- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1131-1132

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komparera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lineära mått och skalor kunna ytterst
noggrant jämföras. Såsom hjelpmedel användas
mikroskop med mikrometerskruf, vattenpass
och"fühlhebel". Komparatorer finnas af olika
konstruktioner, såsom med fasta mikroskop och med
skalorna, som skola undersökas, hvilande på ett
bord, rörligt i horisontalplanet under mikroskopen,
så att skalorna kunna successivt bringas under
mikroskopen; eller ock kunna skalorna förblifva i
oförändradt läge och mikroskopen skjutas längs dem
på en skena. Den noggranhet, som med en komparator
kan uppnås vid jämförelse af längdmått, är beroende
på instrumentets stabilitet och mikrometerns delning;
men tusendedelen af en millimeter är dock ett fel,
som ej bör öfverskridas ens med en komparator af
mindre fulländad konstruktion. Dervid förutsättes
naturligtvis, att skalorna, som jämföras, äro
försedda med tillräckligt skarpa och fina delstreck.
L. A. F.

Komparera (Lat. comparare, sammanställa, jämföra),
jämförande sammanställa, jämföra; förändra
adjektivets eller adverbets form med hänsyn till
graden. Se Komparation.

Kompars (Ital. comparsa, af comparire, sy[n]as,
uppträda), teatert., stum person, statist.

Kompass (Fr. compas, Ital. compasso, af
Med. Lat. compassus, kretslopp, omkrets) l.
bussol (Fr. boussole, Ital. bussola, af bossolo, liten
dosa), ett instrument, med hvilket man kan bestämma
den vinkel, som en syftlinie mellan tvänne föremål gör
med den magnetiska nord- och sydlinien. Kompassen,
som nyttjas icke endast af sjöfarande (för fartygs
styrande i rätt kurs), utan äfven af ingeniörer
(för mätningar på land), af bergsmän (särskildt för
uppsökande af jernmalm; se Grufkompass), af
resande till lands (för bestämmande af väderstrecken)
m. fl., är olika inrättad alltefter de olika ändamål,
för hvilka den begagnas. I allmänhet består den af
en på ett stift i en med glas täckt metalldosa fritt
svängande magnetnål. En sådan nål har nämligen, liksom
den magnetiska jernmalmen, egenskapen att, då den
upphänges eller understödes så, att den obehindradt
kan vända sig, inställa sig i den magnetiska nord-
och sydliniens riktning.

Den af sjöfarande begagnade kompassen,
marin- l. skeppskompassen, har olika namn och inrättning för
en del olika ändamål. Sålunda har man styrkompass samt
pejl- l. azimutkompass, hvilka dock hvar för sig
kunna vara af skilda konstruktioner. Styrkompassens
hufvudsakliga inrättning är i allmänhet följande. En
cirkelrund pappersskifva, uppfodrad på tunt papp
eller marienglas, är vid periferien indelad i 32
lika delar, hvilka kallas streck, samt dessutom
i 360 grader. På skifvans underkant, midt under
tvänne streck, som kallas nord- och sydstrecket,
är fäst en magnetisk stålstång, magnetnål, eller ock
ett jämnt antal dylika, vanligen 2 eller 4, hvilka
till lika antal placeras å hvardera sidan om nord-
och sydlinien. På det att nålen eller nålarna med sin
skifva må kunna fritt röra sig, anbringas i skifvans
eller nålens medelpunkt en konformig mässingshylsa,
i hvars spets är infattad en

agatsten. Denna sten hvilar på ett i bottnen af
kompassdosan fäst, upprättstående, spetsigt
metallstift (pivot). Nålen med sin skifva, den
s. k. kompassrosen, vänder sig på detta stift
med största lätthet och intager till följd af sin
magnetiska kraft en bestämd riktning, hvilken hon,
om hon rubbas, återtager efter ett antal successivt
förkortade svängningar, oscillationer. Kompassdosan
är af cylindrisk eller halfsferisk form. Dess öfre
sida är täckt med glaslock, så att kompassen alltid
är synlig. På dess vertikala väggar samt i ett plan,
som genomgår dosans medelpunkt och är parallelt
med fartygets medelplan, anbringas ett eller
tvänne svarta eller – om dosan är svartmålad – hvita
streck, som kallas styrstreck, emedan det streck på
kompassen, hvilket sammanfaller med det främsta af
dessa streck, angifver hvilken kurs fartyget styr. På
det kompass-skifvan, trots fartygets rörelser, må
hänga horisontalt, är dosan rörlig på tvänne axlar,
hvilande i en mässingsring, balansring, hvilken åter
på tvänne mot de förra vinkelräta axlar balanserar
uti en större ask eller låda, som förses med lock
för kompassens skydd. Denna inrättning är i plan
framställd å närstående figur (se vidare

illustration placeholder


Cardansk upphängning). Kompassdosan är ombord på
fartyg insatt i ett skåp eller en pelare, nakterhuset,
hvilket åt rorgängarens sida är försedt med glas,
så att kompassen tydligt kan ses. På sidorna af
detta skåp äro lampor placerade, så att kompassen
nattetid kan upplysas. Dessa lampor, hvilkas sken är
begränsadt till kompassen och närmast akter derom,
kallas nakterhuslampor.

Väsentliga skilnaden mellan luft- och spritkompassen
är att den senares kompassros flyter i sprit,
uppblandad med vatten, hvars qvantitet är så
afpassad, att skifvan nätt och jämnt hvilar å
den omnämnda spetsen, som står lodrätt upp från
bottnen. För öfrigt äro anordningarna ungefär
lika. Pejlkompassen skiljer sig från styrkompassen
deruti att vid kompassdosan äro fästa tvänne rörliga
dioptrar, den ena försedd med en smal skåra, den andra
med en bredare sådan, i hvars midt en vertikalt spänd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free