Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konrad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närmare bestämma, fixera partiernas ståndpunkt
eller program, utan endast antyda deras riktning
eller syftning i förhållande till hvarandra. Med
konservativ menas sålunda i allmänhet den, som yrkar
upprätthållandet af det bestående i statsinrättningar,
lagar eller sedvänjor; som gillar endast en långsam,
gradvis verkställd fortbildning af förhandenvarande
statsformer, men motsätter sig alla plötsliga,
mer genomgripande eller omstörtande ändringar,
allt planlöst eller ensidigt experimenterande på
statslifvets område; som ängsligt och hårdnackadt
fasthåller vid utlefvade former utan att taga hänsyn
till tidens oafvisliga kraf på framåtskridande. Jfr
Högern, Liberal, Radikal, Reaktionär. – Konservatism,
egenskapen att vara konservativ; de konservatives
politiska system.
Konservator (af Lat. conservare, bevara), vårdare,
i synnerhet af en konst- eller naturaliesamling.
Konservatorium kallas en större musikskola,
hvars elever för ringa eller ingen kostnad erhålla
undervisning i musikens alla olika grenar. Namnet
kommer af det italienska ordet conservatorio (af
Lat. conservare, vårda) i betydelsen "vårdanstalt",
"hittebarnshus", emedan de första konservatorierna
voro sådana inrättningar, der barnen bl. a. fingo
musikundervisning. Detta var förhållandet med det
äldsta, 1537 i Neapel grundade Conservatorio Santa
Maria di Loreto, hvilket 1813 sammanslogs med Neapels
tre andra konservatorier till ett enda. De äldsta
konservatorierna i Venezia kallades ospedali
(hospital). I nyare tid har Italien fått flere
konservatorier, det förnämsta i Milano. Det mest
berömda bland alla konservatorier är det i Paris, som
grundades 1784 under namn af Ecole royale de chant
et de déclamation till utbildning af operasångare,
utvidgades 1793 till Institut national de musique
och 1795 erhöll namnet Conservatoire. Dess
direktörer hafva varit Sarrette, Cherubini, Auber
och Thomas. Undervisningsgången regleras af en
"comité des études" af de förnämste professorerna,
och åt utmärkte lärjungar utdelas pris, det
största ("grand prix de Rome") ett resestipendium
för treårig vistelse uti Italien. Detta
konservatorium har filialer ("succursales")
i provinsstäderna. Det äldsta konservatoriet i
Tyskland är det i Prag (1811). hvilket, i likhet
med den yngre Königl. musikschule i München
(1867), meddelar ej blott musikalisk, utan äfven
allmän bildning. Dernäst kommer Konservatorium der
gesellschaft der musikfreunde i Wien (1817). Under
Mendelssohn grundades det då synnerligen berömda
konservatoriet i Leipzig (1843), hvars förste lärare
voro, jämte Mendelssohn, Schumann, David, Hauptmann,
Richter m. fl. De förnämsta konservatorierna i
Berlin äro Sterns (1850), Kullaks (1855) samt
Königl. hochschule für musik, sönderfallande i en
afdelning för kyrkomusik (1822), en för komposition
(1833) och en för utöfvande tonkonst (1869). Andra
konservatorier finnas i Tyskland (Köln, Dresden,
Stuttgart, Würzburg, Frankfurt a. M. m. fl. st.),
Belgien (Bruxelles, Antwerpen), Holland
(Amsterdam, Haag), England (London, Edinburgh), Ryssland
(Varsjav, Petersburg, Moskva), Spanien, Grekland,
Danmark, Norge och Amerika. Det i Stockholm bär först
från 1867 namn af konservatorium; dess historia är
för öfrigt innerligt sammanvuxen med Musikaliska
akademiens (se d. o.). – Om värdet af konservatorier
har mycket tvistats. Ett faktum är att öfverallt
bland den oerhörda massan af konservatorie-elever
jämförelsevis ytterst få pläga blifva någonting
framstående i musikalisk väg. Måhända gifver
detta faktum vid handen, att konservatorierna borde
inskränka sig till att vara elementarskolor, närmast
för statens rent praktiska behof af musikaliska
yrkesidkare, organister, musikdirektörer m. fl.,
men uppgifva tanken på att vara högskolor, emedan
den högre konstnärliga utbildningen (till virtuos
eller tonsättare) kräfver icke massundervisning, utan
snarare personlig ledning genom utmärkta privatlärare.
A. L.
Konserver (af Lat. conservare, bevara). 1. I
allmänhet hvarjehanda födoämnen, hvilka bevaras
mot förskämning genom ett särskildt förfaringssätt
och inläggning i fullkomligt lufttätt tillslutna
förvaringskärl. Konserveringsmetoden består
hufvudsakligen deri att man genom kokning dödar
alla förruttnelsebringande bakterier, hvilka
kunna finnas hos de ämnen, som skola konserveras,
och sedan fullkomligt skyddar dessa mot tillträde
af nya bakterier. Dervid tillgår vanligen så, att
konserveringsföremålet, väl renadt eller rengjordt,
inlägges i förvaringskärlen (glasburkar, buteljer,
bleckdosor o. d.), hvarefter dessa kärl med sitt
innehåll under tillräcklig tid upphettas i kokande
vatten, så att bakterierna dödas, och derefter
skyndsamt tillslutas (med lufttätt passande lock,
fin kork, sammanlödning o. s. v.), så att icke någon,
luft (med nytt förråd af bakterier) kan intränga
i förvaringskärlet. På detta sätt förvaras numera
allahanda slags kött och fisk (biffstek, sardiner,
lax o. s. v.), hummer, soppor, färska ärter,
bönor m. m. till ovärderligt gagn för i synnerhet
sjöfarande under längre resor, emedan dessa konserver
bereda dem tillgång till färsk föda, så vigtig till
förekommande af skörbjugg, fordom sjömäns svåra
plågoris. Bakterier kunna utestängas från flaskor,
buteljer och dylika kärl äfven genom proppar af ren,
förut försigtigt upphettad bomull, som väl tilllåter
lufttillträde, men liksom affiltrerar bakterierna. –
I mera begränsad mening förstås ibland med konserver
inlagda eller inkokade frukter, särskildt bär
af flere slag, eller hvad som brukar benämnas
"sylter". I dylika konserver är det kokningen
jämte det vanligen rikligt tillsatta sockret,
som skyddar mot förskämning. Socker har nämligen,
likasom salt, förmågan att bevara organiska ämnen
från förruttnelse. I senare tider har man användt
aseptin (se d. o.) för att bevara födoämnen friska. –
2. Glasögon med plana, vanligen blå- eller gråaktiga
glas, hvilka begagnas i afsigt att skydda ögonen mot
skadliga inflytelser. O. T. S.
Konservera (Lat. conservare), bibehålla i oskadadt
skick, bevara, akta, vidmakthålla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
