Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klädesholmen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de italienske renaissancemästarna, förnämligast
Correggio, såsom förebilder. I dessa skildrade
han det antika gudalifvets glädje och naivitet,
såsom Venus smyckad af gratierna, Bacchus ger sin
panter att dricka, Adonis’ död, Perseus och Andromeda
m. fl. Dessutom egnade han sig under sina senare
år äfven åt det religiösa måleriet och utställde
bl. a. Herdarnas tillbedjan (1851) samt Kristi
himmelsfärd (1853).
Klöden. 1. Karl Friedrich von K., tysk
vetenskapsidkare, f. 1786, d. 1856, arbetade sig
ur de torftigaste omständigheter fram till bildning
och mångsidig lärdom. Redan som ung guldsmedsgesäll
i Berlin var han en skicklig kartograf, började vid
28 års ålder akademiska studier, blef 1817 direktor
för skollärareseminariet i Potsdam och kallades 1824
att i Berlin grunda Preussens första handtverksskola,
som han derefter förestod till 1855. K. har utgifvit
åtskilliga värdefulla arbeten, hvilka hufvudsakligen
röra Mark Brandenburgs geologiska och historiska
förhållanden. – 2. Gustav Adolf von K., tysk geograf,
den föregåendes son, f. 1814, blef 1840 lärare vid
den af fadern ledda handtverksskolan i Berlin och
utnämndes 1855 till professor. Han är hufvudsakligen
känd genom sitt digra arbete Handbuch der erdkunde
(3 bd, 1857–62; 3:dje uppl. 1873 o. f.).
Klöf, zool., kallas den på insidan platta, i
utkanten mer eller mindre böjda, ofvanpå kullriga,
undertill platta eller kullriga hornbeklädnad, som
skoformigt omgifver yttersta tåleden hos svindjuren
(Belluae), dvärgmyskdjuren (Traguli) och boskapsdjuren
(Pecora). C. R. S.
Klöfja (Isl. klyfja, af klyf, tvådelad packsäck),
forsla varor på hästrygg, lastade öfver en klöfsadel.
Klöfsadel (Isl. klyfberi), ett slags packsadel,
inrättad för hästar i bergstrakter till att bära
bördor, som äro jämnt fördelade på ömse sidor.
Klöfsadelkyrkor, en den svenska romanska konsten
tillhörande, egentligen för Öland egendomlig kyrkform,
med tvänne torn, ett öfver koret och ett, som
vanligt, vid kyrkans vestra ände. Klöfsadelkyrkor
hafva funnits i Föra, Alböke m. fl. socknar.
Upk.
Klöfsjuka. Se Mul- och klöfsjuka.
Klöfsjö, socken i Jämtlands län,
Bergs tingslag. Arealen 25,740 har. 1,048
innev. (1883). Annex till Berg, Hernösands stift,
Jämtlands södra kontrakt. – Större delen af socknen
upptages af de på gränsen mot Herjedalen gående
betydliga Klöfsjöfjällen. På deras östra sida ligga
sjöarna Klöfsjön och Lännässjön, hvilken sistnämnda
genomströmmas af Ljungan.
Klöfvedal, socken i Göteborgs och Bohus län, Tjörns
härad. Arealen 3,196 har. 1,597 innev. (1883). Annex
till Stenkyrka (Tjörns pastorat), Göteborgs stift,
Orusts och Tjörns kontrakt.
Klöfver, väpling, Trifolium Tourn., bot., kallas
ett allmänt bekant, artrikt slägte af ärtväxternas
nat. fam. (Papilionaceae L.) och kl. Diadelphia
L. Klöfver- l. väplingslägtet har blomfodret vanligen
olikformigt femtandadt eller klufvet. Kölen och
virigarna samt stundom
äfven öfriga kronblad äro vid basen förenade med
hvarandra och med de i två stammar sammanvuxna
ståndaresträngarna, hvilka något vidgas mot
den fria änden. Baljan är kort, rak, vanligen
beklädd af den vissnade qvarsittande blomkronan,
innehåller 1–5 frön och affaller oöppnad eller
brister i två valvler. Svenska floran har af detta
slägte 13 arter, hvilka alla äro medelstora eller
små örter med trefingrade blad, småbladen fint
sågtandade och bladskaftet försedt med vidvuxna
stipler. Blommorna äro ganska små, hvita, rödletta,
mörkröda, gula, brunaktiga. De sitta i täta,
runda eller aflånga samlingar (hufvud) i toppen af
stjelk och grenar. Allmänt odlade äro: rödklöfvern,
Tr. pratense L., alsikeklöfvern, Tr. hybridum L.,
och hvitklöfvern, Tr. repens L., hvilka äro högt
värderade foderväxter. Utländskt klöfverfrö af
dessa nämnda arter förfalskas ("modifieras") ofta
med sand, söndermald till samma storlek och färgad
i likhet med klöfverfröet. Det finnes i utlandet
(Tyskland) fabriker, som tillverka och genom agenter,
enligt tryckta priskuranter, utbjuda dylik sand till
"modifierande" af klöfverfrö. Med utländskt klöfverfrö
har flere gånger till Sverige införts det skadliga
s. k. "klöfversilket" (Cuscuta Trifolii, se Cuscuta).
O. T. S.
Klöfverbladsbåge. Se Båge, sp. 1,425.
Klöfverbladskors. Se Kors.
Klöker, David. Se Ehrenstrahl.
Kmety, György, ungersk militär, f. 1810, slöt sig
1848 till ungerska oafhängighetspartiet i dess kamp
mot Österrike, förde Jan.– Febr. 1849 en division
af Görgeis armé och fick derefter befälet öfver en
sjelfständig division, utgörande yttersta venstra
flygeln af observationskåren bakom Raab. I Juni
tillintetgjorde han en österrikisk truppstyrka under
general Wiss, men blef i slutet af månaden afskuren
från Donau-armén och förenade sig då med den under
Perczels befäl stående sydarmén. Efter österrikarnas
seger vid Temesvar (d. 9 Aug.) undkom han på turkiskt
område och vistades derefter en tid i England, men
återvände snart till Turkiet, der han öfvergick
till islam och blef general i turkiska armén under
namnet "Ismail pascha". Under det orientaliska kriget
bidrog han tappert att försvara Kars mot ryssarna,
tills hungersnöden tvang honom att föra sina trupper
till Ersirum (1855). Han blef sedermera guvernör
i Kastamuni och 1861 på Kreta, sedan han 1860
undertryckt de farliga oroligheterna i Syrien. Död
i London 1865.
Knab, Ferdinand, tysk målare, f. 1834 i Würzburg,
egnade sig först i Nürnberg åt arkitekturen, men
flyttade 1859 till München, der han blef lärjunge
af Piloty och vände sig till arkitekturmåleriet. Han
besökte 1868 Italien, slog sig derefter ned i München
och målade en mängd berömda arkitekturbilder med
landskap, bland hvilka må nämnas Grafvård på romerska
campagnan, Romerskt landskap, Romersk trädgård och
Romerska thermer.
Knabl, Joseph, tysk bildhuggare, f. 1819, var i sin
ungdom herde och öfvade sig redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
