- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1213-1214

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konsideration ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kapitlet och stiftet" skulle vid biskops tillsättande
uppställa på förslag trenne, af hvilka konungen skulle
utnämna en, dels att vid tillsättning af prester
kapitlets samtycke skulle inhemtas af biskopen. De vid
denna tid börjande protokollen intyga domkapitlens
deltagande i stiftsstyrelsen. Karl IX afskaffade
official- och poenitentiarie-ämbetena. Efter
gymnasiernas inrättande blefvo äfven andra lektorer än
lektorn i teologi ledamöter af konsistoriet, och genom
kongl. förordningen af d. 11 Febr. 1687 stadgades,
att dessa skulle utgöras i universitetsstäderna af
teologie professorerna samt, i öfriga stiftsstäder, af
domprosten och gymnasiernas lektorer. (Innehafvarna
af de sedermera inrättade lektorsbefattningarna
i främmande lefvande språk och naturalhistoria
äro icke domkapitels-ledamöter.) På den senaste
tiden hafva flere förslag blifvit gjorda till
förändrad anordning af stiftsstyrelserna, men
hittills utan framgång. Gustaf II Adolf ämnade
1623 ordna kyrkostyrelsen genom att inrätta ett
s. k. consistorium ecclesiasticum generale
(se d. o.). – Utom de i stiftsstyrelsen deltagande
konsistorierna finnas i Sverige: hofkonsistorium
(se d. o.) och Stockhoms stads konsistorium. Det
senare, hvilket utöfvar kyrkostyrelsen inom
Stockholms stad och har "samma rättighet, anseende
och myndighet som andra konsistorier i riket", men
aldrig benämnes domkapitel, består af ärkebiskopen
såsom ordförande, pastor primarius (kyrkoherden i
Storkyrkoförsamlingen) såsom ordinarie preses samt
kyrkoherdarna i Stockholms öfriga 7 territoriella
församlingar äfvensom i tyska och finska nationella
församlingarna såsom ledamöter. Högsta myndigheten
i kyrkoärenden vid en svensk armé i fält utöfvas
af fältkonsistorium, hvilket består af fältprosten
(se d. o.) såsom ordförande och ett visst antal af
den i fält varande arméns regementspastorer. Högste
befälhafvaren utnämner, på fältprostens förslag,
konsistoriets notarie. – I Finland voro domkapitlen
länge organiserade enligt 1686 års kyrkolag,
men de förändrades både till uppgift och till
sammansättning genom 1869 års kyrkolag, som fick
gällande kraft d. 1 Juli 1870. De finska domkapitlen
ega numera endast att jämte biskopen och med biträde
af kontraktsprostarna handhafva kyrkostyrelsen,
hvaremot uppsigten ölver läroverken åligger en
särskild skolstyrelse (jfr Finland). Ett finskt
domkapitel består af biskopen såsom ordförande och
domprosten som vice ordförande samt tvänne för tre år
i sänder af stiftets presterskap valda teologiskt
bildade ledamöter, kallade assessorer, äfvensom en
af kapitlet efter ansökning tillsatt sekreterare,
hvilken i kapitlet eger säte och stämma. Kommer
kapitel, genom ledamöters jäf eller laga förfall, ur
domfört skick, skola skickliga män bland kyrkoherdar
och lektorer i de teologiska vetenskaperna inkallas
till nödigt antal, eller ock må kapitlets notarie
adjungeras. Besvär öfver domkapitels utslag anföras,
alltefter sakens beskaffenhet, i hofrätten eller
i senatens ekonomidepartement.

I de land, hvilka hafva presbyterialförfattning, såsom förhållandet
i allmänhet är i den

reformerta kyrkan, finnas inga konsistorier. Fordom
nyttjades dock denna benämning om presbyterierna. Jfr
Domkapitel. E. J. Ö.

Konsjonell, kochenill-insekten,
Coccionella, zool., farmak., benämnas i handeln de
torkade hela honorna af ett slags sköldlus, Coccus
Cacti
L., som hör till fam. Coccidae af Hemiptera
(Skinnbaggarna) bland insekterna. Konsjonellen
lefver, såsom det vetenskapliga namnet antyder,
på arter af Cactus-familjen, särskildt å arter af
slägtet Opuntia. Hannen har nästan trådfina, 10-ledade
antenner, stora utstående ögon, två hinnaktiga vingar
och två svansborst, längre än kroppen. Han flyger
fritt omkring och uppsöker de vinglösa honorna, som
i olikhet med andra sköldlöss krypa fritt omkring
på opuntiernas tjocka, bladlika stjelkar. Honans
antenner äro helt korta, och mellan dem sitter en
sugsnabel med 3 fina borst. Den äggrunda, segmenterade
kroppen är beklädd med ett hvitaktigt, mjöllikt,
fint stoft. Kochenill-insekten tillhör ursprungligen
Mejico, der densamma användes såsom färgmedel redan
vid spaniorernas ankomst dit (1518). Till Europa kom
konsjonell första gången år 1526. Numera frambringas
konsjonell i stor skala icke blott i Mejico, utan
äfven i många andra land, der dess näringsväxter
trifvas, såsom i Vestindien, i Ostindien (Java)
samt äfven i sydligaste Spanien (Malaga), å Malta
och i Algeriet, der stora planteringar af Opuntia
äro anlagda. Sedan honorna blifvit befruktade,
sväller bakkroppen och fylles rikligt med ägg. Det
är de äggstinna honorna, som med en fjäder afborstas
från näringsväxten, dödas (i eter eller genom hetta)
och torkas. Naturligtvis qvarlemnas ett visst antal
honor till stammens bibehållande. Man tager vanligen
tre skördar om året; den första anses vara den
bästa. Man skiljer i handeln mellan svart konsjonell
(Sp. Cochinilla renegrida eller grana nigra) och
silfvergrå (Sp. C. jaspeada), den förra nästan alldeles
utan och den andra försedd med det nämnda hvitaktiga
öfverdraget. De torkade honorna äro 3–4 mm. långa,
äggrunda, under platta eller något konkava, ofvan
något kullriga, tvärskrynkliga och något kantiga. De
äro mycket lätta, så att många tusen konsjoneller
komma på ett skålpund – man uppgifver ända till
70,000(?). Färgen är antingen svart eller rödsvart
(grana nigra) eller gråhvit, med rödt skimmer å
upphöjningarna och hvitaktigt stoft i groparna. Lukt
saknas, men smaken är skarpt sammandragande
bitter. Det inre är fyldt af en kornig, mörkröd
massa, som innehåller det praktfulla röda färgämnet
karmin (se d. o.). Konsjonellen – egentligen den
gråhvita – förfalskas genom bepudring med blyhvitt,
kolsyrad baryt o. d., som ökar vigten. Inom medicinen
spelade konsjonellen (Coccionella i farmakopéerna)
fordom en viss rol såsom krampstillande. – Innan den
mejikanska konsjonellen blef bekant, begagnades såsom
färgmedel europeisk konsjonell af Coccus polonicus,
en kochenill-insekt, stor och rund som ett större
knappnålshufvud, hvilken träffas på rötterna af
Hypericum och Scleranthus i mellersta Europa. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:41:28 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free