Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kina, urgammal kulturstat i östra Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Tien-tsin, men äro mycket okunniga. – Soldaten är
kallblodig och fruktar icke döden. Tatarerna och
innevånarna i de norra provinserna lemna de bästa
soldaterna. Krigen föras ofta med stor grymhet. –
Flottan utgöres i fredstid af 1,521 fartyg med
3,300 kanoner och 32,000 mans besättning. Af
alla dessa fartyg kan likväl endast ett mindre
antal anses tidsenligt, men bland detta finnas 3
pansarfregatter och 2 pansarbåtar (byggda i utlandet),
2 ångfregatter och 10 ångkorvetter (byggda i Kina),
2 stål-kryssare (af "Inflexible’s typ, 16 knops fart,
byggda i England), 50 kanonbåtar och andra fartyg af
olika slag. 10 torpedobåtar (bland hvilka 4 af stål),
16 transportfartyg (en del hjulångare), 1 segelkorvett
o. s. v. Flottan delas i 3 eskadrar: Fu-tsjau-eskadern
i Formosa-kanalen, Shanghai-eskadern för östra och
Kanton-eskadern för södra kusten. Kinesen är vida
bättre sjöman än landsoldat. Bland K:s fästningar
märkas Tien-tsin, stor lägerfästning, försedd med 7
nya fästen och bestyckad med 107 kruppska kanoner samt
inneslutande en nybyggd arsenal, kanongjuteri, gevärs-
och ammunitions-fabriker m. m., Ta-ku, vid floden
Pei-hos mynning, ombyggd och utvidgad (med 43 grofva
kruppska kanoner), Nan-king, äfven lägerfästning,
med arsenal och verkstäder, Fu-tsjau och Kanton.
Kinesernas vigtigaste näringsgrenar äro åkerbruk,
industri och handel. Särskildt den sistnämnda har
vuxit ofantligt under de sista årtiondena, sedan
främmande nationer fått tillträde till kinesiska
hamnar. De för främlingar öppnade hamnarna
äro 19, nämligen Kanton, Tien-tsin, Fu-tsjau,
Han-kau. Shanghai, Ning-po, Ta-kao-Tai-van (på
Formosa), Tsjin-kiang, Amoy, Tam-sui, Ven-tsjeu,
Nju-tsjuang, Vu-hu, Kiu-kiang, Tsji-fu, Ichang,
Sja-tow (Swa-tow), Kiung-tsju-Hai-ken (på Hai-nan)
och Pak-hoi. I dessa städer finnas f. n. (1884)
440 utländska handelsfirmor och omkr. 5,000
utländingar, bland dem 2,400 engelsmän, 500 tyskar,
500 japaner, 400 amerikaner, 350 fransmän och 200
spaniorer. Värdet af den direkta handeln mellan
de kinesiska traktathamnarna och utlandet anslogs
1882 till 754 mill. kr., deraf på införseln kommo
404 mill. och på utförseln 350 mill. kr. Bland
importartiklarna intager opium främsta rummet
(deraf infördes nämligen för 139 mill. kr.), sedan
komma ull- och bomullsvaror, metaller, färger och
jernkramvaror. Bland exportartiklarna äro te och
silke de vigtigaste; värdet af det utförda kinesiska
teet utgjorde 1882 omkr. 163 mill. kr., af silke och
siden omkr. 120 mill. – I K:s hamnar in- och utgingo
1882 24,729 fartyg, med en drägtighet af 17,389,000
tons, hvaraf 14,337 britiska fartyg om 10,815,000
tons. – Den första jernväg i K., mellan Shanghai
och Vu-sung, öppnades d. 30 Juni 1876, men upprefs
1877 på regeringens befallning. Nu finnes endast en
13 km. lång jernväg vid kolgrufvorna vid Kai-ping,
men den kinesiska regeringen har i Juni 1884 infordrat
anbud på byggandet af statsjernvägar. Den kinesiska
statsposten, som lyder under krigsministeriet,
omfattar vanliga posten och ilposten. Stationer
