Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kokning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Petrogr., geol. Se Brunkol och Stenkol.
1. P. T. C.
Kol, indisk folkstam. Se Kolh.
Kol, två svenska prinsar. Se Burislev och Erik,
svenska konungar 4.
Kol, biskop i Linköping, var konung Knut Erikssons
(1167–95) kansler och dog 1196. K. skall
hafva byggt Kolsbro, öfver Tåkerns aflopp
Mölnaån, i Herrestads socken (Östergötland).
K. H. K.
Kol, biskop i Strengnäs och konungens kansler, nämnes
i handlingar mellan åren 1253 och 1257. Han är bekant
i synnerhet genom Rimkrönikans berättelse om hans
delaktighet i Birger jarls svek emot Folkungarna
i slaget vid Hervadsbro. Uppgiften att han till bot
derför låtit bygga Kolbäcks kyrka i Vestmanland saknar
troligen all grund. K. H. K.
Kola. 1. En lågland och hufvudsakligen af lappar
bebodd halfö mellan Norra ishafvet, Hvita
hafvet och Kandalakskabukten. Halfön, som bildar
en krets i ryska guvernem. Archangel, har en längd
i ö. och v. af omkr. 400 km., en bredd af 290
km. och en areal af nära 100,000 qvkm. – 2. Stad
i ryska guvernem. Archangel, i nordvestra delen
af ofvannämnda halfö, vid föreningen af Tuloma och
hennes biflod Kola. K. är den nordligaste staden i
europeiska Ryssland och hufvudort i ryska lappmarken
samt har omkr. 750 innev, (ryssar, lappar och finnar),
hvilka lefva väsentligen af fiske. Den 23 Aug. 1854
besköt en engelsk fregatt staden och förstörde en
stor del af densamma.
Kolakreter (Grek. kolakretai l. kolagretai), en
urgammal finansmyndighet i det forna Athen. Ordet
har blifvit förklaradt på olika sätt. Sannolikt
betyder det "uppsamlare af skinkor eller lårstycken"
(af kolon, ländstycke, och ageirein, samla) och
betecknar i sådant fall ombesörjandet af vissa
offentliga offermåltider såsom desse ämbetsmäns
ursprungliga uppgift. Ännu under den historiska tiden
förestodo de den offentliga spisningen i Prytaneion
(se d. o.). Äfven hörde det till deras åligganden att
utbetala aflöningen till bisittarna i de heliastiska
domstolarna. För öfrigt voro de såsom finansmyndighet
(åtminstone från vid pass år 500 f. Kr.) ersatta af
senare inrättade ämbeten. A. M. A.
Kolal-syra, kem. Se Gallämnen.
Kolapur, vasallstat i kejsaredömet Indien,
presidentskapet Bombaj, på Dekhan, ö. om vestra
Ghats. Areal 8,246 qvkm. 802,691 innev. (1872), deraf
95 proc. hinduer. Hufvudstaden K. hade s. å. 39,621
innev.
Kolarier, Kolariska folk. Se Kolh.
Kolatur (af Lat. colare, sila), farmak., siladt afkok.
Kolb, Georg Friedrich, tysk statistiker,
kulturhistoriker och publicist, f. 1808 i Speier, var
borgmästare i sin fädernestad, då han 1848 invaldes
i tyska nationalförsamlingen. Der liksom i bajerska
landtdagen, der han fick en plats 1849, hörde K. till
venstermännen. Han ådrog sig misshag från högre ort,
hölls ett halft år i fängelse och motarbetades sedan i
sin verksamhet som tidningsman, hvilket förmådde honom
till en längre tids bosättning i Schweiz. 1863–66
redigerade K. "Frankfurter zeitung". Död i München
1884. – K:s mest kända arbeten äro Geschichte
der menschheit und der kultur (2 bd, 1843),
sedermera omarbetad under titeln Kulturgeschichte
der menschheit (2 bd, 1869–70; 2:dra uppl. 1873;
"Menniskoslägtets kulturhistoria", 1869–71), Handbuch
der vergleichenden statistik (1857; 8:de uppl. 1879),
Grundriss der statistik (1862; 5:te uppl. 1874 under
titel Statistisches handbüchlein der völkerzustands-
und staatenkunde).
Kolbe. 1. Karl Wilhelm K. d. ä., tysk kopparstickare,
f. 1757, d. 1835, egnade sig åt konsten på uppmaning
af sin slägting Chodowiecki, studerade i Berlin
och lefde sedan i Dessau, der han äfven började
radera. Hans landskap och idylliska kompositioner
voro högt värderade. – 2. Karl Wilhelm K. d. y., tysk
målare, den föregåendes brorson, f. i Berlin 1781,
d. derstädes 1853, studerade i sin födelsestad och
vann pris i akademien för en skildring af E. von
Frobens död i slaget vid Fehrbellin. Han blef en
af de förnämste romantikerna i Berlin och vände sig
hufvudsakligen till medeltiden, som han skildrade
med en viss naturalistisk ansats och fint utförande
af detaljdragen. Detta sammanhängde dermed att han,
liksom Berlin-målarna i allmänhet, uteslutande höll
sig till oljemålning, under det att de samtida
München-konstnärerna fingo stora monumentala
uppgifter att utföra i väggmålning. Riddarelif
och sagoverld voro K:s egentliga områden, och de
ämnen han behandlade voro skapade af hans fantasi,
t. ex. Wasserfahrt, Fürstin auf der jagd och äfven
den allmänt bekanta Doge und dogaresse (Marino Falieri
med sin unga gemål), hvilken närmar sig historisk
genre. Derjämte utförde K. historiemålningar,
såsom Fredrik Barbarossa i slaget vid Antiochia
och Hertig Vratislav af Pommern i sina sista
ögonblick. I Marmorpalatset vid Potsdam målade han
scener ur Nibelungenlied, och till hans förnämsta
verk räknas de kartonger till glasmålningar, som
han utförde för slottet Marienburg i Preussen,
och som framställde ämnen ur Tyska ordens historia.
C. R. N.
Kolbe, Adolf Wilhelm Hermann, tysk kemist, f. 1818,
blef 1851 professor vid Marburgs och 1865 vid
Leipzigs universitet, hvars nya kemiska laboratorium
1867 uppfördes under hans inseende. K:s arbeten
tillhöra hufvudsakligen den organiska kemiens
område. Bland de till tiden äldre märkas hans
undersökningar om klors inverkan på kolsvafla, om
nitrilerna (hvilkas studium han började tillsammans
med Frankland under en vistelse i London 1845–47)
och om organiska syrors sönderdelning genom den
elektriska strömmen samt i synnerhet metoden att ur
alkoholradikalernas cyanföreningar framställa syror
med högre kolhalt. 1873 uppfann han en enkel metod
för fabriksmässig framställning af salicylsyra ur
fenol och kolsyra samt upptäckte 1874 salicylsyrans
antiseptiska egenskaper. Genom att uppfatta de
organiska syrorna som substitutionsderivat af
kolsyran lade K. i sjelfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
