Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommanditbolag, jur., ett bolag, i hvilket en eller flere delegare äro personligen ansvariga för bolagets förbindelser - Kommanditär, icke namngifven bolagsman i ett kommanditbolag. Se föreg. art. - Kommando, kommando-ord, krigsv., kallas den tillsägelse, genom hvilken en trupp befalles att utföra en viss rörelse eller ett grepp - Kommandoexpeditionen, militäradm., det ämbetsverk, i och genom hvilket K. M:ts befallningar i kommandomål utfärdas - Kommandomål, statsr., kallas sådana regeringsärenden, som konungen i egenskap af högste befälhafvare öfver krigsmakten till lands och sjös omedelbarligen besörjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
insatser i bolaget. I motsats emot å ena sidan
s. k. namngifna l. öppna bolag, i hvilka alla
delegarna äro personligen ansvariga, och å andra
sidan s. k. icke namngifna l. anonyma bolag, i
hvilka förbindelserna hvila endast å delegarnas
kapital-insatser, benämnas kommanditbolagen äfven
halft namngifna bolag. Ofta är det kapital, som
de passive bolagsmännen tillskjuta, fördeladt i
aktier, och bolaget kallas då kommanditaktiebolag. –
I Sverige finnas inga allmänna bestämmelser om
kommanditbolag. Efter någras åsigt kan vid sådant
förhållande denna bolagsform enligt regeln icke
lagligen förekomma enligt svensk rätt. Andra
anse dock, och detta med rätta, att densamma eger
tillräckligt stöd i allmänna rättsgrundsatser och
ej behöfver något uttryckligt erkännande af lag. I
allmänhet har man emellertid i Sverige sökt fylla det
behof, för hvilket i andra land kommanditbolagsformen
användes, genom s. k. förlagslån (jfr Förlag). I
stället för att genom sammanskott bilda en gemensam
bolagsförmögenhet har man lemnat det kapital, som man
velat tillskjuta, såsom lån åt affärens innehafvare
och ledare samt dervid såsom ränta betingat sig
viss andel af den på affären uppkommande vinsten. I
fråga om bankbolag med sedelutgifningsrätt är det
föreskrifvet, att de solidariske bolagsmännen ega
att med sig förena s. k. kommanditlottegare, hvilkas
ansvarighet för bolagets förbindelser begränsas
till beloppet af deras lotter. Sådana lottegare
få ej deltaga i andra beslut å bolagsstämma än
val af revisorer, till hvilket uppdrag de jämväl
kunna utses. – I Danmark och Norge har, trots
lagens tystnad, ingen dragit giltigheten af denna
bolagsform i tvifvelsmål. Är ett kommanditbolag ett
"handelsselskab", skall under de förutsättningar,
som i allmänhet gälla för dylika associationer
(se Handelsbolag), hos offentlig myndighet göras en
anmälan, hvilken bl. a. skall innehålla namnen å de
personligen ansvarige delegarna. Försummas en sådan
anmälan, är enligt norsk rätt tredje man berättigad
att betrakta samtliga bolagsmännen såsom personligen
ansvariga. – I Finland gäller om kommanditbolag,
som drifva handels- eller industrirörelse, en
kejs. förordn. af d. 24 Nov. 1864. Enligt denna skall
kontraktet om bolagets bildande företes för domstol
och intagas i dess inteckningsprotokoll, hvarjämte,
i händelse bolaget antagit en särskild firma,
kungörelse derom införes i allmänna tidningarna. En
passiv bolagsmans namn får ej ingå i bolagets
firma eller hans delaktighet derigenom annorledes
betecknas. Sådan bolagsman må ej häller deltaga i
ledningen af bolagets angelägenheter eller utan
särskild fullmakt af den eller dem, som förestå
bolaget, träffa aftal eller uppgöra affärer å
firmans vägnar. – Strängt taget bör man skilja
emellan kommanditbolag och s. k. tysta bolag (den
tyska rättens stille gesellschaften). I de senare
framträda endast den eller de personligen ansvarige
bolagsmännen i förhållande till tredje man. Såsom
grundval för bolagets kredit erbjudes ej, såsom i
kommanditbolaget, jämte dessa bolagsmäns
personliga ansvar ett af andra personer tillskjutet
kapital. Denna skilnad iakttages dock långt ifrån
alltid. Så gäller t. ex. den finska förordningen
i ämnet enligt sin öfverskrift om "tysta eller
kommanditbolag". J. H-r.
Kommanditär (Fr. commanditaire), icke namngifven
bolagsman i ett kommanditbolag. Se föreg. art.
Kommando, kommando-ord (Ital. comando), krigsv.,
kallas den tillsägelse, genom hvilken en trupp
befalles att utföra en viss rörelse eller ett
grepp. Vid kommando-orden särskiljer man vanligen
lystringsordet, hvilket angifver den rörelse eller det
grepp, som skall utföras, och verkställighetsordet,
vanligen "marsch", "gevär" eller något annat
kort ord, hvilket angifver ögonblicket, då det
befallda skall verkställas. Ordet kommando nyttjas
äfven om sjelfva uttalandet af kommando-ordet,
hvarjämte det ofta, i synnerhet i utländska
arméer, betyder detsamma som tjensteuppdrag,
kommendering (se d. o.), eller en befälsmyndighet
(generalkommando, brigadkommando o. s. v.).
C. O. N.
Kommandoexpeditionen, militäradm., det
ämbetsverk (eller expedition), i och genom
hvilket K. M:ts befallningar i kommandomål,
vanligen benämnda generalorder, utfärdas. – Efter
statsrådets ombildning år 1840, vid hvilken, med
upphäfvande af generaladjutantsbefattningarna
för armén och flottan, föredragningen inför
konungen af kommandomål pålades cheferna för
landt- och sjöförsvarsdepartementen (krigs- och
sjöministrarna), hvardera för sitt departement,
afskaffades de forna generaladjutantsexpeditionerna,
och i deras ställe inrättades landtförsvars- och
sjöförsvarsdepartementens kommandoexpeditioner. De
utgöras af en chef (landtförsvarsdepartementets
kommandoexpedition har äfven en sous-chef) och
ett antal dit till tjenstgöring kommenderade
officerare. Sedan generalstaben med 1874 års
ingång erhållit ny organisation och särskild
stat, åligger det denna stab att lemna de
till arbete i landtförsvarsdepartementets
kommandoexpedition erforderlige officerare.
A. Th. S.
Kommandomål (se Kommando), statsr., kallas sådana
regeringsärenden, som konungen i egenskap af
högste befälhafvare öfver krigsmakten till lands
och sjös omedelbarligen besörjer. Dessa mål äro
undantagna från föredragning och afgörande i
statsrådet samt afgöras (R. F. § 15) i närvaro af
den bland krigsdepartementens chefer, till hvars
departement ärendet hör. Honom åligger ock ansvar
för regeringsbeslutet, derest han uraktlåter
att afstyrka detsamma. Det är honom derför ålagdt
att, då dessa mål beredas, yttra sin mening öfver
de företag konungen besluter samt att, då hans
mening icke öfverensstämmer med konungens beslut,
föra sina yttrade betänkligheter och råd till
protokoll, hvars riktighet konungen medelst sin
påskrift besannar. Finner nämnde ämbetsman dessa
företag vara af en vådlig riktning eller omfattning,
eller att medlen till deras utförande äro ovissa
eller otillräckliga, eger han tillstyrka konungen
att kalla två eller flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
