Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konkurs-auktion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundsats är antagen inom hela den handelsidkande
verlden; "konnossementet representerar varan",
säger man, och "öfverlåtelse af konnossement är
öfverlåtelse af vara". Denna regel är ingalunda
en egendomlig bildning af köpmansbruket, utan en
tillämpning af allmänna rättssatser. Genom att mot
konnossement lemna varorna till skepparen upphör
aflastaren att besitta dem; den nye besittaren är
den, som är behörig innehafvare af konnossementet –
det är denne, icke aflastaren såsom sådan, hvilken
eger råda öfver varan. Med hvilken rätt han eger
förfoga deröfver – såsom egare, kominissionär,
panträttshafvare – bestämmes naturligtvis af
det sätt, på hvilket han kommit i besittning af
konnossementet; men han eger till varan enahanda
rätt, som skulle hafva tillkommit honom, om sjelfva
varan blifvit öfverlemnad till honom. Den, som
fått till sig öfverlåtet ett konnossement af en
person, hvilken formelt varit behörig att öfverlåta
detsamma, vinner sålunda rätt till varan, äfven om
öfverlåtaren i verkligheten icke varit behörig att
förfoga deröfver, såvida nämligen emottagaren var i
god tro. Innehafvarens rätt är beroende af hans egen
åtkomst, icke af öfverlåtarens rätt. – Från denna
regel, att öfverlåtelse af konnossement har samma
rättsliga betydelse som öfverlemnande af sjelfva varan
till besittning, bildar den s. k. stoppningsrätten
(se d. o.) ett undantag. Men detta undantag upphäfver
ingalunda regeln, utan beror deraf att öfverlåtelse af
besittningen till varor, som äro under transport, icke
i allt kan likställas med omedelbart öfverlemnande. –
Konnossementet varder sålunda i full utsträckning
ett omsättningspapper, en "sjövexel". Likasom vexeln
utställes det vanligen i flere exemplar, hvilka alla
då måste vara lika lydande. Derigenom har man velat
bereda konnossementsomsättningen flere fördelar,
såsom att de olika exemplaren kunna på olika vägar
öfversändas till lastemottagaren, eller att ett
exemplar, utan öfverlåtelse, kan sändas till köparen,
ett annat, med öfverlåtelse, till en mellanhand för
att utlemnas mot accept å den för köpeskillingen
dragna vexeln, eller slutligen att aflastaren
genom öfversändande af nytt konnossementsexemplar
lättare kan utöfva stoppningsrätt mot innehafvaren
af det först afsända. Genom denna anordning
kan emellertid uppstå konflikt mellan flere
innehafvare af konnossement. Har varan ännu icke
blifvit utlemnad till någon af dem, eger den
företräde, hvilkens konnossementsexemplar blifvit
först afsändt; men har innehafvare af ett senare
afsändt konnossement i god tro kommit i besittning
af sjelfva varan, eger han behålla den.
I. Afz.
Konnässör. Se Connaissance.
Konoid (af Grek. konos, kägla, och eidos,
form). matem., en figur, som begränsas af en konoidisk
yta (se nedan); ofta förstår man dock med konoid just
denna yta. Inom den grekiska geometrien förstod man
med konoid en figur, som uppkommer, då en parabel
eller hyperbel vrider sig kring en axel. Den
förste, som undersökte detta slag af figurer,
var Archimedes. – Konoidisk yta, matem. Om en rät
linie
glider på en gång utefter en kurva och på en rät linie,
som icke ligger i denna kurvas plan, samt derunder
städse förblir parallel med ett gifvet plan, så
beskrifver den under sin rörelse en yta, som kallas
konoidisk yta. Kurvan kallas direktris, den gifna
räta linien axel, planet dirigerande plan och den
rörliga räta linien genemtris till den konoidiska
ytan. Direktrisen kan äfven vara en rät linie; i
detta fall blir konoiden en hyperbolisk paraboloid
(se d. o.). De konoidiska ytorna ega en viss likhet
med de koniska, men der de senare hafva en spets,
hafva de förra i stället en kant. G. E.
Konon, forngrekisk fältherre, hvilken under
den senare delen af peloponnesiska kriget (från
413 f. Kr.) vid flere tillfällen förde befälet på
Athens flottor. År 407 efterträdde han Alkibiades
såsom öfverbefälhafvare, men blef följande året af
spartanerna under Kallikratides slagen och innesluten
vid Mytilene, ur hvilket trångmål han dock räddades
genom sina medfältherrars seger vid Arginusiska
öarna. Då den attiska flottan öfverrumplades af
Lysandros vid Aigospotamoi (405), lyckades Konon
rädda åtta skepp och sökte med dessa en tillflykt hos
Evagoras, Cyperns herskare. Der qvarstannade han i
åtta år och inledde underhandlingar med det persiska
hofvet, som med oblida ögon såg Spartas alltför
stora öfvervigt. På den persiske satrapen Farnabazos’
rekommendation erhöll han 396 storkonungens uppdrag
att vid kusterna af Cilicien uppsätta och inöfva en
flotta, afsedd att användas mot spartanerna. Sedan
han personligen infunnit sig vid storkonungens
hof och genom sitt frimodiga uppträdande lyckats
undanrödja de hinder, hvilka genom Tissafernes’
ränker ställde sig i vägen för hans företag,
kunde han omsider gå till sjös med sin nyskapade
flotta. Han angrep och slog den spartanska flottan
under Peisandros vid Knidos (394). Dermed var Spartas
öfvermakt på hafvet bruten och första steget taget
till genomförande af den plan, som städse föresväfvat
K., återupprättandet af Athens sjöherravälde. Han
seglade omkring till de grekiska städerna på Asiens
kust och Arkipelagens öar, öfverallt förjagande
de spartanska besättningarna och återupprättande
den demokratiska författningen. Derefter styrdes
kosan mot Peloponnesos, hvars kuster härjades,
och slutligen till Athen, der K. helsades af sina
medborgares jubel och med tillhjelp af persiska
penningar skyndsamt iståndsatte de raserade
fästningsverken. Då spartanerna, uppskrämda af
dessa framgångar, genom sitt ombud Antalkidas
tillbjödo perserkonungen en för Grekland skymflig
och ofördelaktig fred, afsände athenarna K. för att
bevaka sina intressen, men denne blef af den persiske
ståthållaren Tiribazos tillfångatagen i Sardes
under förevändning, att han motverkat konungens
intressen. Om hans senare öden råder ovisshet,
men enligt de trovärdigaste uppgifter undkom han och
sökte å nyo en fristad hos sin vän Evagoras på Cypern.
A. M. A.
Konotóp, stad i ryska guvernem. Tjernigov. n. ö. om
Kiev, vid jernvägen mellan denna stad och
Kursk. Omkr. 10,000 innev. Handel med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
