Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongespeilet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pool. I st. f. den af Stanley anlagda vägen längs
nedre K. föreslog Brazza antingen en väg från
Passa öfver land till Stanley Pool eller en annan
från Ogove till K:s högra biflod Alima och anlade
for detta ändamål vid Ogove stationen Franceville
(mellan denna och den segelbara Alima lär endast
vara 72 km. landväg) och vid Stanley Pools norra
strand Brazzaville samt tog för Frankrikes räkning
i besittning ett större landområde mellan Ogove och
K. Från Brazzaville har Brazza t. o. m. föreslagit
att anlägga en jernväg utefter floderna Niari och
Kuilu till Atlanten i närheten af Loango. Hand i
hand med dessa sträfvanden att öppna Kongo-området
för europeisk handel gå bemödanden af katolska och
protestantiska missionärer att utbreda kristendom
bland befolkningen, för hvilket ändamål ett tjugotal
missionsstationer upprättats vid och i närheten af
nedre K. ända upp till mynningen af Mobinda. – Det
program, som uppställdes vid associationens bildande
1876, är nu nästan genomfördt. Antalet stationer,
som skulle anläggas, är i det närmaste fulltaligt,
och om några år skola de båda verldshafven genom dem
vara förenade med hvarandra. Men sällskapet är blott
temporärt och upplöser sig, så snart det fullbordat
sitt förehafvande; och den europeiska politiken
sysselsätter sig nu lifligt med den frågan hvem som
skall taga dess egendom i arf. Sällskapet har ansett,
att stationerna med deras kringliggande områden böra
sättas i inbördes förbindelse, hvarefter de sedan
skola sammanväxa till en oberoende republikansk
stat, hvilken skall skydda handeln och friheten på
den stora floden och vara fritt tillgänglig för alla
nationer. Åt Frankrike, hvilket, såsom ofvan nämnts,
är associationens granne vid K., har associationen
medgifvit förköpsrätt, i den händelse hon vill sälja
sina stationer, mot vilkor att Frankrike förpligtar
sig att respektera associationens rättigheter och
stationer samt icke lägger något hinder i vägen för
dem. Äfven Nord-Amerikas förenta stater, med hvilka
associationen ingått en traktat, har erkänt den
blifvande fristaten och dess flagga. Fördraget med
Frankrike, som tyckes strida mot associationens förut
tillkännagifna syften, har emellertid väckt farhågor
hos England och Tyskland, hvilka med afund betrakta
Frankrikes kolonialpolitik, och dessa land frånkänna
sällskapet rätt att sluta dylika fördrag. Portugal,
som fortfarande, ehuru med bestridd rätt, gjort
anspråk på Kongomynningens område, har likaledes
protesterat mot Frankrikes annexioner och sällskapets
planer och besatte i slutet af 1883 några punkter
vid kusten n. om K:s mynning samt slöt med England
ett fördrag, i hvilket Portugals öfverhöghet öfver
hela kusten till Landana erkändes. Nedre delen af K:s
södra strand till Noki, San Salvadors hamn, tillhör
Portugal, men deremot icke Vivi och flodens öfre
lopp, så att fartyg kunna komma från hafvet dit upp
utan att erlägga tull till portugiserna. Segelfarten
på K. skall vara fri. – 2. Område i vestra Afrika,
begränsadt i n. af ofvannämnda flod och i s. af floden
Lodze l. Bamba. som skiljer det från Angola.
Portugiserna, hvilka göra anspråk på detta område,
utsträcka det på andra sidan floden K. och hafva
nyligen (1883) äfven besatt några punkter vid kusten
ända till Landana. Fordom användes benämningen
K. icke endast om detta sålunda begränsade område,
utan utsträcktes äfven till Loango, Angola och
Benguela eller till allt land, hvarpå Portugal
gjort anspråk i denna del af Afrika. Det egentliga
K. består af en kuststräcka och ett i det inre
uppstigande terrassland. Den förra är flack, het,
genomskuren af en mängd floder och till största delen
vegetationsfattig. De inre, högre belägna delarna, der
namnen på några berg, Montes Queimados l. Abrasados
(d. v. s. brända berg), tyda på vulkanisk verksamhet,
hafva svalare klimat och visa sig ovanligt fruktbara
(flere palmarter och sädesslag, bomull, sockerrör,
tobak, en mängd fruktsorter m. m.) samt rika på
jern och koppar. Befolkningen, som tyckes varit vida
talrikare förr än nu, röjer med afseende på färg och
kroppsbeskaffenhet den rena negertypen, till en del
dock på öfvergång till kaffrerna. Kongo-negrerna
(hvilka i allmänhet kalla sig mosikongo) äro ett
godmodigt, gästfritt, men trögt folk. Fordom
utfördes från K. flere slafvar än från någon
annan del af Afrika. Det egentliga K. omfattar
ett antal landskap, som fordom voro och ännu
äro sjelfständiga områden, hvilkas herskare bära
titeln sova l. mani. Såsom hufvudstad betraktades
förr Kongo (af infödingarna kallad Ambassi), hvilket
portugiserna omdöpte till San Salvador, och som ligger
i det inre af landet, omkr. 200 km. ö. om floden K:s
mynning. Sedan Diogo Cam (Cano) 1484 upptäckt denna
kust, döptes i Ambassi den förste negerkonungen, och
portugisiska missionärer slogo sig ned der. Kyrkor,
kloster samt andra offentliga och enskilda byggnader
uppfördes, portugisiska familjer bosatte sig i staden,
och denna fick en halft europeisk prägel samt räknade
i början af 1600-talet omkr. 40,000 innev. Krig
mellan negrerna tvingade emellertid på 1600-talet
portugiserna att lemna staden, som numera består
af endast en samling negerhyddor jämte obetydliga
ruiner af portugisernas byggnader, men fortfarande
är residens för en negerhöfding, som titulerar sig
konung af Kongo.
Kongregation (Lat. congregatio, förening, församling)
kallades redan tidigt en förening mellan flere
kloster om gemensamma klosterregler. Den första
mera betydande kongregationen var benediktinernas,
stiftad 529 af Benedikt af Nursia, med klostret
på Monte Casino i mellersta Italien såsom
hufvudkloster. Af större omfattning och betydelse
var dock cluniacenskongregationen, stiftad 910 af
Berno i klostret Clugny i Bourgogne och utbildad af
hans efterträdare Odo och Odilo. Desse män gåfvo
upphof åt en fast organiserad kongregation efter
Benedikts regler, hvilken i sig upptog en mängd
franska kloster. Det är egentligen från denna tid
klosterkongregationernas historia begynner (se
Kloster). Kongregationerna åsyftade det urartade
klosterväsendets höjande genom att införa strängare
kontroll öfver munkars och nunnors lif. –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
