Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstellation, stjernbild, astron. - Konsternera, bringa ur fattningen, förbrylla, göra förlägen - Konstförening, en förening af konstvänner och konstnärer i ändamål att främja konstens, särskildt målarekonstens och bildhuggarekonstens intressen - Konstföreningen i Köpenhamn stiftades 1825 på initiativ af justitierådet Fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
astron., den figur, som tänkes omgifva åtskilliga
på himlahvalfvet (skenbart) i hvarandras närhet
belägna stjernor. Konstellationerna hafva ingen annan
astronomisk betydelse än att för minnet underlätta
stjernornas plats. De flesta konstellationer hafva
blifvit namngifna i äldre tider, jämförelsevis få
(mest på södra himmelen) i senare tid. Man räknar nu
86 konstellationer, af hvilka 32 på norra himmelen,
45 på södra och 9 på ömse sidor om eqvatorn. Inom
konstellationerna angifvas stjernorna med grekiska
bokstäfver, vanligast i den ordningsföljden, att
alfabetets första bokstäfver: α (alfa), β (beta),
etc. förbehållas de ljusstarkaste stjernorna. När ej
det grekiska alfabetets bokstäfver förslå, nyttjas
såväl det latinska alfabetet som siffror. Derjämte
hafva äfven många af de ljusstarkare stjernorna egna
namn. Så t. ex. betecknar α Leonis den klaraste
stjernan i stjernbilden Lejonet, hvilken stjerna
äfven har namnet Regulus. Begreppen stjernbild och
stjerngrupp (se d. o.) böra noga skiljas. E. J.
Konsternera (Lat. consternare), bringa ur fattningen,
förbrylla, göra förlägen.
Konstförening, en förening af konstyänner och
konstnärer i ändamål att främja konstens, särskildt
målarekonstens och (ehuru faktiskt i mindre grad)
bildhuggarekonstens intressen. Konstföreningsväsendet
leder i allmänhet sitt ursprung från ungefär midten
af 1820-talet och kan anses som ett särskildt
uttryck för det moderna borgerliga samhällets
vaknande konstintresse, sedan konsten efter de
stora omhvälfningarna i förra århundradets slut
och början af det närvarande förlorat det stöd,
som den egt hos de dittills mäktiga privilegierade
klasserna. Konstföreningar finnas numera till stort
antal i de flesta, om icke alla, land med europeisk
odling. Sålunda uppräknar R. Springers "Kunsthandbuch"
för 1883 ensamt för Tyska riket 82 särskilda
konstföreningar (konstnärs- och konstslöjdföreningar ej
inberäknade). Sverige eger konstföreningar i Stockholm
("Konstföreningen i Stockholm" och "Föreningen för
nordisk konst"; se dessa art.), vidare Göteborgs,
Uddevalla, Mellersta Sveriges, Norrlands och Vexiö
konstföreningar samt "Skånska konstföreningen". –
Det hufvudsakliga medlet, hvarmed konstföreningarna
verkat för vinnande af sitt syfte, är anordnandet af
utställningar, dels tillfälliga, dels regelbundet
återkommande, dels ständiga. I Tyskland anordnas
s. k. tournéer, rundturer af konstverk, som efter
hand utställas i flere städer. Derjämte inköpas och
beställas konstverk, hvilka stundom öfverlemnas
till museer och offentliga samlingar, stundom
(såsom fallet är med de s. k. föreningsbladen)
utdelas till föreningens samtliga medlemmar, men
vanligen utlottas. Enligt det tyska, äfven inom
de nordiska landen följda, systemet eger denna
utlottning rum endast bland föreningsmedlemmarna,
som genom erläggande af årsafgiften äro berättigade
att draga en lott vid den periodiskt återkommande
lottdragningen. Enligt det franska systemet deremot
anordnas i förening med en utställning ofta, ehuru
ej regelbundet, lotterier, i hvilka hvem som hälst
eger rättighet att
deltaga mot köpande af lottsedlar. – Konstföreningarna
hafva utan tvifvel uträttat ganska mycket till
konstens fromma. De hafva genom sina ej endast i
hufvudstäder, utan äfven i provinsstäder anordnade
utställningar bidragit att göra dess verk kända
i vida kretsar och, så att säga, populariserat
konstintresset. De hafva beredt konstens utöfvare
gynsamma tillfällen till afsättning af deras verk
samt genom egna inköp och beställningar lemnat mången
konstnär en välkommen handräckning och spridt många,
goda konstverk till de enskilda hemmen. Betydliga
summor hafra genom dem kommit konsten och
konstnärerna till godo. Å andra sidan må ej förnekas,
att de medfört många olägenheter – särskildt i sin
tysk-skandinaviska form. De hafva genom sina lotterier
starkt vädjat till den privata egennyttan. För att
vinna ett stort antal medlemmar har man sökt få ett
stort antal vinster. Man har således lagt an på inköp
af billiga konstverk, och följden har blifvit att
den med konstföreningarna afsedda hjelpen ofta kommit
medelmåttorna till del. Likaledes hafva de permanenta
utställningarna och det med dem följande oundvikliga
sammanförandet af likt och olikt, af stort och smått,
af godt och dåligt ej alltid verkat upplifvande på
det allmänna intresset, ej alltid varit egnade att
ingifva det rätta begreppet om konst. Svårigheterna
i detta afseende ökas alltmer, i den mån den ordnade
konsthandeln tilltager i omfång och betydelse, och
de bästa eller åtminstone de populäraste arbetena
söka sig väg till dess butiker. Konstföreningarna
torde dock ännu kunna uträtta mycket godt såväl genom
anordnande af mera koncentrerade utställningar som
genom inköp och utlottningar. Större vigt bör dock
läggas vid de inköpta verkens konstvärde än vid deras
antal. Etsningskonsten kunde här erbjuda ett ypperligt
medel att med värdefulla originalarbeten fylla antalet
vinster. Prydandet af offentliga platser och byggnader
med konstverk vore äfven en värdig uppgift. Deremot
torde numera den med de permanenta utställningarna
förenade affärsverksamheten med fog kunna öfverlemnas
åt den enskilda företagsamheten. Upk.
Konstföreningen i Köpenhamn stiftades 1825 på initiativ af
justitierådet Fick, hvilken i förening med några af
konstakademiens professorer samt åtskilliga andra
konstnärer och konstvänner grundade "en forelöbig
konstförening". 1828 föranstaltade den sin första
utställning, hvilken hade sitt förnämsta intresse deri
att den gaf en fullständig bild af målaren Jens Juels
konstnärsverksamhet. Medlemmarnas antal var då 71, men
efter utställningen steg detsamma till 250. Föreningen
har sedan dess stått i jämn blomstring. Under den
första tiden af sin tillvaro satte den som sitt mål
att framkalla betydande konstverk, hvilka kunde gifva
konstnärerna tillfälle till utveckling och blifva
fäderneslandet till ära. Bland sådana verk kunna
nämnas "Luther på riksdagen i Worms", af A. A. Müller,
hvilket konstverk förvaras i Helligåndskirken i
Köpenhamn, och H. E. Freunds staty i brons "Oden",
som har sin plats i föreningens lokal. Senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
