- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
663-664

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kierman, Gustaf - Kierulf, Otto Richard - Kieser, Dietrich Georg - Kieserit, miner., ett magnesiumsalt - Kiesewetter, Raphael Georg (adlad Edler von Wiesenbrunn) - Kietz, Ernst Benedikt - Kietz, Gustav v. - Kiev, guvernement i Lill-Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

massans raseri. Den allmänna förbittringen mot
Vexelkontoret vände sig hufvudsakligen mot K.,
den öfvermodige och med sin rikedom prålande
uppkomlingen. Vexelkontoret dömdes att ersätta den
skada, som staten genom dess förvållande lidit,
och såsom säkerhet belades bolagsmännens egendom
med qvarstad. K. straffades hårdast: han dömdes
(d. 19 Nov. 1765) för tjufnad till 1 månads fängelse
vid vatten och bröd samt till lifstidsfängelse på
Marstrand. Den gamle nedbrutne mannen öfverlefde
icke länge sin ekonomiska och moraliska ruin. Han
dog i fängelset d. 15 Nov. 1766 och begrofs 1767
i Riddarholmskyrkan i en graf, som han 1761 låtit
upptaga åt sig. – Hans barn och styfbarn adlades
1770 "för faderns förtjenster" och antogo namnet
Kjerrmansköld. G. E. A.

Kierulf (tjer-; om slägten K. se Kjerrulf), Otto
Richard,
norsk statsman, född i Kristiania d. 29
Jan. 1825, blef 1842 sekundlöjtnant uti infanteriet
och 1847 i artilleribrigaden samt utnämndes 1860
till öfverstelöjtnant och fälttygmästare. Den
1 Nov. 1871 kallades han till statsminister och
ordförande i den norska statsrådsafdelningen i
Stockholm. I den konstitutionella konflikten mellan
norska regeringen och stortingets majoritet visade
K. sig icke böjd för några eftergifter och dömdes
derför af den genom stortingsmajoritetens beslut
tillsatta Rigsretten d. 17 Mars 1884 förlustig sitt
statsministersämbete. En liknande dom hade redan
d. 27 Febr. s. å. drabbat ministerens chef, Selmer,
och träffade ej långt derefter de fleste af K:s öfrige
ämbetsbröder inom ministèren. I Maj 1884 utnämndes
K. till fälttygmästare. Som lärare vid Den militäre
höjskole (1851–60) utgaf K. i öfvertryck Foreläsninger
over artillerividenskabens theoretiske del.
Från 1854
var han under en längre tid en af redaktörerna af
"Militärt tidsskrift" och skref der flere artiklar.
O. A. Ö.

Kieser [kiser], Dietrich Georg, tysk läkare, f. 1779,
d. 1862, blef 1812 medicine professor i Jena samt
deltog såsom fältläkare i de allierades krig mot
Frankrike. Åren 1831–48 var han universitetets
representant vid weimarska landtdagen och 1848
medlem af Vorparlamentet i Frankfurt. Efter att
1831–47 hafva ledt en medicinsk-kirurgisk och
oftalmologisk privatklinik grundlade han 1847 en
psykiatrisk klinik och egnade sig från denna tid
företrädesvis åt sinnessjukdomarnas patologi, inom
hvilket område han inlade stora förtjenster, oaktadt
hans naturfilosofiska riktning förledde honom till
åtskilliga missgrepp.

Kieserit [kiserit], miner., ett magnesiumsalt
(kristalliseradt magnesiumsulfat, Mg SO4 + H2O),
hvilket förekommer såsom ett särskildt lager, jämte
vanligt bergsalt, i saltbergverket vid Stassfurt,
söder om Magdeburg, samt vid Hallstadt, i Österrike.
E. E.

