- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
689-690

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kina, urgammal kulturstat i östra Asien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lågt liggande trakter. Den namnkunnigaste, största
och, åtminstone förr, vigtigaste är Kejsarekanalen,
som sträcker sig öfver 10 breddgrader från Pe-king
till Ning-po och sätter Pei-ho i förbindelse med
Hoang-ho och Jang-tse-kiang. Klimatet i ett land med
så stor utsträckning som K. är naturligtvis mycket
olika. Årstemperaturen vexlar mellan nedre Italiens
eller norra Afrikas och mellersta Sveriges. Den är
i Kanton (23° 8’ n. br.) 21°, i Pe-king (39° 54’
n. br.) 11°. Sommartemperaturen är mycket hög nästan
i hela K., så att den i skuggan kan gå upp till 38°; i
Pe-king är den 25,6°, i Kanton 35°. Vintertemperaturen
vexlar i norra K. i medeltal mellan -2° och -14°;
vintern börjar der i Nov. och Dec. samt slutar i
Mars och April. I mellersta K. faller termometern
sällan ned till fryspunkten; vintern varar der
från början af Dec. till slutet af Febr., ofta
blott från midten af Jan. till midten af Febr. I
södra K. uppgår vintertemperaturen på låglandet till
omkr. 15°. I Jan. och Febr. sjunker den till 10° eller
lägre; stundom faller något snö och bildas en tunn
isskorpa. I allmänhet är klimatet sundt, och exempel
på långt lif äro ej sällsynta, hvilket är så mycket
märkligare, som risfält (hvilka, såsom bekant, måste
kunna sättas under vatten) så allmänt förekomma. Utan
tvifvel måste detta gynsamma förhållande tillskrifvas
dels det lyckliga läget af vattenbäckena, hvilka äro
öppna för de vanliga vindarna, dels också de kloka
åtgärder, som man af sundhetsskäl vidtagit genom
att odla sjöstränderna och de sanka ängarna, skaffa
vattnet fritt aflopp och genom att med omtänksamhet
reglera bevattningsarbetena. På Kinesiska och Gula
hafvet förekomma ofta cykloner, som äfven sträcka
sig in i landet och anställa stora ödeläggelser.

I geologiskt hänseende erbjuder K. mycket märkligt,
emedan nästan alla möjliga system med sina produkter
äro representerade på dess vidsträckta område. Af
mineral finnes guld i flere floders, särskildt
Jang-tse-kiangs, sand, silfver i flere provinser,
jern i ymnighet samt, mindre allmänt, koppar, tenn,
bly och qvick-silfver; dessutom finnas ädelstenar
(af flere slag), alunjord och kaolin af utmärkt
beskaffenhet, outtömliga stenkolslager, hvilka tyckas
varit begagnade som brännmaterial sedan mycket
lång tid tillbaka, samt bergsalt, hvilket till en
del vinnes genom artesiska brunnar, som borras i
och genom saltflötserna. Från många af dessa borrhål
utströmmar jämte saltvatten en brännbar gas, som ledes
omkring i bamburör och användes bl. a. till saltets
inkokning. 1879 bildade sig ett bolag för att efter
europeiskt system bearbeta de nyfunna stenkolsfälten
vid Kai-ping, n. ö. om Tien-tsin. Kolen derstädes lära
kunna mäta sig med de bästa europeiska antracitkol,
och man ämnar, så snart kolbrytningen kommit i
full gång, äfven bearbeta jernmalmsfyndigheterna
i närheten. – Floran är mycket olikartad. I de
sydligaste provinserna är den fullständigt tropisk,
med kokos- och sagopalmer, bananer o. s. v., längre
mot n. subtropisk och i norra K. (33°–40°)

väsentligen lika med den centraleuropeiska floran,
medan den i de vestra gränsprovinserna har en
afgjordt alpin karakter. I allmänhet utmärker sig
K:s växtverld genom ett stort antal skönblomstriga
växter samt en jämförelsevis större rikedom på slägten
än på arter. Egentliga kulturväxter äro ris, hvete,
majs, hirs, sockerrör, tobak, bomull, indigo, flere
slags köksväxter och grönsaker samt den såväl för
befolkningens eget behof som för export utomordentligt
vigtiga tebusken. Derjämte odlas hvita mulbärsträdet
för silkesmaskens skull, pappersmulbärsträdet för
beredning af papper, Rhus succedanea för erhållande
af växtvax, Rhus vernix för beredning af lackfernissa,
kamferträdet, ingefärsplantan, flere andra kryddväxter
samt många slag af fruktträd. – Faunan är långt
fattigare, men likaledes representerad af såväl den
tropiska som den tempererade zonens arter. I södern
förekomma således en ap-art, noshörningen, en liten
varietet af elefanten, kungstigern o. s. v.; i de
vestra provinsernas berg lefva björnar, myskhjortar,
stenbockar, antiloper, hjortar m. m. Af foglar
finnas i den mellersta och nordliga delen af K. många,
hvilka antingen äro af samma slag som eller åtminstone
beslägtade med mellersta Europas. Hafskusterna liksom
alla floder och sjöar äro utomordentligt fiskrika,
hvarför ock fisk utgör en vigtig del af befolkningens
näring. Af insekter förtjenar silkesmasken att
omnämnas. Husdjuren spela en vida mindre rol än i
Europa. Fjäderfä hålles dock allmänt, i synnerhet
ankor. Boskapsskötsel i större skala förekommer
endast i nordvestra K., der tatarerna underhålla
stora hjordar af får och nötkreatur. Bufflar och oxar
användas endast vid åkerbruket. Hästarna äro af en
liten ras; två-puckliga kamelen förekommer i v., i
synnerhet i prov. Kan-su, och mulåsnor i de nordliga
bergiga provinserna.

Befolkning. Åsigterna rörande K:s folkmängd äro mycket
sväfvande, alldenstund någon verklig folkräkning
der aldrig egt rum och någon allmän beräkning ej
företagits sedan 1812. Denna gaf till resultat en
folkmängd af 361 mill. för det egentliga K. och
södra Mandsjuriet. Nu beräknar man (jfr Behm och
Wagner, "Die bevölkerung der erde", VII, 1882)
folkmängden i hela kinesiska riket till 380 mill.,
deraf 350 mill. komma på det egentliga K., hvilket
gifver en folkmängdstäthet af 87 pers. på hvarje
qvkm. Folkmängdstätheten är i allmänhet störst längs
floderna och i synnerhet vid nedre Jang-tse-kiang,
i prov. Ngan-hoei och Kiang-su, der den uppgår till
250–350 på hvarje qvkm. Hufvudmassan af K:s befolkning
utgöres nästan uteslutande af de egentliga kineserna,
den märkligaste grenen af den mongoliska l. turanska
folkfamiljen. De äro icke landets ur-innevånare,
utan hafva i den förhistoriska tiden invandrat från
det inre Asien. De ursprunglige innebyggarna tyckas
också hafva tillhört den turanska familjen och hafva
gått upp i kineserna på samma sätt som flere andra
stammar, hvilka under tidens lopp trängt in från
norr. Dock finnas i aflägsna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free