Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kirmansjahan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
K. utgå flere vigtiga karavanvägar såväl åt norra
delen af riket som åt Persiska viken och Indien
(öfver Herat och Kandahar). Handeln är ännu ganska
betydlig och omsätter siden- och yllefabrikat, i
synnerhet gröfre sjalar, i massa till Turkiet. En
mängd ruiner vittnar om stadens forna storhet. Inre
och yttre oroligheter medförde dess fall. År
1794 intogs och sköflades den af Muhammed kan,
hvarvid murar och offentliga byggnader jämnades
med jorden. Plundringen pågick i trenne månader;
en stor del af innevånarna nedhöggs, andra, enligt
uppgift 30,000, jagades i landsflykt. Sedan dess har
staden endast långsamt repat sig. Dess befolkning
uppskattas for närvarande till högst 40,000.
S. A. L.
Kirmansjahan l. Kermansjah [hårdt k], stad och
distrikt i vestra Persien, mellan det egentliga
Ardilan och prov. Luristan. Staden är hufvudort i det
s. k. persiska Kurdistan, har en vigtig strategisk
position ej långt från floden Kercha, är omgifven af
befästningar och var förr en blomstrande handelsstad,
men är nu förfallen och räknar endast omkr. 12,000
innev. (enl. andra 30,000).
Kirmes [hårdt k]. Se Kermis.
Kirnberger [hårdt k och g], Johann Philipp,
tysk musiker, f. 1721, d. 1783, lärjunge af
Kellner, Gerber och S. Bach, beklädde
1741–50 åtskilliga musiklärare- och direktörsplatser
samt blef slutligen, 1754, kompositionslärare och
kapellmästare hos prinsessan Amalia i Berlin. K:s
kompositioner äro lärda och torra; deremot gjorde
han sig ett betydande namn såsom teoretiker,
särskildt harmoniker, hvarvid han byggde på
och ytterligare förkofrade Tartinis och Rameaus
spekulationer. Hans förnämsta arbete är Die Kunst des
reinen satzes (1771–79). Bland hans öfriga verk må
nämnas Konstruktion der gleichschwebenden temperatur
(1760), Grundsätze des generalbasses (1781), Gedanken
über die verschiedenen lehrarten der komposition
(1782) och Anleitung zur singkomposition (s. å.).
A. L.
Kirner [hårdt k], Johann Baptist, tysk målare,
f. 1806, d. 1866, studerade från 1822 vid akademien i
München och egnade sig först åt historiemåleriet,
men vände sig sedan till genren. År 1833 reste
han till Italien och Rom för att utbilda sig;
efter sin återkomst utnämndes han till hofmålare
hos storhertigen af Baden. K. var bland de äldre
genremålarna en af dem, som bäst lyckades att
skildra det sydtyska bondfolkets lif med all dess
grofkorniga glädje och trohjertade sinnelag. Han
utmärkte sig för skarp karakteristik och osminkad
sanning, och ofta går ett drag af frisk humor genom
hans bilder, bland hvilka må nämnas Schweizisk
soldat hemkommen från julirevolutionen, Badensisk
landstormssoldat på förpost, Italienska gatpojkar,
som härma borgaregardet, En bondflickas svartsjuka,
Bondflicka, som söker tröst hos en spåkäring m. fl.,
de flesta skildrande folklifvet i Schwarzwald. C. R. N.
Kirogrammatomanti l. Chirogrammatomanti (af
Grek. cheir, hand, gramma, skrift, och manteia,
spådom), det lärda namnet på den
föregifna färdigheten att af egendomligheterna i en
menniskas handstil sluta till hennes själsegenskaper,
böjelser, vanor och karakter. Antydd af några
italienska lärde i 17:de årh. samt af Lavater och
Göthe, har kirogrammatomantien i senare tid funnit
idkare i A. Henze ("Die chirogrammatomantie", 1862),
franske abbén I. H. Michon ("Système de graphologie",
6:te uppl. 1880; m. fl. skrifter), E. Schwiedland
("Die graphologie", 3:dje uppl. 1884) m. fl.
Kirologi l. Chirologi (af Grek. cheir, hand,
och logos, tal), fingerspråk, teckenspråk med
händerna, hufvudsakligen brukadt af döfstumma och
vid döfstumundervisning; läran om denna teckenmetod.
Kiromanti l. Chiromanti (af Grek. cheir, hand,
och manteia, spådom), konsten att spå i handen,
den föregifna förmågan att ur linierna, byggnaden
och de köttiga delarna på flatsidan af en menniskas
hand kunna utröna hennes temperament och
kroppsbeskaffenhet samt med ledning deraf förutsäga
hennes timliga öden. Enligt kiromanternas mening
är hvarje mer vigtig tilldragelse i en persons lif
föruttecknad i hans händer med outplånliga drag, till
hvilkas tolkande det emellertid kräfves en särskild
"vetenskap". Kiromantien säges hafva först idkats
af kaldéerna och från dem kommit till egypterna,
af hvilka grekerna i sin ordning undfingo den. I
Indien blomstrar den än i dag, och kändt är, att de
troligen från Indien härstammande zigenarna deraf göra
ett näringsfång sedan gammalt. Hos grekerna visade
redan Aristoteles böjelse att tillmäta kiromantiens
rön någon betydelse, men först Artemidoros (i 2:dra
årh. e. Kr.) framställde i sina "drömtydningar" ett
utfördt system. Under medeltiden sattes kiromantien i
samband med astrologien; och att denna dubbelväfnad
af vidskepelse ännu ej är oåterkalleligen upplöst,
derom vittnar ett och annat skenbart djupsinnigt och
med attester späckadt arbete i kiromanti, hvilket
söker sin läsekrets bland våra dagars bildade. Det
var emellertid under 16:de och 17:de årh., som
denna spådomskonst allmännast hyllades i Europa
och afhandlades inom literaturen. Ännu i början af
18:de årh. höllos kiromantiska föreläsningar vid
många tyska universitet. Bland utöfvare af konsten
i senare tid har i synnerhet den franska spåqvinnan
m:lle Lenormand blifvit beryktad för sin praktik i
de högsta kretsar kring början af 1800-talet.
Kiroplastik l. Chiroplastik (af Grek. cheir,
hand, och plassein, dana, bilda), konsten att med
händerna forma bildverk af mjuka ämnen, såsom vax,
lera, smör o. d. – Se vidare Chiroplast.
Kirrha [hårdt k], urgammal stad och hamn i det
forngrekiska landskapet Fokis, belägen vid Korintiska
viken och nära mynningen af floden Pleistos. K. hörde
i äldre tider under det närbelägna Krisa och tjenade
efter dettas förstöring länge såsom hamnstad för
Delfi. Några fornlemningar af dess hamnbyggnader och
fästningsverk finnas ännu i behåll. A. M. A.
Kirrik [hårdt k]. Se Gallophasis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
