- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1173-1174

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongress-Polen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och med den yppigaste växtlighet klädd trakt, som
sålunda bildar en oas i det för öfrigt nakna och
ödsliga landskapet. Innevånarnas antal anses uppgå
till omkr. 40,000. Staden har en mängd rikt smyckade,
ehuru nu förfallna moskéer, kapell och monument,
hvilka vittna om stadens forna betydenhet och förläna
densamma, sedd på afstånd, ett präktigt och pittoreskt
utseende. Intrycket deraf försvinner dock, när man
beträder dess smutsiga gator, ofta spärrade af ruiner,
grus och stenhopar. Den äldre delen af staden är
omgifven af mer än 3 km. långa murar, men hälften af
den nu bebodda stadsdelen ligger utanför dessa. Af den
gamla grekiska staden återstår ingenting, men grekiska
inskrifter, basreliefer och andra fornlemningar hafva
flere gånger påträffats. Den vackraste byggnaden i
K. är den forna hofmoskén, med en hög, porslinsklädd
minaret. I staden ligga många muhammedanska helgon
och sjeicher begrafna, till hvilkas grafvar vallfärder
företagas. Märkligast är det undergörande monumentet
öfver Mevlana-Djemal-eddin-Rumi, stiftaren af de
dansande dervisjernas sekt. – Ikonion (Lat. Iconium)
låg vid härvägen mellan Antiochia i Pisidien och
Derbe samt betraktades på den romerska republikens
sista tid såsom Lykaoniens, senare såsom Pisidiens
hufvudstad. Ehuru ej stort, hörde Ikonion enligt
Plinius till de mera betydande orterna i trakten och
var bebodt äfven af judar. Aposteln Paulus besökte
staden på sin första missionsresa och grundade en
kristen församling der. En apokryfisk tradition
har dit förlagt Teklas omvändelse genom Paulus, en
tilldragelse, som många bland de äldre kyrkofäderna
omtala. Vid denna tid blef Ikonion en romersk
koloni under namnet Claudia l. Claudiconium. I 2:dra
årh. hade staden en biskop, och en synod hölls der
235. Från 708 hörde Ikonion till kalifatet. 1074
eröfrades det af seldsjukerna och gjordes 1097
af Kilidj Arslan till hufvudstad i sultanatet
Ikonium l. Rum, på hvars ruiner Osman (omkr. 1300)
grundade det turkiska riket. Den 7 Maj 1190 vann
kejsar Fredrik Barbarossa en seger vid Ikonion öfver
seldsjukerna och intog staden d. 18 s. m., men ej
borgen. I nyare tid blef K. bekant genom det slag,
i hvilket Ibrahim pascha d. 21 Dec. 1832 besegrade
den med öfverlägsna stridskrafter mot honom sände
storvesiren Resjid pascha.

Konidier, knoppceller, groddceller, bot. Se Claviceps
och Conidium.

Koniferer. Se Coniferae.

Konrferin, kem., en i barrträdens (Coniferae) kambialsaft
förekommande glykosid, C16H22O8 + 2H2O,
som genom oxidation ger upphof till vanillin,
eller vaniljens välluktande beståndsdel.
P. T. C.

Koniin, kem., en i odört (Conium maculatum)
förekommande, högst giftig alkaloid, C8H17N, som
bildar en färglös, flyktig olja af döfvande lukt.
P. T. C.

Konin, stad i ryska guvernem. Kalisz, i en sumpig
trakt vid Warthe. Omkr. 8,000 innev. Der vunno
preussarna 1794 en seger öfver polackerna.

Koninck (Koning), Salomon, holländsk målare,
f. 1609, d. 1668 eller kanske några år senare,
studerade under flere lärare i Amsterdam, men rönte
mest inflytande af sin samtida Rembrandt, hvilken
han också i sina arbeten liknar. K. blef upptagen
i målaregillet 1630, eller samma år som Rembrandt
kom till Amsterdam, så att förhållandet är lätt
förklarligt. Arbeten af K. finnas i England och i
Danmark (En dam vid toaletten, möjligen "Esther
före mötet med Ahasverus", i Moltkes galleri i
Köpenhamn), samt i Berlin, som eger 3 bilder af
honom (Porträtt af en rabbin, Kristus kallar Matteus
till apostel
och Kresus visar Solon sina skatter).
C. R. N.

Koninck (Koning), Philip de, holländsk målare, f. i
Amsterdam 1619, d. 1689, lärjunge af Rembrandt, var
nästan den ende af mästarens elever, som specielt
egnade sig åt landskapsmåleriet. Rembrandt målade
endast få landskap i olja; men af honom finnes en
mängd teckningar och etsningar, i hvilka han klart
framlagt sin princip: att se naturen på afstånd, i
massor, utan utförda detaljer. Denna grundsats följde
K.: han målade stora vidder med många om hvarandra
i olika planer löpande vattendrag, så att planerna
begränsas af raka, parallella linier, tvärt emot
alla teoretiska grunder för det pittoreska. Och
dock göra hans landskap en stor verkan genom ljuset
och luftperspektivet. Hans bästa arbeten finnas i
England och Holland (museerna i Rotterdam och Haag),
och de ega en sådan likhet med Rembrandts, att man
i äldre tider ofta förvexlade dem. K. målade äfven
porträtt, hvilka man förr likaledes tillskrifvit hans
mästare. C. R. N.

Konisk, kägelformig (se Kon). – 1. Konisk brytning
l. konisk refraktion, fys. Om en ljusstråle faller
mot en tvåaxig kristall i riktning af en optisk
axel, delar sig strålen i en oändlig mängd brutna
strålar, hvilka tillsammans i kristallen bilda en
kägelyta. Det gifves dessutom för dessa kristaller
två sådana riktningar, att genomgående strålar
vid utträdet spridas kägelformigt. Detta kallas
inre och yttre konisk refraktion. Detta märkvärdiga
ljusbrytningsfenomen upptäcktes först på teoretisk
väg af engelsmannen Hamilton, och det lyckades
sedan Lloyd att experimentelt bekräfta detsamma. –
2. Konisk pendel, fys., består af en materiel punkt
eller kropp, hvars tyngdpunkt rör sig omkring en fix
punkt på det sätt, att banan utgör en cirkel, under
det att föreningslinien mellan den fixa punkten
och den rörliga beskrifver en rät kon med vertikal
axel. Centrifugalregulatorn för ångmaskiner är en
sådan pendel. Omloppstiden för den enkla koniska
pendeln, som tänkes bestå af en enda punkt, genom
en linie förenad med den fixa punkten, är liksom den
vanliga enkla pendeln beroende af pendellängden och
tyngdkraftens acceleration, men derjämte äfven af den
vinkel pendeln gör med konens axel. Är denna vinkel α,
så är
svängningstiden = 2π √ l . Cosα/g,
l och g beteckna pendellängden och accelerationen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0591.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free