Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kindpåsgnagarna, Saccomyoidæ, zool. - Kindstycke, befästningsk. - Kindtand. Se Tänder - Kinematik kallas en gren af mekaniken, i hvilken man studerar rörelsen ho spunkter och punktsystem från uteslutande matematisk synpunkt - Kinesiska hafvet kallas den del af Stora oceanen, som ligger närmast ö. och s. om Kina - Kinesiska muren kallas det längs norra gränsen af det egentliga Kina, till dettas skydd mot barbarernas anfall uppförda skyddsvärnet - Kinesiska sockerröret, Saccharum chinese Roxb., bot. - Kinesiska språket, skriften och literaturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har en djup fåra långs framtändernas främre sida,
förkrympta öron, stort hufvud, tjock hals, grof
och klumpig kropp samt kort svans. Bakbenen äro
föga längre än de främre, hvilkas klor äro något
större. Djuret blir 28,5 cm. långt, med en svans
af 6,5 cm. längd. Färgen är ofvan rödgrå, undertill
gulgrå; svansen och fötterna äro hvitaktiga. Goffern
förekommer mellan Mississippi och Klippbergen, lefver
i hål, som han kan gräfva med mycken skicklighet,
sitter på bakbenen, begagnar frambenen såsom ekorren
och rullar i hop sig, då han ämnar sofva. Han gör
ansenlig skada på trädrötter och rotfrukter, hvarför
han förföljes flitigt. C. R. S.
Kindstycke, befästningsk., kallas hvartdera sidoplanet
af en skottglugg, embrasure, i ett jordbröstvärn
eller en fästningsmur. O. A. B.
Kindtand. Se Tänder.
Kinematik (hårdt k; af Grek. kinema, rörelse)
kallas en gren af mekaniken, i hvilken man
studerar rörelsen hos punkter och punktsystem
från uteslutande matematisk synpunkt, utan hänsyn
till de rörelsen förorsakande krafterna. Denna
vetenskap har redan vunnit en ansenlig omfattning
och har stor betydelse både för den teoretiska
mekaniken och för dennas tillämpningar, särskildt
maskinläran. Den är väsentligen bildad under de
senaste årtiondena. Visserligen hade redan från
Newtons tid flere forskare härledt rörelselagar,
som ligga inom kinematikens område, men det var först
Ampère (d. 1836), som bestämdt angaf denna vetenskaps
ändamål och fäste uppmärksamheten vid de fördelar, som
kunde vinnas för forskningen genom att särskildt taga
i betraktande rörelsernas geometriska egenskaper. Kort
derefter lade Poncelet och Willis grundvalarna
till kinematiken, hvilken vidare utvecklades genom
arbeten af Chasles, Rivals, Transon, Résal m. fl.
G. R. D.
Kinesiska hafvet kallas den del af Stora oceanen,
som ligger närmast ö. och s. om Kina, från japanska
öriket i n. till Borneo och Sumatra i s. Det delas i
Gula hafvet (Kin. Wang-hai), den nordligaste delen,
med Korea-, Liaotong- och Petsjili-vikarna, Östra
hafvet (Kin. Tung-hai), n. om Formosa, och Södra
hafvet (Kin. Nan-hai), s. om Formosa, med de stora
Tongking- och Siam-vikarna. K. är beryktadt för
sina våldsamma cykloner l. taifuner.
