- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
635-636

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kettil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underlydande kapellen Multia och Pihlajavesi. Areal:
K. 1,353, M. 889, P. 484 qvkm. Befolkningen finsk,
i K. 6,782, i M. 3,028, i P. 1,497 pers. (1882). I
socknen finnas Mänttä trämassefabrik och
pappersbruk samt såg. K. bildar med sina
kapell ett konsistorielt pastorat af 2:dra
kl., Åbo ärkestift, Tammerfors prosteri.
O. I.

Kew [kju], by i engelska grefskapet Surrey, vid
södra stranden af Thames, 9,5 km. s. v. från Hyde
park i London, har ett kungligt slott och en stor
botanisk trädgård, hvilken anlades i 18:de årh. på
bekostnad af dåv. prinsen af Wales, Fredrik, Georg
II:s son (d. 1751), 1840 öfvergick i statens ego
och sedan under ledning af direktörerna W. J. och
J. D. Hooker nått sin nuvarande storhet. Den består
af den egentliga trädgården, 30 har, och en dermed
förenad park (arboretum) af 109 hars utsträckning,
jämte ofantliga växt- och drifhus, herbarium,
bibliotek och botaniskt museum. Anstalten har till
hufvudsakligt ändamål att göra nyupptäckta nyttiga
och sällsynta växter kända i England och andra land.

Kevelaer [ke’velar], köping i preussiska
regeringsområdet Düsseldorf (Rhenprovinsen),
vid Köln–Kleve-jernvägen och nära Maas’ biflod
Niers. Omkr. 3,500 innev. Orten är bekant för de
vallfärder, som göras till den der 1642 uppställda
undergörande Mariabilden, särskildt på vårfrudagarna.

Kewenter, Mattias, politiker, föddes d. 22 Juli 1735
i Karlshamn, blef 1750 student i Lund och promoverades
1757 till filos. magister. 1758 begaf han sig till
Upsala, der han 1762 disputerade om koppargarningen
vid Avesta och 1763 utnämndes till docent i kemi. Men
sedan han förgäfves sökt en adjunktur, till hvilken
han ansåg sig i första hand böra komma i fråga,
lemnade han den lärda banan, gifte sig med en dotter
till en af stadens källarmästare, rådmannen Kyronius,
och blef 1766 sjelf källarmästare, utskänkande åt
sina gäster det af Bellman (Fredmans sånger, n:o
28) omtalade "Kyronii öl". Vid 1786 års riksdag
var han fullmäktig för Upsala och Östhammar samt
väckte d. 26 Maj inom borgareståndet, på samma
gång som major Bilberg å riddarhuset, förslag om
tryckfrihetens återställande i enlighet med 1774 års
lagstiftning. Väl förenade sig alla stånden om en
petition i detta syfte, men den afslogs af konungen,
och då K. låtit trycka ett nytt memorial, som befanns
så förgripligt, att talmannen vägrade upptaga det,
lyckades man förmå K:s egna ståndsbröder att hos
K. M:t anmäla sitt ogillande af hans skrift och af
hans tilltag att sprida den. Efter riksdagens slut
aktionerades K. inför Svea hofrätt och dömdes till
14 dagars vatten- och brödstraff samt förlust af
rättigheten att kunna väljas till riksdagsman. Denna
rättighet återgafs honom likväl d. 27 Nov. 1792 af
d. v. förmyndareregeringen. 1793 blef K. rådman i
Upsala. Död derstädes d. 22 Maj 1805. – K:s son,
Hans Kristofer K. (f. 1775, d. 1839), blef 1800
med. doktor i Lund och deltog såsom militärläkare i
krigen i Pommern 1806, hvarunder

han råkade i fångenskap, och mot Norge 1808.

Kexel, Olof, vitter författare, ordenssamfundet
"Par Bricoles" stiftare, föddes i Kalmar d. 28
Nov. 1748. Fadern, då domkyrkoadjunkt, sedan
kyrkoherde på Öland, hette Kexhelius. K. blef student
i Upsala 1761 och inskrefs 1768 som auskultant i
Kommerskollegiet. Redan året förut hade han deltagit
i stiftandet af det vittra samfundet "Apollini sacra"
i Upsala. I hufvudstaden deltog han ifrigt i det glada
sällskapslifvet, på samma gång han blef literatör,
ehuru han vid denna verksamhet fördes in på områden,
der han knappt kunde vara hemmastadd. Han utgaf
nämligen politiska ströskrifter, och i några af dem
hade han endast obetydlig eller ingen del. Så var
han ansvarig utgifvare af "Prästmanna öde i Sverige"
(1768), hvilken blef föremål för laga åtal och,
trots hans väl skrifna förklaring, af Svea hofrätt i
Maj 1769 ansågs brottslig, hvadan K. fick plikta 300
dlr smt. (Man påstod, att den verklige författaren var
Anders af Botin.) En af K. utgifven tidning "Hatten"
(1768, 69) väckte äfven ond blod. I Maj 1769 utkom
flygskriften Bref till en utlänning om mössornas
ursprung och upförande,
hvilken genast indrogs och
åtalades, med den påföljd att K. å nyo bötfälldes
och skriften alldeles förbjöds. K. hade visserligen
författat slutet af skriften, men den vida utförligare
början hade den vid åtalets anställande redan aflidne
E. Stenius till författare. Dels dessa missöden, dels
och i synnerhet betydande förluster på boktryckaren
Momma d. y. tvungo K. att i hemlighet lemna Sverige,
mot slutet af 1770 eller i början af 1771. Då han 1773
återkom, erhöll han genom Patr. Alströmer anställning
vid den nybildade kungl. teatern såsom "ordonnatör",
en befattning, hvilken snart derefter utbyttes mot
den af sekreterare. 1795 blef han andre sekreterare
i k. Nummerlotteriet och afled snart derefter, d. 5
Mars 1796, i Stockholm.

Det dröjde ej länge efter K:s återkomst till
hemlandet, innan han å nyo begynte uppträda i
literaturen. Hans första arbete blef ett för
Humlegårdsteatern skrifvet lustspel i 1 akt,
Sterbhus-kammereraren Mulpus, eller Caffe-huset i
Stora kyrko-brinken
(1776), en efterbildning från
franskan, hvilken mottogs med mycket bifall och länge
bibehöll sig på spellistan. Samtidigt utgaf han en
samling små berättelser, anekdoter o. dyl. under
benämningen Mina tidsfördrif på gällstufvan
(1776–77; ny uppl. 1798), som retade presterskapet
i hufvudstaden genom några fria historier samt
ett par närgångna parodier på gammaltestamentliga
skrifter. Stadens konsistorium begärde åtal mot
författaren, och denne måste försvara sina roliga
infall inför Öfre borgrätten. Hans förklaringar äro
små mästerstycken både i fin persifflage och bindande
bevisning, men hans dom var, kan man säga, redan på
förhand fälld. Han fick böta 300 dlr smt för boken och
20 dlr för sitt skrifsätt i förklaringarna, hvarjämte
de åtalade skrifterna skulle alldeles indragas och
förbjudas. K. fortfor emellertid att offentliggöra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free