Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kettil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. Key [kej], Karl Fredrik Edvin Emil, politiker,
född d. 7 Okt. 1822 på Eds bruk i Kalmar län, vistades
efter sin faders frånfälle, och sedan modern trädt
i nytt äktenskap, i sin styffaders, den bekante
riksdagstalaren A. Chr. Raabs, hem. Der väcktes
hos honom redan vid unga år det intresse för
politiska frågor, som sedermera under en viss tid
af hans lif nästan helt och hållet upptagit
honom. Efter att i Lund hafva aflagt 1838
student- och 1841 kansliexamen antogs K. 1842 såsom
e. o. kanslist i Finansdepartementet, tillbragte
en del af de närmast följande åren på utländska resor
(skildrade i En resebeskrifning af E. K.,
1846) och slog sig 1848 ned såsom landtbrukare på
Sundsholms säteri i Gladhammars socken, Södra Tjusts
härad af Kalmar län. Der erhöll han inom kort en
mängd kommunala uppdrag, satt 1862–83 i Norra Kalmar
läns landsting, hvarest han 1872–81 innehade
vice ordförande- och 1882–83 ordförandeplatsen,
och var 1870–71 samt 1880–82 vice ordförande i
Kalmar läns norra hushållningssällskap. Samtidigt
fick han tillfredsställa sitt begär att taga del i
det politiska lifvet: 1867–83 representerade
han oafbrutet Södra Tjusts härad i riksdagens Andra
kammare, der han var en af de mest bemärkte
medlemmarna af landtmannapartiet. Begåfvad
med stor lätthet att uttrycka sig och verkande
för sina politiska syften med mycken ifver
i tal och skrift så inom som utom riksdagen,
blef K. en af sitt partis förtroendemän. Han hade
1868–83 plats i riksdagens vigtigaste utskott,
statsutskottet, 1876–80 såsom vice ordförande och
1881–82 såsom ordförande, och i de särskilda
utskott, som vid 1871 års urtima riksdag samt
vid 1878 och 1883 års riksdagar tillsattes
för försvarsväsendets och grundskatternas
ordnande. 1879–83 valdes han till medlem
af talmanskonferensen. Af regeringen utsågs
K. till ledamot af rote- och rusthållare-komitén
(1867–68), skattereglerings-komitén (1879–83),
landtförsvarskomitén (1880–82) och läroverkskomitén
(1883). Bland de motioner – de äro få
–, vid hvilka K:s namn är fäst, må nämnas
den 1878 väckta motionen med förslag till ny
härordning, hvars grunder antogos af Andra kammaren
s. å. och upptogos i K. M:ts vid 1883 års riksdag
framlagda förslag. Då med detta förslags fall
härordnings- och grundskattefrågorna, hvilkas
genomdrifvande utgjort förnämsta målet för K:s
riksdagsmannaverksamhet, antagligen för en
längre tid skötos åt sidan, sökte K. och erhöll d.
29 Juni 1883 postmästaretjensten i Helsingborg samt
nedlade i sammanhang dermed sitt mandat
som riksdagsman. – 1865 invaldes han till
medlem af Landtbruksakademien. Han har utgifvit
åtskilliga skrifter, såsom broschyrerna Politiska
funderingar af en skandinav (1849), Till allmänheten
i försvarsfrågan af Broder Svensk (1882) och Till
allmänheten i skattefrågan af Broder Svensk (1883),
samt Försök till svenska tidningspressens historia
(1:sta del., 1883).
2. Key [kej], Ernst Axel Henrik, anatom, akademisk
lärare, af samma slägt som den
föregående, född i Flisby socken i Jönköpings
län d. 25 Okt. 1832, blef student i Lund 1848,
med. kandidat 1855, med. licentiat 1857 och kirurgie
magister 1859. Någon tid derefter anträdde han med
statsunderstöd en vetenskaplig resa till Tyskland,
hvarest han studerade dels hos Max Schultze,
dels hos Virchow. Efter hemkomsten utgaf han
en afhandling Om smaknervernas ändningssätt i
grodtungan (1861), på grund af hvilken han 1862
erhöll med. doktors diplom. 1861 förordnades han
att bestrida professuren i patologisk anatomi
vid Karolinska institutet och utnämndes 1862 till
ordinarie innehafvare af densamma. Sedan dess har
K. utöfvat en synnerligen framstående verksamhet såsom
forskare och lärare. Bland hans många skrifter märkas
Zur anatomie der milz (i Virchows archiv, 1861),
Om de s. k. tubular-afgjutningarnas olika former och
bildning vid sjukdomar i njurarne (i "Med. arch.",
1863), Om cirkulationsförhållandena i njurarne (1863),
Om svulstmetastaser inom centrala nervsystemets serösa
banor (i "Nord. med. ark.", 1879) samt, framför alla,
hans i förening med prof. G. Retzius utförda arbeten
öfver nervsystemets och bindväfvens anatomi, hvilka
först offentliggjordes i en följd artiklar i "Nordiskt
medicinskt arkiv" och 1875–76 i utförligare affattning
framlades i det ännu ej afslutade verket Studien in
der anatomie des nervensystems und des bindegewebes
(2 digra foliovolymer med planscher). För detta
arbete erhöllo dess författare bl. a. Monthyonska
priset af Franska vetenskapsakademien. – Vidare har
K. 1863–67 såsom en af redaktörerna för "Medicinskt
archiv" och sedan 1869 såsom hufvudredaktör för
"Nordiskt medicinskt arkiv" inlagt stora förtjenster
om nordens medicinska literatur och om det andliga
sambandet emellan nordens skilda folk – en idé,
som han med stor ifver omfattar. – För vetenskapens
spridning bland allmänheten har K. verkat såsom en af
redaktörerna (1872–80) för den utmärkta serien af
populära skildringar "Ur vår tids forskning". – Men
ej endast åt den rena vetenskapen har K. egnat sina
krafter: han har med lif och värme och i utprägladt
liberal riktning deltagit i många vigtiga allmänna
angelägenheter. Särskildt har undervisningsfrågan af
honom omfattats med stort intresse. Af Stockholms
stad valdes han 1881 till ledamot af riksdagens
Andra kammare och insattes 1882 af regeringen
såsom medlem i den stora skolkomitén. Dessutom
har han tagit verksam del i de skandinaviska
naturforskaremötena och uppbar såsom svensk
generalsekreterare största delen af omsorgerna för
naturforskaremötet i Stockholm 1880. – K. är ledamot
af Vetenskapsakademien (1871), Fysiograf. sällsk. i
Lund (1878), Vetensk. o. Vitt. samhället i Göteborg
(s. å.), Vetenskapssociet. i Upsala (1880) samt af ett
stort antal utländska akademier och lärda samfund. Vid
Köpenhamns universitets jubileum 1879 blef han filos.
hedersdoktor.
Keys [kis l. käs], ögrupp. Se Caicos.
Keyser [kejser]. 1. Hendrik de K., holländsk
bildhuggare och arkitekt, f. i Utrecht 1565, d. i
Amsterdam 1621, var stadsbyggmästare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
