Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kinsky ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kirauea [hårdt k]. Se Kilauea.
Kirby [kö’rbi], William, engelsk entomolog, f. 1759,
prestvigdes 1782, hvarefter han som prest verkade
i landsförsamlingen Barham i Suffolk till sin död,
1850. K. vann ett frejdadt namn som insektkännare
samt skref bl. a. Monographia apum Angliae (1802)
och Introduction to entomology (tillsammans med
W. Spence, 1815–26; 7:de uppl. 1856).
Kirchbach [hårdt k], Hugo Ewald von, preussisk
general, f. 1809, blef 1828 officer och hade stigit
till chef för 10:de divisionen vid 5:te armé-kåren,
Steinmetz), då kriget med Österrike utbröt 1866. Han
deltog med sin division i de ärofulla slagen vid
Nachod, Skalitz och Schweinschädel samt i den stora
drabbningen vid Königgrätz. Vid krigsutbrottet 1870
ställdes han i spetsen för 5:te armé-kåren. Slaget
vid Weissenburg d. 4 Aug. öppnades och utkämpades
hufvudsakligen af K:s trupper. Slaget vid Wörth,
d. 6 s. m., blef dock den vigtigaste händelsen i
K:s lif. Hans trupper hade redan börjat striden,
då befallning anlände från kronprinsen (chef för
3:dje armén) att undvika allt, som kunde leda till
en strid. Ställningen var dock sådan, att K. ansåg
ett afbrytande olycksdigert, hvarför han i stället
framförde alla sina trupper till anfall och utbad sig
hjelp af grannkårerna. Slaget vans. K:s beslutsamhet
utvisar en ovanlig karaktersfasthet och militärisk
duglighet. Med sin armékår deltog han vidare i slaget
vid Sedan och i inneslutningen af Paris, hvarvid han
stod sydvest om staden, på vägen till Versailles,
och hade en svår strid att utkämpa vid afslåendet
af det stora utfallet d. 19 Jan. 1871. Efter
kriget stod K. fortfarande i spetsen för 5:te
armé-kåren till 1881, då han lemnade krigstjensten.
C. O. N.
Kirchberg [hårdt k], stad i konungariket Sachsen,
kretsen Zwickau, s. om staden Zwickau. 6,554
innev. (1880). Textilindustri.
Kirchberg [hårdt k], Ernst von, tysk
krönikeskrifvare, föddes i Thüringen, men kom
derifrån till hofvet i Schwerin, efter all sannolikhet
1378, då hertig Albrekt (fader till den svenske
konungen af samma namn) i sitt 2:dra gifte förmälde
sig med Adelheid från Thüringen, dotter till grefve
Ulrik af Hohenstein. Enligt hertigens önskan företog
sig K. att på högtyska språket sätta i rim Helmolds
vendiska historia ("Chronica slavorum") och hade före
hertigens död (d. 18 Febr. 1379) fullbordat arbetet,
hvilket han derefter omedelbart fortsatte genom att
efter skilda krönikor och muntlig tradition fullfölja
Mecklenburgs historia till midten af 1300-talet. Den
enda handskrift man känner af K:s mecklenburgska
krönika finnes i arkivet i Schwerin och är rikt
smyckad med miniaturer, hvilka bl. a. erbjuda
upplysningar till svenska riksvapnets historia under
nämnda århundrade.
Kircher [hårdt k], Athanasius, tysk jesuit, mångsidigt
lärd, f. 1602 (01?) i Geisa (Fulda), d. 1680 i Rom,
inträdde 1618 i jesuitorden och blef omkr. 1630
professor i matematik, filosofi och orientaliska språk
i Würzburg, men begaf sig 1633 undan 30-åriga
krigets oroligheter till Avignon. Någon tid derefter
erhöll han i uppdrag att publicera det vidlyftiga
koptisk-arabiska glossarium, som den italienske
resanden Pietro della Valle hemfört till Rom,
och i Rom förblef han derefter bosatt under den
senare hälften af sitt lif, till en början såsom
lärare i matematik vid "Collegium romanum". Efter
ett inledande arbete, Prodromus coptus (1636),
så till vida värdefullt, som det bl. a. innehåller
ett första utkast till en koptisk språklära, utgaf
han 1643 under titel Lingua aegyptiaca restituta
ofvannämnda, äfven för nutidens egyptologer oumbärliga
glossarium, men på ett föga omsorgsfullt sätt och
med förfalskningar, egnade att understödja hans
tilltagsenhet som hieroglyftolkare. Såsom sådan
vann han en viss berömmelse; men redan för samtida
lärde trädde hans charlataneri på detta område i
dagen, såsom när han i några af den berlinske
orientalisten A. Müller försåtligt uppgjorda,
meningslösa tecken återfann hieroglyfer och med
omgående skickade dessas uttolkning (jfr Hieroglyfer,
sp. 1203). I den ansenliga mängden af K:s arbeten,
omfattande – utom egyptologi – matematik och flere
grenar af fysiken samt vexlande ämnen, sådana som
syndafloden, språkförbistringen, Latiums topografi,
Kina, universalskrift och arabisk filosofi,
framträder en fantastiskt använd, rik beläsenhet,
men af verkligt nytt med beståndande vetenskapligt
värde finnes der, enligt sakkunniges omdöme, endast
obetydligt. Såsom en egendomlighet må anmärkas, att
K. i sin skrift Mundus subterraneus (1664) på det
häftigaste angriper alkemisterna, ehuru han sjelf
trodde sig innehafva ett instrument, som icke blott
löste astronomiska problem, utan äfven besvarade
medicinska och kabbalistiska frågor. Med orätt har
K. ansetts för uppfinnaren af laterna magica, hvilken
han beskrifvit i 2:dra uppl. af sin Ars magna lucis
et umbrae (1671). Deremot konstruerade han bl. a. den
efter honom uppkallade af fem planspeglar sammansatta
brännspegeln, äfven kallad den maltesiska spegeln,
emedan K. gjorde det första försöket med densamma
under en vistelse på Malta och beskref den under
boktiteln Specula melitensis encyclica (1638). För
"Collegium romanum" gjorde K. rikhaltiga samlingar af
instrument, modeller, naturalier och fornsaker, hvilka
samlingar ännu bära hans namn ("Museo Kircheriano").
Kirchheim unter Teck [hårdt k], stad i würtembergska
Donaukretsen, vid Neckars biflod Lauter, n. om slottet
Teck. 6,587 innev. (1880). K. är hufvudorten för
Syd-Tysklands ullmarknad och har flere ullspinnerier
samt bomulls- och linneväfverier.
Kirchhoff [hårdt k], Gustav Robert, tysk fysiker,
f. 1824, blef 1850 e. o. professor i Breslau,
1854 professor i fysik i Heidelberg och 1875
professor i Berlin. K:s undersökningar behandla
elektricitetsläran, magnetismen, värmeteorien,
kropparnas elasticitet och utvidgningsförmåga m. m.;
han har med ett ord arbetat inom de flesta grenar
af fysiken. Största uppseende hafva hans delvis
i förening med Bunsen utförda undersökningar öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