för den förre, som inskränker sig till egentliga
K., finnas till ett antal af omkr. 8,000; ilposten
deremot sträcker sig öfver hela kinesiska riket
och har omkr. 2,040 stationer. – Utom några mindre
lokala linier vid Fu-tsjau och Tien-tsin samt en
linie mellan Tam-sui och Tai-van-fu på Formosa
finnes sedan Dec. 1881 en 1,510 km. lång
telegraflinie mellan Tien-tsin och Shanghai, hvarjämte
en linie är under anläggning mellan Shanghai
och Kanton. Telegraf kablar finnas längs kusten,
men tillhöra utländska bolag. – Början till det
i K. tämligen utbildade banksystemet går tillbaka
till 1:sta årh. f. Kr. De flesta af de kinesiske
bankirerna äro tillika pantlånare och bilda ett ansedt
och inflytelserikt skrå. Räntefoten är mycket hög,
10–15 proc. Vexlar cirkulera liksom i Europa. Enskilda
banker utgifva sedlar, men någon sedelutgifvande
statsbank finnes ej. K. har ej något prägladt guld-
och silfvermynt, utan silfvermetallen är värdemätare
efter sin vigt. Det vanligaste myntet, efter hvilket
t. ex. alla tullumgälder betalas, är en tael fint
silfver (1882 = 5,13 kr.). Underafdelningar af tael
bära de europeiska benämningarna mace, candarin och
kasj (Eng. cash). Spanska och mejikanska dollars
äfvensom silfver i hvarjehanda former äro likaledes
betalnings- och bytesmedel. Vigtenheten är liang
(tael) = 37,784 gr. = 24 tsjeu; 1 tan (pikul), 60,455
kg. = 100 kin; 1 kin (catty), 604,553 gr. = 16 liang
(tael). De brukligaste måtten äro 1) längdmått: 1
tje = 35,8 cm.; 10 tje = 1 tjang = 3,58 m.; 1 li
(väginått) = 600 m.; 2) fåltmått: 1 mon = 6,76 ar; 3)
rymdmått: 1 teu = 9,1 liter. – Riksvapnet är en blå
drake. Flaggan är röd, med en gul cirkelrund skifva,
föreställande solen.
Historia. Tvärtemot kinesernas eget påstående att
de äro autoktoner har forskningen ådagalagt, att de
äro främlingar i K. Enligt någras antagande hafva
de utvandrat från trakten sydöst om Kaspiska hafvet
samt derifrån följt Tian-sjans södra sluttning
och floden Jang-tse-kiang. K:s ur-innevånare,
underlägsna invandrarna i odling, omtalas under
de första århundradena efter grundandet af ett
ordnadt samhällsskick än som fiender till kineserna,
än som tillfälliga bundsförvandter till den ena
eller andra af de stater, i hvilka det kinesiska
riket var deladt. Men småningom försvinna de ur
historien. Steg för steg drifvas de tillbaka till
mindre bebodda trakter, der ännu som redan nämnts,
lemningar finnas qvar af dem. K:s äldsta historia
är rent mytisk, och en säker kronologi går ej längre
tillbaka än till 841 f. Kr. Sagorna berätta om tre
kejsare, hvilka omkr. 2,600 år före vår tidräkning
skola hafva gifvit landet dess första civilisation,
nämligen Fuhi, Sjin-nung och Hoang-ti. Derefter följa
"de fem monarkerna" med en lika fredlig och okrigisk
historia som de tre kejsarnas. Under den siste af
dessa skall en stor flod hafva egt rum, som af några
författare sättes i sammanhang med den mosaiska
traditionens. Med Ju, som för sina förtjenster om
öfversvämningens hämmande blef vald till regent,
börjar dynastien Hia, den första af de 22 dynastier,
som herskat i K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
