Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kinker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för den varma timbren i sin stämma och sitt
hurtiga spel särdeles omtyckt skådespelare i
älskaregenren. Hans son i första giftet (se
Hedin 3), Selfrid Kinmanson, född i Stockholm
d. 17 Jan. 1849, sedan 1874 tygskrifvare vid Svea
artilleriregementes tygbrigad samt amanuens hos
Generalpoststyrelsen, har gjort sig känd såsom
författare för scenen (några originalstycken,
bl. a. muntra nyårsskämt, men i synnerhet fyndiga
bearbetningar och lokaliseringar af tyska lustspel:
Öregrund-Östhammar, Hattmakarens bal, Sommarnöjen
m. fl.).
Kinn [hårdt k], en 2,6 qvkm. stor ö i Nordfjord,
Nordre Bergenhus amt, Norge. Från hafvet har
ön genom "Kinnekloven", en remna i den höga,
branta fjällväggen, ett egendomligt utseende. Den
norska legenden om den heliga Sunniva är i
synnerhet fäst vid denna ö med dess många hålor.
O. A. Ö.
Kinna. 1. Kontrakt i Skara stift, omfattar pastoraten
Götene med Holmestad, Vättlösa och Ledsjö; Forshem med
Vedum och Fullösa; Björsäter med Lugnås och Bredsäter;
Källby med Broby, Skeby och Hangelösa; Husaby med
Skelfvum och Ofva; Medelplana med Vesterplana;
Österplana med Kestad; Kinne-Klefva med Sil. Arealen
50,270 har. 17,695 innev. (1883). – 2. Socken i
Elfsborgs län, Marks härad. Arealen 3,756 har. 1,476
innev. (1883). Annex till Örby, Göteborgs stift,
Marks och Bollebygds kontrakt.
Kinnared, socken i Hallands län, Halmstads
härad. Arealen 2,745 har. 462 innev. (1883). Annex
till Torup, Göteborgs stift, Halmstads kontrakt.
Kinnarumma, socken i Elfsborgs län, Marks
härad. Arealen 9,999 har. 2,194 innev. (1883). Annex
till Seglora, Göteborgs stift, Marks och Bollebygds
kontrakt.
Kinne, härad i Skaraborgs län, är en del af
Kinnefjerdings, Kinne och Kållands domsaga samt
ingår i Lidköpings fögderi och omfattar socknarna
Medelplana, Vesterplana, Österplana, Kestad,
Kinne-Klefva, Sil, Götene, Holmestad, Vättlösa,
Ledsjö, Forshem, Fullösa, Vedum, Lugnås och
Bredsäter. Arealen (med inräkning af en liten del af
Vadsbo härad) 37,702 har. 12,221 innev. (1883).
Kinnefjerding, härad i Skaraborgs län, är en del
af Kinnefjerdings, Kinne och Kållands domsaga samt
Lidköpings fögderi och omfattar socknarna Källby,
Broby, Skeby, Hangelösa, Husaby, Skelfvum, Ofva,
Härene med Skofteby, Hofby, Säfvare, Lindärfva och
Hasslösa. Arealen 21,479 har. 8,329 innev. (1883).
Kinne-Klefva, socken i Skaraborgs län, Kinne
härad. Arealen 914 har. 394 innev. (1883). K. bildar
med Sil ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Skara stift, Kinna kontrakt.
Kinnekulle, bergshöjd i Vestergötland vid Vänerns
sydöstra strand, belägen inom Kinne härad och
Skaraborgs län. Det nästan kägelformiga, fritt
liggande berget är synligt vidt omkring samt
utan tvifvel det för allmänheten bäst bekanta af
de egendomliga s. k. Vestgötabergen (Mösseberg,
Ålleberg, Billingen m. fl.). Sluttningarna äro till
stor del betäckta med
bördig mylla samt upptagas af odlade fält och på
åtskilliga ställen af löfskogsparker; dock är
sluttningen mot Vänern numera nästan alldeles
skoglös. Sjelfva toppen, "Högkullen", 278,8
m. öfver hafvet, 234,9 m. öfver Vänerns yta,
klädes af barrskog. Bergets längd i n. ö. och
s. v. är 13 km., dess största bredd 7 km. –
De härliga, vidsträckta utsigter, som erbjuda
sig från bergets högre delar, den rika, nästan
sydländskt yppiga floran på dess sluttningar,
de gamla, ståtliga herresätena, de märkvärdiga
grottbildningarna och hela bergets sällsamma yttre
med dess breda terrasser, som med lodräta branter,
s. k. "klefvar", resa sig, den ena öfver den andra,
göra K. till ett eftersökt mål för resande och
naturforskare. Likasom de öfriga vestgötabergen
hvilar K. på en grund af gneis. Ofvanpå denna lagra
sig nästan horisontalt mäktiga öfvergångsbildningar,
hvarje öfre hvarf betydligt mindre till utsträckningen
än det underliggande. Det lägsta lagret, af minst 25
m. mäktighct, utgöres af sandsten; på detta hvilar
ett lager af alunskiffer med orstenskalk af mera än
20 m. tjocklek. Vidare kommer ett omkr. 50 m. tjockt
kalkstenslager, derpå ett mindre betydligt lager
af lerskiffer, och slutligen krönes det hela af ett
12–15 m. mäktigt, skyddande lager af trapp, som bildar
kullens topp. Sand- och kalkstenslagren hafva sedan
uråldriga tider varit föremål för bearbetning. A. G.
Kinneret, Kinnerot [hårdt k]. Se Genesaret.
Kinnevald. 1. Härad i Kronobergs län, är en del
af Vestra Värends domsaga samt Kinnevalds och
Norrvidinge härads fögderi. Häradet omfattar socknarna
Öjaby, Bergunda, Oja, Vederslöf, Dänningelanda,
Täfvelsås (med Tofta), Kalfsvik, Jät, Urshult,
Almundsryd samt delar af Vexiö landsförsamling och
Skatelöf. Arealen 98,058 har. 20,969 innev. (1883). –
2. Kontrakt i Vexiö stift, omfattar pastoraten Vexiö
stad med landsförsamlingen, Bergunda med Öja, Urshult,
Almundsryd, Kalfsvik med Jät, Täfvelsås, Vederslöf med
Dänningelanda samt Öjaby moderförsamling (hvaremot
dess annex Härlöf tillhör Allbo kontrakt). Arealen
94,359 har. 26,307 innev. (1883).
Kinneved, socken i Skaraborgs län, Frökinds
härad. Arealen 4,116 har. 894 innev. (1883). K. bildar
med Vårkumla ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl,
Skara stift, Vilska kontrakt.
Kinningar, bergsv., kallas sidomurarna på ömse
sidor om "dammen" i en masugn. Jfr Damm-sten.
C. A. D.
Kinnor [hårdt k] l. cinnor, fornhebreisk harpa,
trekantig, portativ, af dyrbart (eben- eller sandel-)
trä, med 9 strängar af kameltarmar, hvilka spelades
med fingrarna eller med plektrum. Att detta instrument
haft en stor rol vid tempeltjensten synes deraf
att under musik på templets sångbana 9 dylika
enligt föreskrift måste vara i verksamhet. Salomo
införlifvade med tempelskatten 400,000 sådana harpor.
A. L.
Kino [hårdt k], farmak. med. Med detta namn betecknas
flere slag af intorkade växtsafter, ofta med
mörkröd eller rödbrun färg. Sv. farmak. upptager
Kino malabaricum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