Kinesiska muren (Kin. Wan-li-tsjang-tsjing, "den
10,000 li långa muren") kallas det längs norra
gränsen af det egentliga Kina, till dettas skydd
mot barbarernas anfall uppförda skyddsvärnet, kanske
det största byggnadsverk på jorden. Med afseende på
dess ursprung råder ovisshet t. o. m. hos kinesiska
historieskrifvare. Enligt några uppfördes den af
dynastien Tsins grundläggare, kejsar Tsji-Hoang-ti (i
3:dje årh. f. Kr.); enligt andra endast tillbyggde och
förbättrade han den. Marco Polo omtalar ej muren. Den
sträcker sig från staden Su-tsjau i prov. Kan-su
i stora krökningar längs randen af höglandet till
Liao-tong-viken i prov. Petsjili. Hela längden utgör
omkr. 5,000 li l. 2,450 km. På många ställen är den
dubbel, ja tredubbel. Med bröstvärnet har muren en
höjd af ända till 16 m. och är nedtill 8, upptill 5
m. bred. Ytterväggarna äro uppförda af murtegel och
mellanrummet fyldt med jord, rullstenar m. m.; till
2 m. höjd äro de yttre delarna af huggen granit. På
bestämda mellanrum är muren försedd med portar,
bevakade af soldater samt försvarade af torn och
bastioner. Öfver floderna går den på bågar af fastaste
murverk samt slingrar sig öfver afgrunder och bergåsar
utan att sky någon ojämnhet hos terrängen. Den nytta
detta försvarsverk gjort kinesiska riket har alltid
varit obetydlig. Sedan mandsjuerna blifvit herrar i
Kina, är det fullkomligt öfverflödigt, hvarför man
sedan längre tid tillbaka ej mycket vinnlägger sig
om att underhålla detsamma.
Kinesiska sockerröret, Saccharum chinense Roxb.,
bot., är en storvuxen art af slägtet Saccharum L.,
med lång, smal eller hopdragen, upprätt blomvippa,
under det att det vanliga sockerröret, S. officinarum
L., har hårig, utbredd, mera sammansatt blomvippa med
skiftevis utgående grenar. Det kinesiska sockerröret
erhölls från Kanton i slutet af 1700-talet och odlas
nu i de sockerproducerande landen. O. T. S.
Kinesiska språket, skriften och
literaturen. Kinesiskan, som talas i hela det
egentliga Kina samt i Japan, Annam och Korea till
stor del nyttjas som literaturspråk bredvid (och förr
vida mer än) de inhemska tungomålen, tillhör, jämte
tibetanskan, birmanskan, siamesiskan, annamitiskan
och andra det bortre Indiens språk, den indokinesiska
språkstammen och är såsom sådant a) enstafvigt,
d. v. s. alla stamorden, hvilka räknas till ett
ursprungligt antal af omkr. 500, äro enstafviga,
och b) isolerande, d. v. s. stamorden äro enligt
regeln oföränderliga, utan allt slags böjning,
och tillhöra icke ens en efter våra begrepp bestämd
ordklass. Lösa sammansättningar, hjelpord (formord),
partiklar och i synnerhet ordens ställning i satsen,
bestämd genom de s. k. ställningsreglerna, motsvara
våra språks ordklasser, grammatiska former och
ordbildning. Kineserna sjelfva utgå dock ej från
begreppet stamord, utan från skriftecknen, tsi,
hvilka efter olika funktion delas i: 1) "fulla",
omfattande a) "lefvande" (= verb) och b) "döda"
(= nomina), samt 2) "tomma", d. v. s. form- eller
hjelpord. Hos oss åtskiljer man vid de kinesiska
orden deras grundbetydelse, hvarefter de egentligen
äro sakord, egenskapsord o. s. v., och deras
tillfälliga, af satsen bestämda fuktion, hvilken
gör dem till adjektiv, verb o. s. v. T. ex. tá,
"stor", är ett egenskapsord, som alltefter sin
syntaktiska funktion äfven kan vara substantiv
("storhet"), verb ("vara stor" eller "göra stor")
eller adverb ("storligen", "mycket"). Ett annat för
oss egendomligt drag ligger i de olika betoningarna,
sing, hvarigenom samma enstafviga ljudkomplex erhåller
flere olika betydelser eller, rättare sagdt, blir
till flere olika ord. De 500 stamorden ökas derigenom
enligt Prémares räkning till omkr. 1,450 enstafviga
ord. I hög- l. mandarin-språket, kwan-hoa (se nedan),
finnas 5 olika toner: 1) den "jämna" (eller "lika"),
phing-sing, hvarvid rösten under stafvelsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
