Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommissorium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kommissorium l. kommissorial (af Lat. committere,
anförtro), skriftlig fullmakt att utföra ett uppdrag,
kallelse att sammanträda till en kommission.
Kommissur (Lat. commissura, sammanfogning),
anat., ställe, der två delar förenas genom
fortsättning af väfnadselementen från den ena till
den andra, och denna föreningsmassa. Sådana
kominissurer finnas t. ex. i hjernan
(se d. o.). Kommissurer kallas ock stundom
öfvergångarna mellan ögonlocken i ögonvrårna m. m.
G. v. D.
Kommitté. Se Komité.
Kommittent. Se Kommission.
Kommod (Lat. commodus, ändamålsenlig, passande),
beqväm; maklig; "beqvämlighets-skåp", tvättställ. –
Kommoditet, bekvämlighet; maklighet.
Kommotion (Lat. commotio), skakning, nyttjas inom
medicinen vanligen i sammansättningarna hjernkommotion
(se Hjernsjukdomar) och ryggmärgskommotion (se
Ryggmärgssjukdomar).
Kommun (Fr. commune, af Lat. commune, "samskyldighet",
gemensamhet; T. gemeinde), ett samhälle inom en
stat, hvilket upptager sitt särskilda landområde
och såsom ett statens organ verkar för dess
ändamål, på samma gång som det ombesörjer sina
egna samhällsangelägenheter. Somliga kommuner (i
Sverige t. ex. länen) kunna omfatta flere smärre
kommuner; endast för dessa senare grundkommuner eller
primärkommuner brukas benämningen kommun i egentlig
och inskränkt mening. Öfver sig förutsättande
begreppet stat, är begreppet kommun icke väl
användbart för samhällsbildningar utan verklig
statsenhet, sådana som de forna nordgermanska
småstatsförbunden eller Schweiz’ kantoner och
Nord-Amerikas förenta stater, och än mindre för
fullt oberoende småstater, hvadan det för Greklands
och Italiens forna republiker någon gång förekommande
namnet "kommunalstat" är olämpligt. Både för vården om
sina egna samhällsangelägenheter och såsom organ för
statsverksamheten måste kommunerna vara i besittning
af en viss grad af sjelfstyrelse. Att i det ena såväl
som i det andra afseendet utstaka de med hänsyn till
föreliggande förhållanden rätta gränserna för denna
kommunernas befogenhet utgör kommunallagstiftningens
uppgift (se Kommunallagar). – Äfven kyrkan, såsom
samfund, innefattar kommuner, kyrkokommuner, hvilka
utgöras af kyrkoförsamlingarna, betraktade såsom
kyrkligt-ekonomiska sjelfstyrelseenheter. Likasom
kyrka och stat äro särskilda organismer, äro ock
kyrkokommunerna i och för sig åtskilda från de
verldsliga l. borgerliga kommunerna, men inom
åtskilliga land hafva båda slagen, såsom fästa vid
gemensamma områden, i verkligheten mer eller mindre
sammansmält med hvarandra. Olägenheter, som uppkommit
deraf, hafva föranledt senare tiders sträfvan att
frigöra dem från hvarandra.
Rörande kommunallifvets historiska utveckling
i Skandinavien och utlandet se Kommunernas
historia. Redogörelse för det nuvarande
kommunalväsendet i andra land meddelas i art.
rörande de olika landen samt delvis äfven
i andra artiklar, t. ex. Borgare, Fattig,
Kommunalbeskattning. I denna art. behandlas endast
kommunalväsendet i Sverige, sådant som det framträder
i de egentliga kommunerna l. primärkommunerna
(om de större kommunerna se Härad, Län och
Landsting). I art. kommunallagar uppräknas de
författningar, som – med åtskilliga efter hand
tillkomna smärre förändringar, de vigtigaste
rörande kommunalbeskattningen (se d. o.) – reglera
primärkommunerna, och för hvilkas tillkomst redogöres
under kommunernas historia. Bland gällande, för
kommunalväsendet vigtiga författningar må för öfrigt
nämnas: förnyade stadgan ang. folkundervisningen i
riket af d. 20 Jan. 1882, innefattande hufvudsakligen
en kodifikation af de i art. Folkskola omnämnda
äldre bestämmelser, förordn. ang. fattigvården,
helso-vårdsstadgan, ordningsstadgan för rikets städer,
brandstadgan för rikets städer, byggnadsstadgan
för rikets städer, 1883 års stadgar om prestval,
förordningarna om allmänt ordnande af presterskapets
inkomster och ang. ordnandet af aflöningen för
presterskapet i de territoriella församlingarna i
Stockholm samt ang. allmänt ordnande af klockarnas
löneinkomster, åtskilliga specialförfattningar
rörande kommunalbeskattningen, äfvensom 1884 års lag
ang. tillsyn å förmyndares förvaltning af omyndigs
egendom i hvad den afser kommuns betydelse för
förmynderskapsväsendet.
1. Hvarje socken på landet, hvarje köping för sig
eller gemensamt med den socken, inom hvilken den
är belägen, samt hvarje stad med derunder lydande
område utgör för sig en kommun med rätt att vårda sina
gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter,
så vidt deras handhafvande icke författningsenligt
tillkommer offentlig ämbetsmyndighet samt med
undantag för kyrkliga och folkskoleärenden,
hvilkas ombesörjande såväl i stad som på landet
tillkommer kyrkoförsamlingen (jfr Församling).
Två eller flere socknar kunna hafva gemensam
kommunalförvaltning; en lands- och en stadskommun
blott undantagsvis. Medlem af en kommun är en hvar,
som der är mantalsskrifven, äfvensom en hvar, som,
utan att vara detta, derstädes är uppförd till
allmän bevillning för fast egendom eller inkomst af
kapital eller arbete. Hvad kommunen samfäldt tillhör,
i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgifvande
rättighet, äfvensom medel, hvilka staten beviljat
kommunen, anses, der ej annorlunda är stadgadt, såsom
tillgång till betäckande af kommunens gemensamma
utgifter. Till bestridande af utgifter derutöfver
för kommunens gemensamma gagn eller särskilda behof
äro kommunens medlemmar underkastade beskattning. –
Den i kommunalförfattningen för landet hyllade, låt
vara graderade likställigheten mellan kommunens alla
medlemmar i kommunala rättigheter och skyldigheter
genomfördes äfven i 1862 års kommunalförfattning
för stad så till vida, att enligt denna delaktighet
i såväl de kommunala rättigheter, hvilka förut
uteslutande tillkommit borgare (se d. o.), som de
särskilda kommunala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
