- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1165-1166

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongespeilet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tanganjika, Lukuga, mynnar ut. Straxt innan Luvwe når
Landsji, mottager den från v. den under ungefär 12°
30’ s. br. upprinnande Lualaba (enl. Young), som
har en mängd bifloder samt flyter genom den stora
Kassali-sjön och flere andra sjöar (dennas liksom
för öfrigt alla K:s bifloders vattensystem är dock
ännu föga kändt). Till Landsji var flodens lopp i
allmänhet bekant genom Livingstones resor; men man
var okunnig om, att Luvwe (Lualaba) verkligen var
K:s öfre lopp, ehuru man hade vissa skäl att förmoda
det. Det var amerikanen Stanley förbehållet att genom
sin epokgörande resa tvärs genom Afrika upptäcka
K:s mellersta lopp samt ådagalägga dess samband med
Luvwe. Vid Njangve, en betydande handelsstad i landet
Manjuema. omkr. 200 km. nedanför Landsji, under 4°
15’ s. br., 442 m. öfver hafvet, började Stanley d. 5
Nov. 1876 sin 9 månader långa upptäcktsfärd, dels i
båtar på floden, dels landvägen utmed denna. Närmast
Njangve vidtager en rad fall i strömmen, som der
kallas Ruvarova. Längre ned mottager floden
från h. åtta stora bifloder, bl. a. Lira, Urindi,
Lovva och Kankora, samt från v. den stora Lomami,
och störtar sig efter föreningen med denna utför
flere stora fall, de s. k. Stanley-fallen, bildade
af utlöpare från Uregga-bergen, hvilka sticka in
mot floden och korsa hennes lopp samt längre mot
n., ungefär vid eqvatorn, afstänga det, så att det
måste taga en annan riktning, mot v., i st. f. den
nästan rakt nordliga, som floden dittills haft. I
dessa trakter, hvilka Stanley skildrar såsom ytterst
fruktbara och tätt bebodda af vilda, krigiska folk,
med hvilka han hade att bestå heta strider, mottager
K. från h. bifloderna Mbura och Aruvimi (hvilken
sistnämnda anses vara Schweinfurths Uelle), har en
bredd af 3–5, här och der ända till 15 km., samt
fylles af otaliga öar. Ungefär vid 22° ö. lgd och 2°
5’ n. br. når floden, som der kallas Ikutu ja Kongo,
den nordligaste punkten af sitt lopp samt tager
sedan en vestlig och snart en sydvestlig riktning,
hvilken den behåller ända till utloppet. Derunder
ökas vattenmassan ytterligare af de väldiga, från
s. kommande, ännu till största delen okända bifloderna
Sankuru och Mobinda (Ikelemba), den sistnämnda nästan
lika stor som hufvudfloden. Dess vatten, af egendomlig
te-lik färg, blandar sig med hufvudströmmens
gråbruna böljor först på ett afstånd af 200 km. från
inflödet, och det är föreningen af dessa två floder,
som gifver nedre K. dess ljusbruna färg. Längre ned
förenar sig med K. den likaledes från s. kommande
Ibari-Nkutu, hvilken Stanley anser vara Kuangos nedre
lopp. Nedanför denna flod sammantränges K:s dittills
breda bädd mellan berg, men vidgar sig derefter till
en sjö, kallad Stanley Pool (350 m. öfver hafvet), och
rusar sedan, inklämd mellan nakna klippor, vildt fram
i krökningar utför en mängd fall, Livingstonefallen,
hvilkas sammanlagda höjd Stanley uppgifver till 178
m. på en sträcka af 290 km., och bland hvilka de vid
Ntamo, Isangila och Jellala äro de största. Nedanför
Jellala flyter K. lugnare och bredare förbi de såsom
slafhandelsplatser

fordom beryktade orterna Mboma och Punta do Lenha samt
faller slutligen ut i Atlantiska hafvet under 6°
s. br. och 12° 30’ ö. lgd genom en nära 10 km. bred
mynning mellan Punta do Padrao i s. och Shark point
i n. Flodens längd från källorna till Njangve är,
enligt Stanley, 1,770 km., derifrån till hafvet
2,900 km., tillsammans 4,670 km. Farbara med de
största fartyg äro 177 km. vid mynningen och 1,340
km. af K:s mellersta lopp, mellan de nedre fallen
och de öfre vid eqvatorn. Flodområdet beräknas
till 2,750,000 qvkm. Vattenmängden vid Njangve
utgör, enligt Stanley, 3,500 kbm. i sekunden,
i flodens nedre del 51,000 kbm. Det af Stanley
för K. föreslagna namnet Livingstone har af
vetenskapsmän och allmänhet icke blifvit antaget. –
K:s mynning upptäcktes 1484 af portugisen Diogo
Cam (Cano), som tog den i besittning för Portugals
konung Johan II. Portugisiska missionärer i 16:de
och 17:de årh. antogo, att K. utgjorde aflopp för
stora sjöar i det inre Afrika. Engelsmannen Tuckey,
som 1816 försökte tränga uppför floden, kom endast
350 km. långt; de nedersta fallen besöktes 1863 af
Burton och 1873 af Grandys expedition. Efter Stanleys
lyckligt fullbordade resa, som ådagalagt, att en stor
del af K. är segelbar, vill man begagna denna flod
som kommunikationsled till det inre, och mynningen
har gjorts till utgångspunkt för vidtsträfvande
kolonisationsplaner. Vid en internationel konferens,
som Belgiens konung Leopold II sammankallade i
Bruxelles i Sept. 1876, bildades "Internationella
afrikanska associationen", som satt till sitt
mål att jämte undersökning af land och folk öppna
Afrika för handel och civilisation samt undertrycka
slafhandeln. För detta ändamål har associationen,
hvilken står under konungens af Belgien skydd, utsändt
enskilda resande samt upprättat både vid Atlantiska
och Indiska hafvets kust och i det inre af landet
stationer, hvilka dels hafva en vetenskaplig karakter,
dels bilda handels- och civilisationscentra. Särskildt
vid K:s nedre del har den utvecklat stor verksamhet;
arbetena der hafva, t. o. m. sommaren 1884, ledts af
Stanley biträdd af en mängd européer, bland dem äfven
några tiotal svenskar. För att sätta det segelbara
mellersta loppet af K. i förbindelse med kusten har
associationen anlagt väg på flodens norra strand förbi
fallen samt upprättat några och fyrtio stationer och
hufvuddepoter för maskiner, verktyg och förråd, såsom
i Banana vid mynningen, Vivi vid Jellalafallen, Ndambi
Mbongo, Isangila, Mandjanga o. s, v. samt Léopoldville
vid södra stranden af Stanley Pool. Under tiden har
en annan Afrikaresande, fransmannen grefve Savorgnan
de Brazza, föreslagit en annan väg för att kringgå
K:s katarakter. I handelspolitiskt syfte hade Brazza
1875–78 företagit en färd uppför Ogove (en flod, som
faller ut i Atlanten ungefär 5 breddgrader n. om K.,
och som man förr trott vara en af K:s utloppsarmar)
och vid en ny resa (1879–80) icke allenast farit
uppför denna och dess biflod Passa, utan äfven
öfverskridit den korta sträcka (omkr. 290 km.),
som skiljer Passa från Stanley

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:41:28 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free