Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kisselev ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och virtuositet behandla hästen, och det första
arbete, med hvilket han väckte uppseende, var den
Amazongrupp (en ridande amazon, som stöter sitt
spjut i en anfallande panter), hvilken nu pryder ena
trapputsprånget till Museum i Berlin. Denna grupp,
som modellerades 1838 samt göts och uppställdes 1843,
förskaffade sin mästare stora förtjenstmedaljen
vid verldsutställningen i London 1851 jämte
verldsrykte. Emellertid är i hans senare verk
förhållandet det, att, när det gällt framställa
hästen i samband med menniskan, hufvudvigten kommit
att ligga på utförandet af hästens naturlif mera än
på uttryckandet af det andliga lifvet hos ryttaren;
så i ett par monumentala ryttarestoder: Fredrik den
store (1847; i Breslau) och Fredrik Vilhelm III (1853;
i Königsberg). I Potsdam finnes af K. utförd ännu
en bildstod (till fots) af sistnämnde konung och i
Dessau en af Hertig Leopold Fredrik Frans. Slutligen
återvände K., säger Lübke, ännu en gång till sitt
älsklingsområde i ett par kolossala bronsgrupper:
S:t Mikael besegrar draken (uppställd på Babelsberg)
och S:t Georgs strid med draken (1853; på den första
slottsgården i Berlin), arbeten, som dock förråda en
viss öfverdrift i naturalistisk behandling. K. dog
i Berlin 1865. C. R. N.
Kisselev [kisseljå’ff]. 1. Pavel Dmitrijevitj K.,
grefve, rysk general och minister, f. 1788, hade
1817 avancerat till generalstabschef vid 2:dra ryska
armén, utsågs under rysk-turkiska kriget 1828–29
att jämte Diebitsch uppgöra planen för det andra
fälttåget i Turkiet och fick sistnämnda år kommandot
öfver 4:de reserv-kavallerikåren. Efter fredsslutet
(Sept. 1829) erhöll han befälet öfver den ryska
armé, som qvarstannade i Valakiet och Moldau,
tills dessa furstendömen fått sin författning
och krigskostnaderna hunnit af Porten betalas. Han
innehade under denna tid (1829–34) en verklig diktatur
i furstendömena, men sökte genom mildhet och ordnad
förvaltning göra det ryska väldet omtyckt. År 1833
blef han general af infanteriet och 1834 medlem af
kejserliga riksrådet samt komitén för riksdomänernas
reorganisation, utnämndes 1838 till minister för
domänerna, i hvilken befattning han inlade mycken
förtjenst om kronoböndernas bästa, och var slutligen,
Nov. 1856–Dec. 1862, ryskt sändebud i Paris. 1839
upphöjdes han till grefve. Död 1872. – 2. Nikolai
Dmitrijevitj K., den föregåendes broder, rysk
diplomat, f. 1800, öfvertog 1841, vid grefve Pahlens
afresa från Paris, ledningen af ryska legationen i
Frankrike samt fortfor, under olika värdigheter, att
innehafva densamma äfven i den andra republikens tid
och till Febr. 1854, då de diplomatiska förbindelserna
mellan Ryssland och vestmakterna afbrötos. 1855
blef han Rysslands sändebud hos påfven och 1864 hos
konungen af Italien. Död i Florens 1869.
Kissingen [hårdt k], stad i bajerska regeringsområdet
Unterfranken, har ett naturskönt läge i en dalkittel
vid frankiska Saale och södra sluttningen af Rhön. I
sina nyare delar är staden ganska välbyggd samt har
flere kyrkor och välgörenhetsinrättningar. Nämnvärda
industriprodukter äro möbler och vagnar; i
omgifningarna frukt- och vinodling samt
sandstensbrott. 3,873 innev. (1880). K. har såsom,
brunns- och badort ett mycket stort rykte och
besökes årligen af omkr. 10,000 kurgäster. De i
bruk varande källorna äro till antalet fem. Rakoczy-
och Pandurkällorna äro jernhaltiga koksaltkällor
med en tämligen konstant temperatur af 10,7° C. Den
förstnämnda, som är bekant sedan 1737 och den mest
anlitade af alla, lemnar ett vatten af skarp, starkt
salt smak, hvilket vid kokning afgifver lukt af brom;
den senare är i det hela lik den förra, men mängden
af fasta beståndsdelar är i ringa mån mindre och
den fria kolsyran obetydligt ökad. Maxkällan är en
koksalthaltig surbrunn, hvars perlande, kristallklara
vatten har en angenäm, syrlig smak och 10,4°
temp. Ett litet stycke utom staden uppspringer
från ett djup af öfver 100 m. Soolensprudeln,
en intermitterande, ymnigt vällande källa, med
saltaktig, stickande smak och 18° temp. Den likaledes
utom staden belägna Schönbornsprudeln visar ungefär
samma företeelser, men har något högre temperatur
(20°). Båda användas företrädesvis till bad. Vattnet i
de trenne förstnämnda källorna verkar i större doser
afförande. Af badanstalterna, till antalet tre och
alla mönstergilla, har det 1869 öppnade aktiebadhuset
ända till 120 badrum. Försändningen af mineralvatten,
mest från Rakoczy- och Pandurkällorna, uppgår årligen
till 350,000 krus. Af Schönbornsprudeln framställes
"Kizzinger bitterwasser". – K. förekommer redan i
9:de årh. under namn af Kizzige l. Chizzigheim. 1394
öfvergick det genom köp till stiftet Würzburg
och kom med detta under Bajern. Den 10 Juli 1866
stod vid K. en blodig träffning mellan bajrare
och preussare, hvilken slutade med de förres
nederlag. 1874 föröfvades der ett attentat mot
furst Bismarck, till minne af hvilken händelse
staden sedan 1877 eger en bronsstaty af fursten.
S. A. L.
Kissovo [hårdt k], forntidens Ossa, berg i Tessalien
i norra Grekland, s. om floden Salamvria, 1,954 m.
Kistföreställare. Se Fordon.
Kistna [hårdt k] l. Krishna, flod i södra delen
af Indien, löpande nästan tvärs öfver hela halfön
från v. till ö. Den upprinner på Vestra Ghats vid
Mahábaleshwar, omkr. 60 km. från kusten, flyter i
sydöstlig riktning i en djup flodbädd, hvarunder
den i Haidarabad upptager från v. Bhima och från
h. Tungabhadra, bildar derefter gräns mellan
Haidarabad och Madras, tills den genom flere pass
banar sig väg genom Östra Ghats och faller genom två
hufvudarmar ut i Bengaliska viken, ej långt söder om
Godavari. Längd omkr. 1,300 km. Flodbädden är för
klippig och strömmen för snabb att kunna medgifva
någon flodfart. K:s nytta för landets bevattning är
äfven mindre än Dekhans båda andra större floders,
Godavaris och Kaveris. I deltat är floden afdämd och
medelst Ellor-kanalen i n. förenad med Godavari,
medan en kanal går söderut längs kusten. Bifloden
Tungabhadra står genom kanal i förbindelse med
floden Penna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
