Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klassval ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till 437,100 kr. (1884). Areal 3,992 har, deraf 790
har åker. Till egendomen höra Klastorps tegelbruk
och marmorbruk samt qvarn. – K. hette förr Lasstorp
och tillhörde i början af 1600-talet Knut Klasson
Uggla samt derefter hans enka, Anna Gyllenhorn,
under hvars tid gårdens namn synes hafva blifvit
ändradt till Klastorp, samt hennes systerdotter
Sigrid Gyllenstierna och dennas båda män, G. Fleming
och J. J. Hastfehr, hvilken sistnämnde förökade
egendomen genom inköp af Krämbols jernbruk
(1678), hvilket nyligen under pågående sänkning
af sjöarna Viren och Kolsnaren exproprierats af
sjösänkningsbolaget och rifvits. K. ärfdes sedan af
dottern till Fleming och Sigrid Gyllenstierna, Anna
Kat. Fleming, och öfvergick genom hennes tredje man,
grefve Nils Strömberg, till dennes slägt. Godset
utvidgades och förbättrades alltmer, särskildt
af Nils Strömbergs son, grefve Klas Strömberg,
hvilken uppförde den nuv. manbyggnaden (efter 1754)
och 1776 gjorde K. till fideikommiss, hvilket på
grund af hans förordnande öfvergick till hustruns
brorson grefve Klas Ax. Lewenhaupt. K. innehafves
f. n. (1884) af den förste fideikommissariens
sonsons son löjtnanten grefve Claes Lewenhaupt. Den
sistnämndes farbroder öfverhofjägmästaren grefve Claes
M. Lewenhaupt, 1848–82 innehafvare af fideikommisset,
inlade stora förtjenster om egendomen genom
nyodlingar, jordförbättringar och en omsorgsfull
skogsskötsel. Varm vän och befordrare af den inhemska
industrien och slöjden, dels utvidgade, dels anlade
han på K. qvarnar, sågar, kalkugnar, fabrik för
tillverkning af terpentin, harts och kimrök samt
marmorbruk. 1872 grundade han en slöjdskola, hvilken
utvecklats till en af de förnämsta i Sverige. Vid
skolan, som från länets hushållningssällskap åtnjuter
ett årligt bidrag af 500 kr., meddelas undervisning
i alla slag af träarbeten af 3 ordinarie lärare utom
flere tillfälliga. Antalet lärjungar har vexlat mellan
30 och 50, deras ålder mellan 7 och 15 år.
Klattau (Tsjech. Klatovy), hufvudstad i ett
distrikt med samma namn i sydvestra Böhmen. 8,986
innev. (1880).
Klaus. 1. Broder K. Se Flüe. – 2. Klaus Narr, tysk
hofnarr, som först vistades hos kurfursten Ernst af
Sachsen (till 1486) och sist hos Johan den ståndaktige
(till 1532). K:s lefnadsteckning jämte berättelse om
hans många upptåg utkom flere gånger i tryck mellan
1551 och 1602.
Klausdotter, Margareta. Se Margareta Klausdotter.
Klausenburg. 1. (Magyar. Kolos) Komitat
i Siebenbürgen. Areal 5,149 qvkm. 196,307
innev. (1880). – 2. (Magyar. Kolosvár) Hufvudstad
i nämnda komitat, vid Lilla Szamos och ungerska
östbanan. 29,923 innev. (1880), till större delen
magyarer. K. består af en inre stad, delad i gamla och
nya staden, och 5 förstäder, som efter befästningarnas
borttagande förenats med den inre staden. Det är säte
för en unitarisk och en reformert superintendent jämte
öfverkonsistorium, ett statsuniversitet (grundadt
1872), ett unitariskt
kollegium med seminarium, ett reformert och ett katolskt
gymnasium, ett statsseminarium, en landtbruksskola
m. m. Industrien är obetydlig. – På K:s nuvarande
plats skall en romersk koloni vid namn Claudia hafva
stått. 1178 bosatte sig der ett antal sachsiska
kolonister och gaf platsen namnet K. på grund af dess
läge nära ett pass (T. klause). Det tyska elementet
var dock redan mot slutet af 17:de årh. nästan
försvunnet. Såsom Siebenbürgens hufvudstad och säte
för landtdagen var K. 1830–48 medelpunkten för den
nationella rörelsen i storfurstendömet. I Dec. 1848
intogs och besattes staden af general Bern.
Klausthal (Clausthal), den vigtigaste bergsstaden i
Oberharz, i preussiska landdrosteiet Hildesheim, vid
Innerste, 568 m. öfver hafvet, skild från grannstaden
Zellerfeld endast genom en liten bäck. K. hade
1880 en folkmängd af 9,006 och Zellerfeld 4,391
pers. Innevånarna sysselsätta sig nästan uteslutande
med bergsbruk och malmers förädling, emedan klimatet
ej medgifver något åkerbruk (med undantag af
potatesodling). Staden har en bergsakademi jämte
bergsskola med rika samlingar, en handels- och
slöjdskola samt ett magnetiskt observatorium. Den
hade till 1848 äfven ett myntverk samt är säte
för ett ober-bergamt, hvars område omfattar de
preussiska landdrosteien Hildesheim, Hannover,
Lüneburg och Stade, regeringsområdet Kassel och
prov. Schleswig-Holstein med Lauenburg. Bergverken
omkring K. höra till de vigtigaste i preussiska
Harz. Malmerna i Oberharz bearbetas för regeringens
räkning sedan 1866 och lemna silfver (omkr. 25,000
kg. årligen), guld (omkr. 60 kg.), bly (9,5
mill. kg.), koppar (6,000 kg.), svafvelsyra, arsenik
o. s. v. Jerngrufvorna bearbetas af privata.
Klausul (Lat. clausula, af claudere, sluta), egentl.
afslutningsdel, slutformel, vid en rättshandling
(t. ex. ett kontrakt) fogad tilläggsparagraf, som
närmare bestämmer, förklarar eller inskränker något
af dess innehåll.
Klav (af Lat. clavis, nyckel). 1. Medlet, nyckeln
till att begripa någonting otydligt eller hemligt,
t. ex. chifferklav (se Chiffer). – 2. Musikt.,
det i början af notliniesystemet stående tecken,
som åt den linie det omfattar ger namn och
värdighet af tonen f, c1 eller g1. F-klaven,
 |
|
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
