Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kina, urgammal kulturstat i östra Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huset (Tsung-jen-fu), hvarunder den kejserliga
familjen samt sju klasser af högt förtjente stats-
och vetenskapsmän höra med afseende på apanage,
jurisdiktion m. m. 2. Ministerrådet l. stora
sekreteriatet (Neko), som består af 6 personer
(hälften mandsjuer och hälften kineser) och som
har till åliggande att vaka öfver bevarandet af
rikets förvaltningsformer, utfärda de kejserliga
påbuden och i allmänhet biträda kejsaren i
styrelsen. Det har på senare tiden förlorat mycket
af sitt politiska inflytande. 3. Statssekreteriatet
(Sjyn-tsji-sju), sammansatt af kejserliga prinsar,
medlemmar af stora sekreteriatet, presidenterna i
departementen och cheferna för andra förvaltande
verk i hufvudstaden, hvilka hafva att redigera lagar
och författningar. Regeringsdepartementen äro 6,
nämligen departementet för civilförvaltningen,
för finanserna, för ritus och ceremonier, för
krigsväsendet, för lagskipningen samt för allmänna
arbeten, hvartill kommer utrikesministeriet
(Tsung-li-ja-men), som bildades 1860, och
hvarunder äfven tullväsendet hör. Öfver hela
regeringsmaskineriet står censurstyrelsen,
som har öfverinseende öfver folkets seder, öfver
tjenstemännen och ministrarnas uppförande samt äfven
kan göra kejsaren föreställningar, om den finner,
att han i sitt regeringssätt eller i sitt privata lif
afviker från rikets gamla lagar och plägseder. Vidare
finnes ett "framställningarnas palats", ett slags
kassationsdomstol, som till stora sekreteriatet
afgifver de berättelser, som ingå från provinserna,
och de klagomål, som anföras öfver fällda domar. –
Kommunalstyrelsen är högt utvecklad; byalagen välja
genom allmän omröstning inom sig en byfogde, som är
ansvarig för uppbörden, bestrider en fredsdomares
kall, är polismyndighet samt medlare mellan folket
och mandarinerna. – Rättskipningen utöfvas raskt och
opartiskt samt afgiftsfritt för de rättsökande. Den
är icke skild från förvaltningen. Brottmålsprocesser,
i synnerhet när det gäller fall, der dödsstraff
är stadgadt, behandlas med stor omsorg, och saken
genomgår 5–6 olika instanser. Den nu gällande
kriminallagboken innehåller icke blott alla egentliga
strafflagar, utan äfven en mängd polisförordningar
samt bestämmelser rörande familjelifvet, iakttagandet
af gamla seder och bruk, etikettsregler o. d. Lagarna
äro i allmänhet milda. Antalet verkställda dödsstraff
är ej stort (de verkställas oftast på en och samma
dag i hela riket); men dess större är mångfalden af de
ofta ganska raffinerade kroppsstraffen. – Kinesernas
fri- och rättigheter äro ganska betydande; de åtnjuta
religionsfrihet, yttranderätt och tryckfrihet,
kommunal rösträtt, petitionsrätt, frihet från
en ärftlig adels tryck och frihet från inhemskt
militärvälde. Befolkningens största bekymmer är den i
bredd med folkmängdens förökning växande svårigheten
att förvärfva dagligt bröd, oaktadt kineserna hvad
flit, arbetslust och måttlighet angår ej öfverträffas
af något annat folk på jorden. Redan i århundraden
hafva kineserna, trots sin kärlek till hemmet, sett
sig nödsakade att söka sitt uppehälle i de till
K. gränsande
delarna af Bortre Indien och på de ostindiska öarna
samt, i nyare tid, i Nord-Amerikas förenta stater,
Australien och Syd-Amerika (jfr Kulier). – Det
egentliga K. (utom de båda residensstäderna
Pe-king och Muk-den, hvilka jämte områden hafva sin
särskilda förvaltning) är indeladt i 18 provinser,
hvilka åter delas i större områden (fu), kretsar
(tsjeu) och distrikt (hien). I hvar och en af dessa
afdelningar och underafdelningar finnes en befäst
hufvudort, af samma namn som förvaltningsområdet. De
18 prov. bilda 8 generalguvernernent och 3
provinsialguvernement, i spetsen för hvilka
äro ställda 8 generalguvernörer, 12 under desse
underordnade guvernörer och 3 af dem oberoende
provinsguvernörer. I hvarje provins finnas dessutom
1 skattmästare och 1 domare. Om K:s statsinkomster
saknas tillförlitliga uppgifter, men de torde enligt
ungefärlig beräkning uppgå till omkr. 450 mill. kr.;
endast tullinkomsterna äro kända och uppgingo 1882
till 70,5 mill. kr.
Försvarsväsende. K:s stridskrafter till lands
utgöras af den s. k. gamla hären, rekryterad af
landets senaste eröfrare, mandsjuer och mongoliska
tatarer, samt indelad i 24 "fanor" med högst olika
styrka. Dessa trupper äro förlagda i särskilda qvarter
i de stora städerna, strängt skilda från den öfriga
befolkningen, hafva högst gammalmodig beväpning och
äro numera utan egentlig betydelse. Jämte denna här
har sedan lång tid tillbaka funnits en inhemsk milis,
den "gröna fanan" (luh-jings), uppgående till 600,000
man och indelad i 18 armékårer, en för hvarje provins,
samt vidare i fanor. Till år 1860 stod denna milis
under provinsens civile styresman, hölls till hälften
vakant och användes till allmänna arbeten. Men de
inre upproren, på 1860- och 1870-talet, och tvisten
med Ryssland 1878 visade dessa truppers oduglighet
samt gåfvo anledning till en ny organisation,
ett verk af den kraftfulle Li-Hung-Tsao, hvilken
numera allsmäktigt sköter hela krigsväsendet. Kina
hade enligt uppgifter 1883 i Mandsjuriet en armé på
55,000 man, väpnade med Mauser-gevär och kruppska
kanoner, en centerarmé i Pe-king på 45,000
man under Li-Hung-Tsaos eget befäl, väpnad med
bakladdningsgevär och utbildad af tyska och franska
instruktörer, samt en 3:dje armé, 50,000 man stark, i
kinesiska Turkistan. Dessa tre arméer skola småningom
uppbringas till en styrka af 300,000 man. Derjämte
består fortfarande den gamla milisen, hvars styrka
blifvit nedbragt till 200,000 man, men som erhållit
bakladdningsgevär och åtminstone i kusttrakterna
vunnit en större duglighet. En milisreserv på
700,000 man har derjämte blifvit bildad. Milisen
i kusttrakterna bildar en första armé, milisen i
landets inre samt reserven en andra. – Truppenhet
är kompaniet, som vid infanteriet räknar 250, vid
kavalleriet 150 man. Kavalleriet har goda mongoliska
hästar. År 1881 funnos 270 stycken kruppska 6 och 12
cm. kanoner, ett antal 24 och 35 cm. kanoner samt
franska kulsprutor. Officersaspiranterna utbildas
vid en undervisningsbataljon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
