- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1195-1196

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konkurs-auktion ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sådan verkställes bland de s. k. oprioriterade
borgenärerna. Bland dessa eger utdelning rum,
först sedan tiden för granskning af de inkomna
bevakningarna gått till ända och medel genom
tillgångars realiserande influtit till så stort
belopp, att en utdelning af 5 proc. af fordringarna
kan ega rum. Sysslomännen upprätta då ett
utdelningsförslag, hvilket kan klandras af borgenär genom
anmälan till rätten, men som, derest det lemnas
oklandradt eller fastställes af rätten, lägges till
grund för alla kommande utdelningar i konkursen. Då
alla tillgångar influtit, verkställes slututdelning, i
sammanhang hvarmed redovisning för boets förvaltning
lemnas och framlägges för borgenärerna till
granskning. Vill borgenär klandra förvaltningen,
skall detta ske genom stämning till rätten. Sedan den
för slututdelningen bestämda dagen tilländagått,
anses konkursen afslutad, hvarom gäldenären eger
undfå bevis. I. Afz.

Konkussionsrör (af Lat. concutere, häftigt
skaka). Se Brandrör.

Konkylier (af Grek. kongchylion, snäckskal) kallas
de kalkskal, som förekomma hos större delen af
blötdjuren (se d. o.). Enär dessa kalkskal äro de
lättast iakttagbara och oftast bevarade delarna af
blötdjuren, har man stundom kallat läran om blötdjuren
helt enkelt konkyliologi (konkologi) och benämnt
konkyliolog den, som sysselsätter sig med studiet
af dem. Konkyliologi betyder dock egentligen endast
läran om blötdjurens skal. B. L-n.

Konnetabel (Fr. connétable, af Med. Lat. comes
stabuli,
stallmästare), en från romerska
kejsaredömet i Frankrike upptagen titel, utmärkande
konungens eller en fransk feodalherres förnämste
hoffunktionär. Äfven kommendanter i städer och
fästningar samt vissa underofficerare vid franska
artilleriet buro titeln konnetabel. (I svenska
artilleriet qvarlefver den. Jfr Konstapel.) Från
Henrik I (1031–60) till Ludvig XIII bar
innehafvaren af den högsta värdigheten i riket titeln
konnetabel (connétable de France). I krigstid var han
högste befälhafvare öfver armén med oinskränkt makt,
äfven om konungen befann sig vid hären, och i fredstid
konungens främste rådgifvare i krigsärenden samt
skiljedomare i tvister inom hofvet. De ryktbaraste
konnetablerna äro Châtillon, Du Guesclin, Clisson,
Bourbon, Montmorency och Lesdiguières. Efter den
sistnämndes död, 1627, lemnades ämbetet obesatt. –
Napoleon I gaf 1804 sin broder Ludvig konnetabels-
och Berthier vicekonnetabelstitel. Vid restaurationen
upphörde dessa värdigheter.

Konnexion (Lat. connexio), samband, sammanhang.

Konnossement (Fr. connaissement, Ital. conoscimento,
af Lat. cognoscere, lära känna), ett af
skeppare utgifvet erkännande angående mängden och
beskaffenheten af de varor han af aflastaren mottagit
för vidare befordran till lastemottagaren. Såsom
lastemottagare kan i konnossementet betecknas
viss person, viss person eller order eller endast
innehafvaren. Konnossementet kan ock ställas
blott "till order", då dermed förstås aflastarens
order. Dess praktiska

uppgift är att förmedla omsättningen af varor,
medan de ännu äro under transport. Konnossementet
skall träda i varans ställe; den, som förvärfvar
det, skall ega trygghet att, om varorna utan
olyckshändelse framkomma, verkligen erhålla dem i det
skick konnossementet angifver. Denna konnossementets
praktiska uppgift betingar dess rättsliga verkan dels
gent emot skepparen, dels ock mot aflastaren. – Genom
att underteckna konnossementet förbinder sig skepparen
att till den person, som enligt konnossementets
lydelse är behörig att mottaga lasten, utlemna
denna i det skick konnossementet utvisar. Finnes vid
framkomsten lasten vara i ett eller annat hänseende
bristfällig, kan skepparen icke invända, att den vid
inlastningen var sådan; gent emot lastemottagaren
ansvarar han enligt konnossementet, "non quia
recepit, sed quia scripsit". Har förlusten eller
skadan tillkommit genom olyckshändelse under resan,
är han visserligen fri från ansvar, men det åligger
honom bevisa, att skadan är en följd af olycka. Då
emellertid denna af lastemottagarens intresse
påkallade stränghet skulle innefatta en obillighet
mot skepparen i de fall, då han vid inlastningen
icke varit i tillfälle att försäkra sig om lastens
verkliga beskaffenhet, är det honom tillåtet att
teckna konnossementet med förbehåll. Derigenom undgår
han visserligen icke det ansvar honom såsom skeppare
åligger i fråga om tillsyn och vård, men han frikallas
från skyldigheten att leda i bevis, att det icke är
hans fel, när varan vid framkomsten icke befinnes
öfverensstämma med konnossementet. Bevisskyldigheten
i detta hänseende åligger då lastemottagaren. De
vanligaste konnossementsklausulerna äro: innehåll
obekant,
hvarigenom skepparen frånsäger sig
ansvar för att i packor l. dyl. innesluten last
är af det innehåll konnossementet angifver eller
att den vid inlastningen är oskadad; mått, vigt
eller mängd obekanta,
hvarigenom han undandrager
sig ansvar för riktigheten af konnossementets
uppgift härom; fri för skada, hvarigenom han
fritager sig från skyldigheten att bevisa, att
vid framkomsten möjligen befintlig skada härleder
sig från olyckshändelse under resan. Är vara vid
inlastningen skadad, bristfälligt emballerad l. dyl.,
bör ock skepparen anmärka sådant i konnossementet
för att undgå att ansvara derför. Likasom
konnossementet är afgörande för skepparens
skyldigheter, bestämmer det hans rättigheter
till frakt, öfverliggedagspenningar o. dyl. gent
emot lastemottagaren; endast när konnossementet
uttryckligen hänvisar till befraktningsaftalet
(certepartiet), tages hänsyn till detta. – Gent emot
skepparen kan lastemottagaren sålunda trygga sig
vid konnossementet. Men samma trygghet måste han
ega också gent emot aflastaren. Denne måste vara
förhindrad icke blott att vidtaga dispositioner,
hvilka tillintetgöra eller förminska den rätt
till varan, som genom konnossementets överlåtelse
inrymts åt den förste emottagaren, utan också att
mot en senare innehafvare göra gällande förbehåll,
som betingats vid öfverlåtelsen till en föregående,
utan att anmärkas å konnossementet. Denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free