Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knös ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sonson af K. 1, f. 1803, d. 1882, blef 1826 e. o. och
1834 ordin. professor i mineralogi i München samt
senare tillika konservator vid bajerska statens
mineralogiska samling derstädes. K. bestämde genom
kemisk analys en mängd nya mineral, uppfann 1840
galvanografien (Die galvanographie, 1842; 2:dra
uppl. 1846) och 1855 stauroskopet samt utgaf flere
arbeten i sitt fack, bl. a. Tafeln zur bestimmung
der mineralien mittels einfacher chemischer versuche
(1833; 12:te uppl., bearb, af K. Oebbeke, 1884;
"Tabeller för mineraliers bestämmande medelst enkla
kemiska försök", 1838), hvilket verk öfversattes på
de flesta kulturspråk, och Die mineralogie; populäre
vorträge (1862; "Populära föredrag i mineralogi",
s. å.). För det stora samlingsverket "Geschichte
der wissenschaften in Deutschland" författade han
Geschichte der mineralogie 1650–1860 (1864). Flertalet
af hans många afhandlingar och smärre uppsatser
återfinnes i O. L. Erdmanns "Journal für praktische
chemie" och bajerska vetenskapsakademiens
"Gelehrte anzeigen und sitzungsberichte". – K. var
en väldig gemsjägare. Under sina jagter lärde han
grundligt känna den bajerska landtbefolkningens
språk och lif, och derigenom gafs uppslaget
till ett vittert författareskap af en alldeles
egendomlig natur. K. skref nämligen med folkvisans
innerlighet samt med omedelbar humoristisk friskhet
och fullkomligt herravälde öfver de olika dialekterna
Gedichte in hochdeutscher, oberbayrischer und
pfälzischer mundart (1839–41), senare, med tillägg
af många nya dikter, utgifna i skilda samlingar:
Gedichte in oberbayrischer mundart (1844; 9:de
uppl. 1882), Gedichte inpfälzischer mundart
(1844; 6:te uppl. 1876) och Hochdeutsche gedichte
(1852). Han författade äfven på landsmål några större
episka dikter, dramatiska stycken och samlingar af
prosaberättelser. Mycket populära äro K:s på högtyska
under titeln Wildanger (1859) utgifna skildringar af
det bajerska jagtväsendet i äldre och nyare tid. Kort
före sin död verkställde han en samling Erinnerungen
in gedichten und liedern (1882).
Koberg, fideikommissegendom i Elfsborgs län, med
hufvudgården belägen i Lagmansereds socken vid
Vanderyds-sjön. Godset består af K. säteri, 1 mtl,
jämte 10 5/8 mtl underlydande i nämnda socken, 1/4 mtl
i Erska socken, 7 3/8 mtl i Hålanda socken samt
egendomen Velanda med underlydande i Åsaka socken,
hvarjämte innehafvåren, frih. G. O. N. Silfverschiöld,
eger med samma rätt Hede och Alfhems fideikommiss
i Elfsborgs län samt Gåsevadholm i Hallands
län. Taxeringsvärdet för K. med tillhörande egendomar
utgör närmare 840,000 kr. – K. var från början ett
frälsehemman under Gräfsnäs. Det tillhörde slägten
Leijonhufvud (Lewenhaupt) till närmare midten af
1700-talet och köptes 1757 af direktören i Ostindiska
kompaniet Nils Sahlgren, som af sina egendomar K.,
Hede, Alfhem och Gåsevadholm 1761 upprättade tvänne
fideikommiss för sina ättlingar, med den 1774 tillagda
bestämmelsen att, när ättlingar en gång fattades,
fideikommissen skulle bilda ett kommenderi inom
Vasa-orden att af K.
M:t på lifstid förlänas till någon stor landtbrukare,
som tillika var riddare eller kommendör af nämnda
orden. Genom Sahlgrens dotterdotter kom K. till
slägten Silfverschiöld.
Koberger, A. Se Koburger.
Koberstein, August Karl, tysk literaturhistoriker,
f. 1797, blef 1816 student i Berlin, der han
tog starka intryck af F. A. Wolfs och A. Böckhs
filologiska äfvensom Solgers och Hegels filosofiska
föreläsningar. År 1820 utnämndes han till adjunkt
och 1824 till professor i tyska och franska språken
vid k. landsskolan i Schulpforta. Död 1870. K:s
förnämsta verk, Grundriss zur geschichte der
deutschen nationalliteratur (1827), var i sina
första upplagor blott en skolbok, men växte i och
med 4:de bearbetningen (3 bd, 1847–66) ut till en
omfattande handbok, som med stor objektivitet och
i särdeles mångsidig belysning framställer sitt
ämne. Grundligast är behandlingen af 18:de årh:s
literatur och framförallt nyromantiken; de äldre
skedena äro deremot något styfmoderligt affärdade,
hvilken brist i viss mån afhjelpts af Bartsch i hans
öfverarbetning af 5:te uppl. (5 bd, 1873). Bland
K:s öfriga arbeten märkes Laut- und flexionslehre
der mittel- und neuhochdeutschen sprache in
ihren grundzügen (1862; 3:dje uppl. 1873). – K:s son
Karl, f. 1836, skådespelare i Dresden, har äfven
uppträdt som dramatisk författare.
Kobeyh. Se Cobbe.
Koblenz. 1. Regeringsområde i sydöstra delen af
preussiska Rhenprovinsen. Areal 6,202 qvkm. 604,052
innev. (1880). – 2. Befäst hufvudstad i nämnda
område; ligger i vinkeln mellan Rhens och Mosels
förening, i en af de vackraste och mest tjusande
nejder i hela Rhendalen, i en fruktbar omgifning,
der vinkullar omvexla med rika, af fruktträd
kantade åkerfält. 30,548 innev. (1880). Vid Mosel
ligger den gamla staden, s. derom vid Rhen den nya
staden, med breda gator och ståtliga hus. Till de
märkligare byggnaderna höra det forna kurfurstliga
slottet (bygdt 1778–86 af den siste kurfursten
i Trier, Klemens Wenceslaus) vid Rhen, den gamla
borgen l. ärkebiskopens palats (nu fabriksbyggnad)
och, bland K:s fem katolska kyrkor, Kastorkyrkan
(ursprungligen anlagd af Ludvig den fromme; den
nuv. byggnaden härstammar från 1200-talet). Öfver
Rhen gå en 320 m. lång pontonbro till det midt emot
liggande Ehrenbreitstein (se d. o.) och en
jernvägsbro, öfver Mosel en stenbro (byggd omkr. 1344)
och en jernvägsbro. Jämte det på högra Rhenstranden
belägna Ehrenbreitstein är K. en fästning af första
rang, skyddad mot landsidan af en kasematterad
vall med flere utanverk samt vid flodsidorna af
murbefästningar. Staden är säte för 8:de armékårens
generalkommando samt för öfverpresidenten och det
evangeliska konsistorium i Rhenprovinsen. Bland
fabrikerna äro i synnerhet de för tillverkning af
musserande viner, cigarrer och lackerade arbeten
betydande. Handeln med Mosel- och Rhenviner
är ännu tämligen liflig, men K:s fordom stora
speditionshandel har tagit andra vägar. – Namnet
K. är härledt af Confluentes (af Lat. confluere,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
