Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjaiar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenskt djurmåleri. I statens samlingar finnas
af K. följande målningar: Två tatariska
hundar (1858), Klappjagt (en flyende räf),
Karl XV till häst, Två hundar anfalla en räf
(Nationalmuseum) och Karl XIV Johan till häst
(Drottningholm). Bland hans äldre, i utlandet
spridda taflor må, utom ofvan omtalade, nämnas:
Kapplöpning på is, Fältjägare på rekognoscering,
Ömsesidig öfverraskning m. fl. K. utgaf i litografi
Portraits des chevaux les plus célèbres au haras
royal suédois à Strömsholm (2 häft. 1829, 31)
m. fl. liknande arbeten. Efter hans taflor har
en mängd litografier och stålstick utkommit.
-rn.
Kjalar, Nord. mytol., ett namn, som Oden säger sig
hafva burit en gång, då han drog kälkar. Uttrycket
syftar på någon förlorad myt och kan således ej
närmare förklaras. Th. W.
Kjalarnes kallas det från fjället Esja utgående
näset på sydvestra kusten af Island. Der hölls det
s. k. Kjalarnes ting, hvilket omtalas flerestädes i
de gamla sagorna. Th. W.
Kjalk, sjöv. Se Tjalk.
Kjal-vegur ("Kölvägen"), fjällväg på Island,
hvilken från Haukadal i Arnes-syssla (i södra
delen af landet) leder mellan de höga bergen
Höfsjökull och Langjökull öfver till Blöndudalen
i Hunavatnssysla (i norra delen af landet). Det är
en farlig väg, som jämförelsevis sällan begagnas.
C. R.
Kjankary (Kjangiri, Tsjengri), stad i Mindre Asien,
turkiska vilajetet Kastamuni, vid ett litet tillflöde
till Kisil-Irmak. Omkr. 9,000 innev. Handel med ull
och salt. K. är forntidens Gangra, de paflagonske
konungarnas residens.
Kjartan, isländskt, från iriskan lånadt
mansnamn. Märkligast bland personer med detta namn
är K. Olofsson, son af Olof På på Hjarðarholt vid
Breiðifjörðr, uppkallad efter faderns morfader,
den iriske konungen Myrkjartan. K. var en berömd
hjelte och lät (998) döpa sig i Norge. Olof
Tryggvesson stod fadder åt honom. För öfrigt är han
känd genom sitt olyckliga kärleksförhållande till
Gubrun Osvifsdotter, hvilken slutligen eggade sin
husbonde, K:s fosterbroder Bolli, att dräpa honom.
C. R.
Kjeld [kell], S:t, danskt helgon, föddes i början af
12:te årh. i byn Venning nära Randers, blef 1130 kanik
i Viborg, hvarest han verkade som lärare samt flitig
afskrifvare, och prestvigdes 1147. S. å. deltog han
i en beskickning till Lund för att underhandla med
ärkebiskop Eskil och konung Sven Grathe om fred mellan
denne och motkonungen Knut Magnusson. Död i Viborg
1150. Om honom uppstodo många legender. Enligt en
berättelse skall han hafva blifvit mördad, under det
han höll bön i Asmild-klosters kyrka. I folkets ögon
var han ett helgon, långt innan han kanoniserades af
påfven (1188). I Viborgs domkyrka hade han ett eget
kapell, hvarest hans ben förvarades i ett gyllene
skrin, som på hans åminnelsedag (d. 8 Juli) bars
omkring i procession. Detta skrin förstördes vid
kyrkans brand 1726. C. R.
Kjeldrup [kell-], Anton Edvard, dansk målare, född
i Haderslev d. 16 Febr. 1826,
utbildade sig dels vid konstakademien i
Köpenhamn, dels på egen hand och på resor samt
blef en af den yngre skolans mera framstående
landskapsmålare. Vintern 1858–59 vistades han,
på egen bekostnad, i München och 1863–64
uppehöll han sig, med understöd af akademien,
i Schweiz och Düsseldorf. Hans talang var
stadd i en särdeles lefvande utveckling,
då han bortrycktes af döden, d. 22 Maj 1869.
Ph. W.
Kjellander, Ernst Jonas Fredrik, filosofisk
författare, skald, sonson till J. H. Kellgrens syster,
föddes d. 5 Dec. 1812 i Valla by i Skaraborgs
län, blef student vid Upsala universitet 1827,
promoverades 1833 till filos. magister och utnämndes
1834 till docent i filosofiens historia vid samma
universitet. S. å. företog han, i syfte att söka
bot för en ärfd lungsot, en resa till Italien,
der han dog i Buon-Convento (Toscana) d. 18 Juni
1835. Själsanlagens rikedom och brådmognad voro
från de tidigaste år utmärkande för K. Den vemodiga
förkänslan af att endast en kort lefnad skulle
varda honom förunnad gaf en religiös invigning åt
hela hans håg. Samtidigt drog honom ett manligt
forskningsbegär till den filosofiska vetenskapen,
dit han medförde sällspordt mångsidiga anlag. Hans
filosofiska riktning är i icke ringa mån befryndad
med Fr. Baaders teosofi och företer i allmänhet en
stark dragning åt nyromantikens naturfilosofiska
verldsåskådning, dock med afgjorda ansatser att
höja sig till en rationel idealism. K:s poem röja
en beaktansvärd lyrisk åder, och förmågan af ett
genomskinligt, helgjutet uttryckssätt utmärker i ännu
högre grad hans filosofiska undersökningar och öfriga
uttalanden. – Jfr F. F. Carlson: "Minnen af Ernst
J. F. K." (1842; innehållande dikter, filosofiska
uppsatser och bref, jämte lefnadsteckning).
Kjellberg, Jonas, filantrop, donator, föddes d. 22
(nya st.) Okt. 1752 på Qvarngården i Husaby socken,
Skaraborgs län, kom 1770 i handel i Göteborg och
började 1779 egen affärsrörelse. Efter framgångsrik
verksamhet såsom grosshandlare öfverlemnade han
med tiden rörelsen åt en sin broder och en annan
affärsman, inköpte 1807 egendomen Storeberg i Tådene
socken, Skaraborgs län, och bosatte sig der. Död
derstädes d. 14 April 1832. – Vid riksdagen 1800 var
K. fullmäktig för Göteborg i borgareståndet samt
ledamot af Hemliga statsutskottet, inom hvilket
han, i olikhet med åtskillige af hans kamrater,
var otillgänglig för hvarje tubbningsförsök från
högre ort. På det andliga lifvet i Sverige utöfvade
K. ett ej ringa inflytande. Sjelf från barndomen
varmt religiös, lät han nämligen på svenska utgifva
åtskilliga främmande uppbyggelseskrifter, hvilka vunno
stor spridning, såsom Köppens "Bibeln ett verk af
gudomlig vishet", Bengels "Sextio uppbyggeliga tal",
Roos’ "Abrahams tros fotspor" och (i ny öfversättning)
Bunyans "En christens resa". En handtverksskola och en
flickskola, båda i Göteborg, grundade och betryggade
genom K:s frikostighet, äro varaktiga minnen af hans
medborgerliga nit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
