Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konrad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom en hämndens underpant in i folkmassan med begäran
att den skulle sändas till Peter af Aragonien,
närmaste arftagaren af hans anspråk på Siciliens
krona. Riddaren Truchsess von Waldburg tog upp den
och fullgjorde K:s önskan. Peter kom också 1282 i
besittning af Sicilien, sedan den s. k. sicilianska
aftonsången s. å. gjort slut på fransmännens
välde. K., hvilken enligt krönikan var vacker som
Absalon, ligger begrafven i klosterkyrkan Santa Maria
del Carmine, der hans af Thorvaldsen modellerade
marmorstaty uppställdes 1847. K:s sorgliga öde har
lemnat stoff till flere dramatiska arbeten.
Konradsberg. Se Stockholms hospital.
Konrad von Hostaden (Hochstaden),grefve, ärkebiskop
af Köln 1238–61, var en mycket krigisk kyrkofurste
och sin tids mäktigaste förkämpe i Tyskland för
påfveväldet. Han hade blodiga fejder med sina
grannfurstar samt med staden Köln och gjorde 1241,
jämte ärkebiskop Sifrit af Mainz, formligt uppror mot
kejsar Fredrik II. 1242 togs han till fånga af grefve
Vilhelm IV af Jülich i en träffning vid Lechenich,
men frigafs efter 9 månaders fångenskap och började
snart åter fientligheter mot kejsaren. Han deltog 1246
i valet af landtgrefven Henrik Raspe af Thüringen till
tysk konung i Fredriks ställe och understödde efter
Henriks död (1247) valet af grefve Vilhelm af Holland,
hvilken han krönte i Aachen d. 1 Nov. 1248, men
sedermera, från 1254, motarbetade. Efter Vilhelms död
(1256) ställde han sig i spetsen för det parti, som
med sitt val stannade på grefve Richard af Cornwallis,
hvilken han likaledes krönte i Aachen, d. 17 Maj
1257. K., under hvilkens tid den berömda Köln-dômen
började byggas (1248), dog d. 28 Sept. 1261.
Konrektor (af Lat. con, med, och rector, ledare,
styresman), medföreståndare, vice-rektor, under-rektor
vid en skola.
Konsakrera (Lat. consecrare, af sacer, helig), inviga,
helga, förklara för helig, instikta. Jfr
Konsekration.
Konsangvinitet (Lat. consanguinitas, af con, med,
och sanguis, blod), blodsförvandtskap. Mycket olika
åsigter hafva gjort sig gällande rörande inflytelsen
af konsangvina äktenskap, d. v. s. äktenskap
mellan nära anförvandter. I menniskoslägtets
tidigare åldrar ansågs nästan intet blodsband
utgöra hinder för ingående af äktenskap. Perser,
tatarer, skyter, meder, fenicer och egypter gifte
sig icke blott med systrar utan äfvren med döttrar
och mödrar. Till och med de äldre germanska lagarna
tillläto konsangvina äktenskap; så äfven arabernas
ända till Muhammed. Nutidens civiliserade nationer
tillåta giftermål mellan slägtingar endast inom
vissa gränser; vanligen får slägtskapen icke vara
närmare än den mellan kusiner. Men i vissa stater
i Amerika, t. ex. i Kentucky, få icke ens kusiner
ingå giftermål. I England har parlamentet först
nyligen medgifvit rättighet till äktenskap mellan
svåger och svägerska. Utom det för den moraliska
känslan motbjudande i giftermål mellan alltför nära
blodsförvandter, har man ansett sådana äktenskap
skadliga ur fysiologisk synpunkt, i det man påstått,
att konsangvina äktenskap skulle verka menligt
på afkomman och framkalla åtskilliga sjukdomar, i
synnerhet inom nervsystemet, såsom idioti, döfstumhet,
sinnessjukdom, fallandesot, hysteri, nervsvaghet
m. m. Vådan deraf är dock icke så stor som mången
föreställt sig. Finnas förut inom slägten anlag för
dylika sjukdomar, är det klart att genom förbindelser
inom sådan slägt de ärftliga anlagen summera sig,
om de utgå från både fäderne och möderne. Äro deremot
båda föräldrarna friska, har man mångfaldiga bevis på
att anlagen hos afkomlingarna icke synas lida något
men af föräldrarnas slägtskap.
F. B.
Konsekration (Lat. consecratio, invigning) nyttjas
i det kyrkliga språket om kyrkors samt kyrkliga
redskaps och föremåls invigning, äfvensom om
biskopars och presters ordination (se d. o.), men
har dock blifvit nästan uteslutande den tekniska
termen för brödets och vinets invigning vid
nattvardsfirandet. I de katolska såväl som i de
protestantiska kyrkorna sker nattvardselementens
konsekration genom prestens uppläsning af
instiftelseorden till nattvarden, hufvudsakligen
enligt deras ordalydelse i 1 Kor. 11: 23–25.
J. P.
Konsekutiv (af Lat. consequi, följa), som antyder,
innehåller eller är en följd. – Konsekutiv bisats
l. konsekutivsats, språkv., följdsats, kallas en
sådan bisats (subordinerad sats), som innehåller en
följd af hufvudsatsens handling, t. ex. han gick (så)
sakta, att jag lätt hann upp honom. Den konsekutiva
bisatsen har sin naturliga plats efter hufvudsatsen
och inledes med att i egenskap af konsekutiv
konjunktion. Mot detta att svarar i hufvudsatsen
så eller ett annat deterininativ som korrelat,
eller också står så närmast före att, t. ex. det
blef fullkomlig stiltje, så att vi måste taga till
årorna eller blott så vi måste o. s. v.). Så kan
upprepas före att eller, mindre dock i skrift än i
samtalsspråket, ersätta detta, t. ex. haren sprang
med sådan fart, så att jag ej hann skjuta (så jag ej
hann skjuta); det går så illa, att (l. så att l. så)
jag är alldeles utledsen. Följdsatsen får ofta,
i synnerhet om den är något lång eller afbruten
genom andra inskjutna satser, formen af hufvudsats
(med direkt ordföljd), t. ex. haren sprang med
sådan fart, så att jag, som ej är någon van jägare,
hann ej skjuta. Följdsatsen kan i sig innehålla
en konditional satsfogning: så att, äfven om jag
haft bössan till hands, jag ej skulle hunnit skjuta
l. skulle jag ej hunnit skjuta. En hufvudsats och
tillhörande konsekutivsats utgöra tillsammans en
konsekutiv satsfogning. Konsekutiva bisatser kunna
ej förkortas.
Konselj (Fr. conseil, Eng. council, af
Lat. conisilium, öfverläggning, rådsförsamling),
sammanträde af en suveräns (statschefs) rådgifvare
för öfverläggning om regeringsärenden. Konselj hålles
antingen i närvaro af suveränen (statschefen), då
han besluter, eller ock i hans frånvaro i de fall,
då hans beslut ej omedelbart erfordras, för att
ett regeringsbeslut skall kunna komma till stånd,
af rådgifvarna under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
