Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongress-Polen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"senat" och en "representant"- eller
deputeradekammare. Så är t. ex. förhållandet
med representationen för Nord-Amerikas förenta
stater, med representationerna i Costa-Rica,
Salvador och Paraguay. Äfven i Frankrike nyttjas
benämningen kongress (congrès) for att beteckna hela
folkrepresentationen, då dennas båda afdelningar
(senaten och deputeradekammaren) undantagsvis
sammanträda till gemensamma förhandlingar,
t. ex. för revision af författningen.
K. H. B.
Kongress-Polen, en benämning på konungariket Polen,
sådant det återställdes af kongressen i Wien 1815.
Kongruera (Lat. congruere) sammanfalla;
öfverensstämma, vara fullkomligt lika. – Kongruens,
öfverensstämmelse, fullkomlig likhet.
– Kongruensfall, matem., kallas satser,
hvilka angifva de förhållanden, som måste ega rum
mellan två trianglars sidor och vinklar, för att
dessa trianglar skola vara kongruenta (se nedan).
Kongruensfallen äro till antalet fyra, af hvilka
tre finnas upptagna redan i Euklides’ "Elementa" (I,
4, 8, 26), hvaremot det återstående, det s. k. fjerde
kongruensfallet icke förekommer hos honom.
Emellertid kan man deraf icke bestämdt draga den
slutsatsen att detta fall varit Euklides obekant;
ty orsaken till utelemnandet kan mycket väl vara den
att satsen icke varit för bevisföringen nödvändig
och ej häller af Euklides ansetts ega
särskild framstående betydelse. – Kongruenta figurer,
matem., kallas sådana figurer, som fullkomligt
täcka hvarandra eller intaga alldeles samma rum,
om den ena tänkes flyttad till den andras plats.
Kongruenta figurer äro på en gång likformiga och
lika stora. För särskilda slag af figurer finnas
särskilda förhållanden, hvilka nödvändigt betinga
kongruens och derför äfven ur kongruensen
kunna härledas. Så äro t. ex. två cirklar
kongruenta, så snart de hafva lika stora radier.
Deremot fordras hos rätliniga mångsidingar för
kongruens, att alla sidor och vinklar i den
ena figuren skola vara i ordning lika stora med
alla sidor och vinklar i den andra. Att två
figurer A och B äro kongruenta tecknas
A [kongruent] B eller A [kongruent] B.
– Kongruenta tal kallas de hela tal, som gifva
samma rest, då de divideras med ett gifvet helt tal,
den s. k. modylen. Så äro t. ex. talen 7 och 25
kongruenta, om modylen är 6, enär båda vid division
med 6 gifva till rest 1. Såsom kongruenstecken
begagnas ==, och det nyss angifna sakförhållandet
tecknas
7 [kongruent] 25 (mod 6).
Undersökningen af tals kongruens och af kongruenta
tals egenskaper tillhör talteorien. G. E.
Kongsbacka. Se Kungsbacka.
Kongsberg, stad i Buskeruds amt, Norge, ligger
vid Nummedals-lågen, 154 m. öfver hafvet. 4,311
innev. (1875). Flere staten tillhöriga
fabriksanläggningar, bl. a. vapenfabrik och
myntverk. Invid staden ligga K:s silfvergrufvor
(se d. o.). Genom en bibana är K. förenadt med
Drammen–Randsfjordjernvägen. – K.
anlades 1624 af konung Kristian IV, fick 1735
stadsprivilegier och var under 18:de årh. långt
folkrikare än det nu är. (1769 hade K. 8,086 innev.)
O. A. Ö.
Kongsbergs silfvergrufvor, belägna v. om staden
Kongsberg, upptäcktes 1623 af en vallgosse, Jakob
Kristoferssön Grosvold. Deras förnämsta blomstringstid
inföll under åren 1760–70. Sedermera gick driften
sämre; och då utgifterna under en följd af år
öfverstigit inkomsterna, upphörde man (1805) att
bearbeta grufvorna. 1816 upptogs arbetet å nyo,
ehuru efter en mindre måttstock, och från 1830
har det årligen gifvit öfverskott, störst 1833, då
bruttoinkomsterna uppgingo till 1,6 mill. kr. Under
de senaste åren har bruttoinkomsten varit i medeltal
300,000 kr. De vigtigaste grufvorna äro f. n. (1884)
"Armen grube", "Kongens grube" och "Hans Sachsen
grube". O. A. Ö.
Kongsbjerg, den högsta punkten på ön Möen, 142 m.
Kongsemne, "kungsämne", fordom i Norge gängse
benämning på en till konung utkorad medlem af
konungaätten och i allmänhet på hvarje tronpretendent.
Kongshamn. Se Kungshamn.
Kongshästar, kamer., namn på en gammal skatt. Se
Fodring.
Kongslena. Se Kungslena.
Kongsskatt, kamer., är i Bleking och Halland en
presterskapet pålagd årlig utskyld till staten. I
den senare provinsen är kongsskatt dessutom, jämte
matskatt, en underafdelning till mantalsräntan, eller,
såsom hon der kallas, terminsskatten, och således en
grundränta. Slutligen är kongsskatt, eller trögskatt
(af "trög", ett skattemått i orten), jämte rotskatt,
eller knektepenningar, provinsen Herjedalens enda
grundskatt. Kbg.
Kongsten, fäste invid den norska staden Frederiksstad,
på Glommens östra strand. O. A. Ö.
Kongsvinger, stad i Solör, Hedemarkens amt, Norge,
på Glommens vestra strand, 33 km. från svenska
gränsen. 930 innev. (1875). Stadens egentliga namn är
"Kongsvinger leir" (K. läger). Omkr. 300 m. från
staden ligger nämligen fästningen Kongsvinger,
hvilken anlades i midten af 17:de årh. och kallades
Vinger skans samt 1683 utvidgades och fick sitt
nuv. namn. Fästningen, som aldrig varit intagen
af fiender, spelade en mycket vigtig rol under
gränskrigen mellan Norge och Sverige. Numera
är den utan betydelse. Kommendant finnes, men
ingen garnison. I den omgifvande trakten, hvilken
innesluter väldiga skogar, finnas många platser,
som äro bekanta från krigsåren 1808 och 1814. K. är
station på jernvägslinien Kristiania–Stockholm.
O. A. Ö.
Kongsäter. Se Kungsäter.
Konia (Konija, Konije). 1. Turkiskt vilajet i
Mindre Asien, begränsadt af vilajeten Adana, Angora,
Chodavendikjar och Aidin samt Medelhafvet. Det har
omkr. 850,000 innev, och indelas i sandjaken K.,
Nigde, Tekke, Burdur och Hamid. – 2. Hufvudstad i
nämnda vilajet, forntidens Ikonion, ligger vid foten
af berget Taurus, i en af bergbäckar rikt vattnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
