Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 1137-1138 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komparera ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kompilation, en på sådant sätt tillkommen literär
produkt. – Kompilator, en som kompilerar. Jfr
Excerpera och Plagiera.

Komplanation (af Lat. complanare, göra jämn), matem.,
kallas bestämmandet af ytinnehållet af en gifven
solid figurs gränsyta. Är denna gränsyta buktig
och dess eqvation gifven, så sker komplanationen i
allmänhet medelst dubbel integration. I enklare fall,
t. ex. i fråga om cylindriska, koniska och sferiska
ytor, kan den dock utföras genom användande af vissa
speciella metoder. G. E.

Komplement (af Lat. complere, fylla), matem. 1. Den
vinkel eller båge, som utfyller en annan vinkel eller
båge till 90°. Så är t. ex. 30°, eller en tredjedels
rät vinkel, komplement till 60°, eller två tredjedels

rät vinkel, och i vidstående fig. bågen BD komplement
till bågen AB. – 2. Aritmetiskt komplement till
ett gifvet tal kallas ett tal, som, lagdt till det
gifna, åstadkommer till resultat 0. Siffrorna i
komplementet erhåller man genom att i det gifna
talet subtrahera den sista siffran från 10 och de
öfriga siffrorna från 9. hvarjämte efteråt sättes
en subtrahend, bestående af en etta med så många
nollor, som det gifna talet innehåller siffror. Så är
t. ex. 735 - 1,000 det aritmetiska komplementet till
265. Genom användande af det aritmetiska komplementet
förvandlas omedelbart en subtraktion till addition,
hvarigenom vid vidlyftigare räkningar ofta besparing i
arbete vinnes. Så uträknas t. ex. 108 - 326 + 2,295
- 1,803 + 25 - 99 på detta sätt genom enkel addition:

108
674	–	1,000
2,295
8,197	–	10,000
25
1	–	100
–––––––––––-
11,300	–	11,100,

hvilken gifver till resultat 200. Vid räkning
med logaritmer förekommer det aritmetiska
komplementet ofta. Så upptages t. ex. i de vanliga
logaritmtabellerna icke logaritmen för sinus, utan
i stället det aritmetiska komplementet till denna
logaritm. G. E.

Komplementfärger l. komplementära färger (af
Lat. complere, fylla). Se Färg.

Komplementär (Fr. complimentaire), namngifven
bolagsman i ett kommanditbolag (se d. o.).

Kompletorium (Lat. completorium, bönen efter
fulländadt dagsarbete, af complere, fylla). Se Horae
canonicae.

Komplett (Lat. completus, af complere, fylla),
fulltalig, fullständig, fulländad. – Komplettera,
fylla, göra fullständig.

Komplex (Lat. complexus, omfattning),
sammanfattning, inbegrepp, sammanhörande helt
af sinsemellan sjelfständiga delar (idé-komplex,
byggnads-, gods-komplex o. s. v.). – Ordet

"komplex" nyttjas äfven som adj. (i matematiken). Se
nästa art.

Komplexa storheter (af Lat. complecti, omsluta),
matem., kallas storheter, som bestå af en reel och
en imaginär del, d. v. s. kunna uttryckas under
formen a + bi, då i är den imaginära enheten. I den
högre matematiken uppträda de komplexa storheterna
ofta under andra former, men kunna då alltid utan
svårighet reduceras till ofvan nämnda form. Om de
reella storheterna antagas fixera de olika punkterna
på en gifven rät linie i ett gifvet plan, och om de
imaginära storheterna fixera punkterna på en genom
nollpunkten dragen, mot den förra vinkelrät linie,
så kunna de komplexa storheterna anses fixera alla
öfriga punkter i samma plan. De komplexa storheterna
innesluta i sig såsom specialfall både de reella
och de imaginära storheterna. För de förra är
nämligen b = 0, för de senare a = 0; de utgöra
med anledning deraf grundlaget för hela den högre
analysen, särskildt för funktionsteorien. I stället
för komplex begagnas ofta äfven ordet imaginär
(se d. o.). – Komplext tal kallas inom talteorien
en storhet af formen a + bi, der både a och b äro
hela tal. De komplexa talen infördes i talteorien
af Gauss, hvilken derigenom lyckades åstadkomma
en epokgörande omgestaltning af denna teori. – Med
komplext tal menar man stundom äfven ett benämndt
tal, som består af flere sorter, t. ex. 2 lisp. 5
skålp. 7 lod. Efter införande af decimalsystemet hafva
emellertid alla regler för behandlingen af dylika
komplexa tal blifvit öfverflödiga, enär de inom detta
system omedelbart kunna uttryckas såsom decimalbråk;
sjelfva termen har derför börjat upphöra att användas.
G. E.

Komplexion (Lat. complexio, egentl. hopslingring,
förbindelse), kroppskonstitution, sådan denna angifves
af yttre, fysiska kännemärken; sammanfattningen af
och tillståndet hos de väfnader och organ, som bilda
en menniskas kropp; medfödd lynnesbeskaffenhet,
naturel. Jfr Konstitution, Naturel och Temperament.

Komplicera (af Lat. complicare, veckla ihop),
inveckla, göra svår att utreda.

Komplikation (af Lat. complicare, inveckla),
intrassling, förveckling; inom med. namn på hvarje
till en förutvarande sjukdom tillstötande ny sjukdom
eller tillfällighet, som gör den ursprungliga
sjukdomen mera invecklad. F. B.

Komplimang (Fr. compliment), höflighetsbetygelse,
vördnadsbetygelse (i ord eller åtbörd), helsning,
artighet (artigt yttrande). – Komplimentera,
säga artigheter, loforda.

Komplott (Fr. complot), hemligt förbund till ett
brottsligt företag, sammangaddning, sammansvärjning.

Komponera. Se Komposition 3.

Komponist. Se Komposition 3.

Komposant (af Fr. composer, sammansätta), mek.,
hvar och en af de i ett system af krafter ingående
särskilda krafterna. Den kraft, som ensam kan ersätta
flere andra, eller genom hvars uppdelnisg flere
krafter tänkas uppkomma, kallas resultant. Äfven i
fråga om hastigheter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>