- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1163-1164

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongespeilet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

karakteren af en akut än af en verklig
kongestionsabscess. Se vidare Nekros.
Rsr.

Konge-å, danskt vattendrag, som upprinner i sydligaste
delen af Nörrejylland, flyter i vestlig riktning,
bildar under sitt mellersta lopp gräns mot Slesvig
och faller ut i Nordsjön, 3,8 km. n. om Ribe. Längd
56,5 km. E. Ebg.

Kong-fu-tse (Kon-fu-tse, Khung-fu-tse; Lat. Confucius),
kinesisk religionsfilosof och reformator, föddes
551 f. Kr. i staden Kiu-fu i den nuv. provinsen
Sjang-tung. Enl. några uppgifter skall han
hafva varit soldatson och vuxit upp i fattigdom,
men tillhört en gammal slägt Khung med höga
anor. Han gifte sig vid 19 års ålder, uppträdde
i sitt 22:dra år som offentlig lärare och samlade
omkring sig en talrik lärjungeskara, äfven ur de
förnämsta familjerna. Omkr. år 500 blef han ett slags
borgmästare hos fursten i Lu samt sedan minister för
de offentliga arbetena och kriminalväsendet. Han
dog i Wei 479 f. Kr. – Ehuru K. varit högt uppburen
under en längre tid, lefde han sina sista år i tyst
tillbakadragenhet. Hans lära och reformation synas
icke hafva vunnit någon allmännare utbredning förr än
tämligen långt efter hans död. Sjelf hade K. hvilat
ett par hundra år i sin graf, då han fick furstlig
värdighet, och efter ytterligare några århundraden
upphöjdes han i kejserligt stånd. Under tiden hade
han varit föremål för dyrkan; flere tempel hade rests
till hans minne, och hans lära hade blifvit kinesernas
ortodoxa religion. Denna är förvarad i de s. k. King,
äldre och nyare religiösa urkunder, hvilka K. samlade,
ordnade, bearbetade och ökade. (Se Kinesiska språket,
skriften och literaturen,
sp. 721–722). Att döma af
deras innehåll, var K. mera sedelärare än egentlig
stiftare eller återupprättare af ett religiöst
lärosystem. Enligt dessa "King" har hela tillvaron
uppstått genom en samverkan af de båda manliga och
qvinliga grundprinciperna, "yang", urkraften, och
"yn", urstoftet. Tillvaron är en i de minsta detaljer
noggrant bestämd verldsmekanism ("san-zai"), som
består af himmelen (den första och högsta zai), jorden
(den andra zai) och menniskan (den tredje zai). Dessa
tre "zai" bilda tillsammans en treenighet, som är
kinesernas egentliga guddom. K:s lära är således ett
slags panteism. Himmelen ("tien") är den manliga,
ordnande och bestämmande principen i verldsmekanismen,
jorden den qvinliga, bestämbara, i hvilken himmelens
lagar förverkligas. Enheten mellan dessa båda
principer är menniskan, den enda varelse, som är
begåfvad med "förstånd till urskilning", d. v. s. med
förmåga att uttala och tillämpa himmelens lagar på
jorden. Den menniska, hvilken denna förmåga och denna
rättighet företrädesvis tillkomma, är kejsaren i Kina,
"himmelens son", på samma gång öfversteprest och gud,
såsom himmelens högste representant. I regeln en gång
om året frambär han det stora himmelsoffret, för
att blidka himmelen för folkets synder, och åtnjuter
sjelf folkets dyrkan. I det kinesiska riket, "det
himmelska riket", är himmelens ideal förverkligadt
här på jorden. Detta

sker genom sedelagens högsta bud: att hålla måtta i
allt och att noga akta sig för att rubba harmonien i
verlden. Öfverträdes detta bud, är en början gjord
till upplösning och förstörelse. Hvarje menniska
bör derför, såsom ett kugghjul i verldsmekanismen,
mekaniskt fullgöra sina pligter på den plats,
der hon är ställd i samhället. Går hon utom sitt
verksamhetsområde, eller rubbas hon ur jämnvigten
genom passioner, rubbar hon i mer eller mindre grad
verldsordningen. "Sedlighet" i egentlig mening känner
således K:s lära icke till, ty "friheten" förnekas
liksom också "den personliga odödligheten". – Fastän
K:s lära fortfarande gäller som Kinas ortodoxa, har
Buddhas (Fos) lära sedan 1:sta årh. e. Kr. vunnit
stor utbredning i landet (se Kina, sp. 693).
J. P.

Konghell. Se Kungelf.

Kongl. biblioteket i Stockholm. Se Bibliotek,
sp. 478–479.

Konglig majestät (Kongl. Maj;t, Kgl. M:t, K. M:t,
K. M
. o. s. v.), en benämning, som nyttjas om
konungen, då hans vilja eller beslut såsom den
kungliga maktens utöfyare åberopas. – K. M:ts
befallningshafvande
. Se Befallningshafvande. –
K. M:ts orden. Se Serafimerorden.

Konglomerat (af Lat. con, tillsammans, och glomus,
litet klot), sammangyttring; bergart, som består
af mer eller mindre väl afrundade stycken eller
fragment af andra bergarter, sammankittade medelst
sandstensmassa eller något annat bindemedel, kalk-,
ler-, kisel- eller jernhaltigt. Konglomeraten äro
att i allmänhet betrakta såsom strandbildningar, och
de särskilda bergartsfragmenten, de s. k. bollarna,
i storlek vexlande mellan 1 och 20 cm., hafva
ursprungligen blifvit afrundade genom rullning och
nötning mot hvarandra med vattens tillhjelp. Alltefter
de sammanbundna "bollarnas" petrografiska
beskaffenhet kan man skilja mellan qvarts-,
kalkstens-, granit-, diabas- och porfyrkonglomerat
o. s. v. – Inom nästan hvarje geologiskt system finnas
konglomeratbildningar. I Sverige äro konglomerat
kända från kambriska systemets botten, från
Visingsö-serien, Dalslands-serien (Dalformationen),
Dalarnas sandstensbildning och Skånes triaslager.
E. E.

Kongo. 1. (Port. Zaire), den ena af Afrikas båda
största floder. Dess källområde har, liksom
verldsdelens andra stora flods, Nilens, länge
varit en hemlighet, som först genom Livingstones
och Stanleys färder på 1860- och 1870-talet fått
sin lösning. I Mambwe-bergen, under 9° s. br. och
32° ö. lgd fr. Greenw., omkr. 75 km. s. ö. om
Tanganjika-sjöns sydände, upprinner en flod,
Tsjambesi, som efter ett sydvestligt lopp faller ut
i sjön Bangveolo (1,124 m. höjd). Denna flod har
befunnits vara K:s öfversta del. Vid vestra sidan
af nämnda sjö träder floden ut under namnet
Luapula, flyter genom Lundariket mot n. till sjön
Moero (914 m.) och kallas efter sin utgång ur denna
Luvwe (l. Lualaba). Efter ett nordligt, något mot
v. draget lopp af omkr. 350 km. längd faller den
under 6° s. br. ut i sjön Landsji, i hvilken, såsom
man förmodar, äfven ett vestligt aflopp från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:24:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free