Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kilima-ndjaro, det högsta hittills kända berg i Afrika - Kiljander, Karl Mårten - Kilkenny, grefskap i södra Irland - Kilkenny, hufvudskap i nämnda grefskap - Killala, stad i irländska grefskapet Mayo (Connaught) - Killaloe, stad i irländska grefskapet Clare (Munster) - Killarney, stad i irländska prov. Munster, grefskapet Kerry - Kille. Se Cambio och Harlekin - Killiecrankie, pass i Grampianbergen i skotska grefskapet Perth - Killing, get-unge - Killingisuando l. Killinge, kapell för en del af lappbefolkningen i Gellivare socken - Killis, stad i Syrien - Kilmarnock, stad i skotska grefskapet Ayr - Kilmore, kommun i irländska grefskapet Armagh (Ulster) - Kiln, socken i Värmlads län. Se Kil 2 - Kilo- uttrycker i sammansättningar med metersystemets ord för längdmått och vigt, att den följande enheten tages tusen gånger - Kilogram, förk. kg., enheten i det metriska vigtsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kilima-ndjaro [hårdt k], det högsta hittills
kända berg i Afrika, ligger i östra Afrika
mellan Sansibarkusten och sjön Ukereve, under
3° 5’ s. br. och 37° 22’ ö. lgd fr. Greenw. Det
upptäcktes först 1848 af missionären Rebmann och
bestegs 1862 till en höjd af 4,236 m. af K. von der
Decken. Missionären New nådde snögränsen 1871 på 5,180
m. höjd. K. består af tvänne genom en dal skilda berg,
af hvilka det vestra har 5,704 m. höjd. Bergsstocken,
till hvilken sluta sig flere andra berg i n. och
v., såsom det mindre bekanta Kenia (omkr. 5,500
m.), Msarara och Meru, bildar vattendelaren mellan
Indiska oceanens och Nilbäckenets vattendrag. Den
är af vulkanisk natur. Vegetationen på densamma
representerar alla regioner, från palmerna till
alpfloran, som växer vid den eviga snöns gräns.
Kiljander, Karl Mårten, finsk öfversättare, född
d. 22 Sept. 1817 i Kaavi socken, Kuopio län, blef
1838 student i Helsingfors, 1842 prestvigd och
1866 kyrkoherde i Nilsiä samt var 1870–73 och från
1876 till sin död, 1879, assessor vid domkapitlet
i Kuopio. K. var en känslofull och poetisk natur,
hvilken redan såsom gymnasist i Borgå hänfördes
af sin lärare J. L. Runebergs undervisning och
dikter. Bördig från en trakt, der god finska talas,
kunde han uppträda såsom en af de förste, hvilka sökte
begagna finska språket i nyare tiders mera omvexlande
versformer. K. öfversatte och bearbetade flere i det
nya finska psalmboksförslaget ingående psalmer. Hans
första större öfversättningar voro Stagnelius’
"Martyrerna" (1848) och Nikanders "Runesvärdet"
(1855). Hans mest betydelsefulla arbeten äro dock
öfversättningarna af Runebergs tre stora dikter:
"Nadeschda" (första, af Finska literatursällskapet
prisbelönta, uppl. 1860; 2;dra uppl. 1879), "Kung
Fjalar" (1876) samt den efter hans död utgifna
mästerliga öfversättningen af "Kungarna på Salamis"
(1880). K. promoverades till filosofie hedersdoktor
vid Upsala universitets 400-års jubelfest 1877.
O. G.
Kilkenny [hårdt k]. 1. Grefskap i södra Irland,
prov. Leinster, ligger mellan floderna Barrows
och Suirs nedre lopp samt genomflytes af den
förres biflod Nore. Areal 2,053 qvkm. År 1841 hade
K. 202,746 innev., 1881 endast 99,064. Landet är
till största delen bergigt, i hög grad bördigt
och rikare på stenkol än något annat grefskap i
Irland. – 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, vid Nore,
är sate för en protestantisk och en katolsk biskop
(biskopen af Ossory) samt består af den egentliga
staden l. Englishtown (omkring ett på en klippa
vid floden liggande, markisen af Ormonde tillhörigt
slott) och Irishtown, hvilka fordom voro tvänne skilda
städer. I den sistnämnda stadsdelen ligger den stora
katedralen. 14,964 innev. (1881). Den omgifvande
trakten är rik på ruiner af kyrkor, kloster, torn
samt på andra fornlemningar.