Kiesewetter [kise-], Raphael Georg (adlad Edler
von Wiesenbrunn
), österrikisk musikskriftställare,
f. 1773, var tjensteman i österrikiska hofkrigsrådet
och blef 1845 pensionerad såsom kejserl.
hofråd. Död i Wien 1850. Redan från barndomen begifven
på musikaliska forskningar, studerade han ännu 1803

generalbas och kontrapunkt under Albrechtsberger och
Hartmann samt blef slutligen en auktoritet på
musikhistoriens område, liksom senare Ambros,
hvars onkel han var. Bland K:s många arbeten må
endast nämnas Die verdienste der niederländer um
die tonkunst
(1828; prisbelönt skrift), Geschichte
der europäisch-abendländischen musik
(1834; 2:dra
uppl. 1846), Ueber die musik der neueren griechen
(1838), Guido von Arezzo (1840), Die musik der
araber
(1842) och Galerie alter contrapunktisten
(1847). Dessutom skref han värdefulla uppsatser
i "Allgemeine musikalische zeitung", 1826–45,
m. m. A. L.

Kietz [kits]. 1. Ernst Benedikt K., tysk
porträttmålare, f. i Leipzig 1815, började tidigt
med att afbilda framstående musici och sångare,
reste 1839 till Paris, der han arbetade hos Delaroche,
gjorde 1853 en färd till Konstantinopel, Athen och Rom
samt återvände till Dresden från Paris, då han 1870
såsom tysk utvisades derifrån. Han har oftast tecknat
sina porträtt eller utfört dem i pastell. Bland de
förnämsta räknas Richard Wagner, målaren Isabey,
sångerskan M:me Viardot-Garcia, Heine, Örsted och
Öhlenschläger. – 2. Gustav v. K., tysk bildhuggare,
den föregåendes broder, f. 1826 i Leipzig, blef
1841 lärjunge vid akademien i Dresden och egnade
sig först åt arkitekturen, men öfvergick sedan till
bildhuggeriet och studerade under Rietschel, hvilken
han biträdde i dennes förnämsta verk, Lessingsstoden,
gruppen af Göthe och Schiller, Quadrigan med
Brunonia i Braunschweig samt flere af figurerna
till Luthermonumentet i Worms. För egen del har han
utfört ett par bildstoder (såsom en öfver Uhland i
Tübingen, 1873), Faust och Mefistofeles (i sandsten,
för teatern i Dresden) samt flere porträttbyster,
t. ex. en af Richard Wagner. C. R. N.

Kiev [kije’ff]. 1. Guvernement i Lill-Ryssland,
omgifves af guvern. Tjernigov, Poltava, Cherson,
Podolien, Volhynien och Minsk. Areal 50,998 qvkm. Till
sin natur är K. ett slättland, som i s. öfvergår
i den sydryska steppen och i n. fylles af stora
träskmarker. En märkbar höjning vidtager likväl vid
östra gränsen, hvarest Dnjepr på sina ställen flyter
fram mellan 50 m. höga stränder och skapar ett ganska
pittoreskt landskap. Till Dnjepr rinna Pripet, Teterev
och Ross, som vid sitt gaffelformiga utlopp omsluter
en ö af ansenlig storlek. Klimatet är, i synnerhet
der skog saknas, mycket torrt, men icke hinderligt
för kulturen. De vanliga fruktslagen samt ovalnöt,
kastanje och melon gå förträffligt. Åkerbruket, som
ar utbredt öfver 3/5 af arealen, har sin tyngdpunkt
i steppens fruktbara "svarta jord". Hvete, korn,
majs, potatis, tobak och grönsaker frambringas
utöfver det inhemska behofvet, och odlingen af
sockerbetan har lagt grunden till guvernementets
vigtigaste industri. De förträffliga betesmarkerna (1/10
af arealen) gifva näring åt mycken boskap, hvilken i
massa afsättes ända till Petersburg. Staden Berditsjev
ensam sänder från sina tvänne marknader årligen
12,000 hästar i handeln. Utom socker lemnar industrien
hufvudsakligen bränvin, mjöl, kläde, läder och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free