Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Keyser ... - Kiang. Se Djiggetai - Kiangning. Se Nanking - Kiangsi, provins i det inre af Kina - Kingasu, kustprovins i Kina - Kiastolit l. Chiastolit, miner., en varietet af andalusit - Kibitka, R., ett slags lätt ryskt fordon utan fjädrar - Kibla, Arab., betyder i allmänhet det, som den talande har midt emot sitt ansigte - Kid, kidling l. killing, get-unge - Kidangen. Se Muntjaken - Kidderminster, stad i engelska grefskapet Worcester - Kides, socken af Libelits härad och Kuopio län, Finland - Kides, domsaga under Viborgs hofrätt - Kides, friherreskap, som d. 26 Mars 1651 gafs åt riksrådet Axel Lillie - Kidron, namn på en vadi eller dal, som börjar på bergplatån n. om Jerusalem - Kiel, hufvudstad i preussiska prov. Schleswig-Holstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora magasin och hade 1871 endast 944
innev.
Kiang [hårdt k]. Se Dsjiggetai.
Kiangning [hårdt k]. Se Nanking.
Kiangsi [hårdt k], provins i det inre af Kina, med
en areal af 177,656 qvkm. och omkr. 23 mill. innev.,
utgör till större delen ett bergland, uppfyldt
af Nansjankedjan och dess förgreningar. Bland
vattendragen märkes Kia, som från s. till
n. genomströmmar hela provinsen och efter upptagandet
af en mängd smärre floder genom sjön Pojang afbördar
sig sitt vatten i Jangtse-kiang. Den nämnda sjön,
hvars spegel ligger ganska högt, är omgifven af
vidsträckta sumpmarker med stark risodling. De högre
liggande trakterna lemna te, bomull, hvete, indigo,
tobak och socker. Vid sidan om sin egen industri
(berömdt porslin, kläde och papper) afsätter
K. till grannprovinserna en myckenhet porslinslera
och textila ämnen. Hufvudstad är Nantsjang.
S. A. L.
Kiangsu [hårdt k], kustprovins i Kina, vid Gula
hafvet, har en areal af 103,959 qvkm. och bortåt 38
mill. innev. K. tillhör den vidsträckta nordkinesiska
slätten och har större rikedom på vatten än någon
annan provins. Utom Jangtse-kiang och Hoanghos
gamla strömfåra märkes den väldiga Kejsarekanalen,
som förenar en mängd sjöar, af hvilka Tai är den
ansenligaste. Numera har den dock råkat i förfall,
hvarigenom landet förlorat en vigtig samfärdsled
och ofta utsatts för svåra ölversvämningar. Af
produkterna märkas i främsta rummet te och silke,
dernäst bomull och socker. Industrien frambringar
papper och alla slags väfnader. Bergsbruket, som är
inskränkt till ett obetydligt område vid sydgränsen,
lemnar kol, grafit, jern och marmor. Utmed kusten
drager sig ett bälte af låga öar och sandbankar,
hvilka uppstått genom Hoanghos flodslam. Hufvudstad:
Nanking. Tsjinkiang och Shanghai äro fördragsenligt
öppnade för främmande handel. S. A. L.
Kiastolit l. Chiastolit (af den grekiska bokstafven
[chi] [chi] och lithos, sten), miner., en varietet af
andalusit, hvars kristaller innesluta i hufvudaxelns
läge en pelare af lerskiffer, från hvilken
utstråla till prismats kanter skifvor likaledes af
lerskiffer. Slipas en dylik kristall vinkelrätt mot
hufvudaxeln, framträder derför på den gulaktiga eller
rödaktiga slipytan en svart teckning, som liknar den
ofvannämnda bokstafven [chi] och gifvit mineralet dess
namn. Detta korslika tecken har äfven föranledt
mineralets användning i Spanien till amuletter
och rosenkransar. K. träffas, inväxt i lerskiffer,
i Spanien, Portugal, Algeriet m. fl. land. P. T. C.