Killala [kille’le], stad i irländska grefskapet
Mayo (Connaught), vid en stor vik af Atlantiska
hafvet. Omkr. 700 innev. Säte för en katolsk
biskop och förr äfven för en protestantisk. Det
protestantiska stiftet är nu sammanslaget med
Tuam.
Killaloe [killelå’ l. ki’llå], stad i irländska
grefskapet Clare (Munster), vid Shannons utlopp ur
Lough Derg. Omkr. 1,200 innev. Säte för en katolsk
och en protestantisk biskop.
Killarney [killa’rni], stad i irländska prov. Munster,
grefskapet Kerry, 2 km. ö. om Lough Leane. 6,546
innev. (1881). K. är bekant genom de för sin
naturskönhet af turister mycket besökta och af
skalderna besjungna tre Killarney-sjöarna, af
hvilka den öfre (Upper lake, 174 har) är omgifven
af branta klippor och medelst en smal kanal (Long
range) sammanhänger med Muckross l. Tork lake (275
har), hvilken genom en smal landtunga är skild
från den största och nordligaste sjön Lough Leane
(2,023 har). Genom Laune hafva sjöarna aflopp till
Dingle bay. Den ofvannämnda Long range är ryktbar
för sitt eko.
Kille. Se Cambio och Harlekin.
Killiecrankie [killikrä’nke], pass i Grampian-bergen
i skotska grefskapet Perth, vid Tays biflod Tummel,
bekanta genom den seger, som de jakobitiske
högskottarna under Graham af Claverhouse der vunno
öfver Vilhelm III:s trupper under Mackay d. 27 Juli
1689.
Killing (eg. kidling, dimin. af det föråldrade kid),
get-unge.
Kiilingisuando l. Killinge [hårdt k], kapell
för en del af lappbefolkningen i Gellivare socken,
beläget vid Kajtom-elf, Norrbottens län.
Killis [hårdt k], stad i Syrien, turkiska vilajetet
Aleppo, 60 km. v. om staden Aleppo. Omkr. 12,000
innev., till stor del araber. Export af oliv-olja.
Kiimarnock [kilmarnock], stad i skotska
grefskapet Ayr, vid floden Irvine. 23,901
innev. (1881). Jerngjuterier och maskinverkstäder samt
tillverkning af yllevaror och i synnerhet mattor. En
staty af skalden R. Burns restes i staden 1879.
Kilmore [ki’lmår], kommun i irländska grefskapet
Armagh (Ulster), har en katolsk och en protestantisk
biskop. Omkr. 11,000 innev.
Kiln, socken i Värmlands län. Se Kil 2.
Kilo- (såväl mjukt som hårdt k; af Grek. chilioi,
tusen) uttrycker i sammansättningar med metersystemets
ord för längdmått och vigt, att den följande
enheten tages tusen gånger, i motsats till milli-
(Lat. mille, tusen), som i likartade sammansättningar
utmärker tusendelen af den följande enheten. – Stundom
brukas äfven kilo såsom förkortning för kilogram.
Kilogram (se Kilo-), förk. kg., enheten i det
metriska vigtsystemet = 1,000 gram = 2,35252
svenska skålpund. Vid det metriska systemets
uppkomst definierades kilogrammet såsom vigten af en
kubikdecimeter l. en liter rent vatten af + 4°, vägd
i lufttomt rum. I det moderna internationella metriska
systemet bestämmes kilogrammets vigt efter prototyper,
förfärdigade och justerade genom, den internationella
byrån för mått och vigt i Paris. Kilogrammet är
således numera i viss mån en konventionel enhet;
denna torde dock till sin verkliga storlek ytterst
obetydligt skilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