Kibitka [hårdt k], R. (egentl. kirgisiskt tält),
ett slags lätt ryskt fordon utan fjädrar, hvilket
genom ett öfver baksitsen spändt tak af mattväf
erbjuder en smula skydd mot oväder,
medan teljega är en öppen, otäckt spjälvagn,
likaledes allmänt i bruk. Båda förspännas
vanligen med tre hästar, af hvilka den mellersta
går under sele. Detta spann kallas trojka (af
R. troi, tre).
Kibla [hårdt k], Arab., betyder i allmänhet
det, som den talande har midt emot sitt
ansigte, men särskildt i religiös mening den riktning,
som den bedjande skall intaga för att få ansigtet
vändt mot Mekkas heliga stad. Denna riktning, som
således är helt olika i olika muhammedanska land, i
Turkiet t. ex. i allmänhet s., i Indien v., angifves i
hvarje moské af den plats, som intages af en särskild
nisch, kallad mihrab. För att eljest i sina hem och
på resor kunna hafva reda på sin kibla betjenar
sig muhammedanen af en särskild liten kompass,
kallad kiblïjja. H. A.
Kid, kidling l. killing, get-unge.
Kidangen [hårdt k]. Se Muntjaken.
Kidderminster [hårdt k], stad i engelska grefskapet
Worcester, vid Stour, nära dess förening med
Severn. 24,270 innev. (1881). Tillverkning af mattor.
Kides [hårdt k]. 1. Socken af Libelits härad
och Kuopio län, Finland. Areal 1,290 qvkm.;
befolkningen finsk, 10,825 pers. (1882). Der finnes
Puhois betydande såg. K. utgör, t. v. med kapellet
Bräkylä (Rääkkylä, areal 560 qvkm., 6,205 innev.),
ett imperielt pastorat af 2:dra kl., Kuopio stift,
Karelens nedre prosteri.
– 2. Domsaga under Viborgs hofrätt, består af
4 tingslag. Areal 4,256 qvkm., 32,847 innev.
– 3. Friherreskap, som d. 26 Mars 1651 gafs
åt riksrådet Axel Lillie och omfattade 17 byar i
ofvannämnda socken. 1. 2. O. I. 3. G. F.
Kidron [hårdt k], namn på en vadi eller dal,
som börjar på bergplatån n. om Jerusalem, löper i
sydlig riktning mellan denna stad och Oljoberget,
der den bildar den djupa insänkning, som Eusebius
och Hieronymus kalla "Josafats dal", förenar sig
s. om Jerusalem vid Ijobs-brunnen (En Rogel) med
den från v. kommande Hinnom-dalen (se Gehenna),
går sedan i sydöstlig riktning förbi klostret Mar
Saba och mynnar ut i Döda hafvet. I sitt nedre lopp
kallas den nu Vadi en Nar. Hela dalen är i allmänhet
torr och har endast efter starka regn något vatten.
Kiel [kil], hufvudstad i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, vid södra änden af
Kielviken, ändpunkt för Altona–Kiel-banan och östra
Holsteins jernväg, 110 km. från Hamburg. 43,594
innev. (1880). K. består af den sammanträngda gamla
staden och de mera modernt byggda nyare stadsdelarna,
hvilka 1869 tillökades med landtkommunerna Brunswiek
och Düsternbrook. I gamla staden ligger slottet
(uppfördt i 13:de årh. och utvidgadt af ryska
kejsarinnan Katarina II), som bl. a. innehåller
universitetsbiblioteket (omkr. 150,000 bd). Staden
har ett universitet (grundadt 1665 af hertig Kristian
Albrekt af Holstein-Gottorp och 1876 flyttadt till
en nyuppförd byggnad), observatorium (flyttadt
1873 från Altona till Düsternbrook), marin-akademi
(sedan 1875), marinskola (sedan 1867) m. m. K. är
Tysklands förnämsta hamn vid Östersjön och station
för tyska östersjöflottan. Till hamnens försvar äro
anlagda fästningen Friedrichsort (se d. o.) samt
flere storartade nyare verk. Till följd af denna sin
förträffliga hamn, som endast har den olägenheten att
den tillfryser om vintern, är K. en af de förnämsta
handelsstäderna vid Östersjön. Jämte skeppsvarf för
handelsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
