Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Oskar I:s Minne, en i Stockholm af enkedrottning Josefina af Sverige och Norge stiftad välgörenhetsanstalt - Konungsbalk. Se Konungabalk - Konungsbann. Se Bann - Konungsfrid (Fornsv. kunungs friþer) betecknade dels den särskilda frid, som inom ett landskap egde rum, då konungen der uppehöll sig - Konungsnämnden. Se Konung Erik XIV:s nämnd och Nämnd - Konungs skuggsjá ("kungaspegeln"), den fornnordiska benämningen på Kongespeilet (se d. o.) - Konungssoknare. Se Bryte - Konungsund, socken i Östergötlands län, Björkekinds härad - Konvalescens, tillfrisknande, tillfriskningstid - Konvalescent, stadd i tillfrisknande - Konvalje. Se Convallaria - Konvallamarin och konvallarin, kem. farmak., två med tillhjelp af dels vatten, dels sprit ur örtståndet och blommorna af liljekonvaljen framställda glykosider - Konvenabel. Se Konvenera - KOnvenans. Se Konvenera - Konvenera, passa, lämpa sig - Konvenabel, passande, lämplig; höfvisk - Konvenans, gängse bruk, skick och sed - Konvenansparti, förståndsgiftermål - Konvent, sammanträde, församling - Konventikel, religiös uppbyggelsesammankomst af okyrklig art. Dylika sammankomster framkallades af pietismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konung Oskar I:s Minne, en i Stockholm af
enkedrottning Josefina af Sverige och Norge
stiftad välgörenhetsanstalt med ändamål att
"åt mindre bemedlade fruntimmer af ståndsklassen,
utan afseende på trosbekännelse, ersätta saknaden
af ett godt och fridfullt hem". Den 1 Dec. 1873 lade
enkedrottningen grundstenen till den byggnad, som hon
med storartad frikostighet lät uppföra för stiftelsen,
och uti hvilken hon personligen välkomnade de första
pensionärerna, d. 1 April 1876, endast några månader
före sin död. Sedermera fullbordades och betryggades
hennes verk i öfverensstämmelse med de särskilda
föreskrifter, som hon på sin dödsbädd utfärdade
(d. 5 Juni s. å.). Stiftelsens stadgar erhöllo
K. M:ts stadfästelse d. 16 Febr. 1877. Anstalten
emottager 45 pensionärer och lemnar åt hvar och en
af dem kost, bostad, möbler, sängkläder, sänglinne,
värme, belysning samt, vid sjukdomsfall, läkarevård,
medikamenter och skötsel. Inträdessökanden skall vara
ogift eller enka och hafva fyllt femtio år; hon bör
derjämte styrka en oförvitlig vandel och att hon icke
är behäftad med sådan sjukdom, som erfordrar särskild
skötsel och vård eller verkar störande på samlefnaden
inom anstalten. Pensionsafgiften är 450 kr. för år,
men sökande kan äfven vinna inträde mot nedsatt
afgift eller å friplats. Vid 1883 års utgång voro
alla platser i anstalten upptagna af dels betalande,
dels icke betalande pensionärer. Samma år uppgingo
stiftelsens inkomster till 30,761 kr. och utgifterna
till 29,126 kr. Dess samtliga tillgångar, inberäknadt
ett af stiftarinnan doneradt grundkapital, stort
350,000 kr., voro bokförda till ett värde af 663,485
kr. Vården af stiftelsens alla angelägenheter är
anförtrodd åt en styrelse, bestående af ordförande,
utnämnd af konungen, och fyra ledamöter, hvilka,
vid inträffad ledighet bland dem, komplettera sig
sjelfva. – Välgörenhetsanstalten är fritt och vackert
belägen inom egendomarna 23 Björngårdsgatan och 39 B
Maria Högbergsgatan, med en tomtareal af öfver 6,800
qvm., till större delen trädgård och parkanläggning.
J. M-r.
Konungsbalk. Se Konungabalk.
Konungsbann. Se Bann.
Konungsfrid (Fornsv. kunungs friþer) betecknade
dels den särskilda frid, som inom ett landskap
egde rum, då konungen der uppehöll sig
(stadgades på mötet i Skeninge 1285), dels
den större helgd, som omgaf sådana personer,
hvilka konungen förlänat sitt speciella skydd.
Hj. H-d.
Konungsnämnden. Se Konung Erik XIV:s nämnd och Nämnd.
Konungs skuggsjá ("kungaspegeln"), den fornnordiska
benämningen på Kongespeilet (se d. o.).
Konungssoknare. Se Bryte.
Konungsund, socken i Östergötlands län, Björkekinds
härad. Arealen 2,543 har. 798 innev. (1883). K. utgör
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Linköpings
stift, Vikbolands kontrakt. Den norr om Bråviken
liggande delen af socknen, eller dess s. k.
Kolmårdsrote, skall d. 1 Maj 1885 förläggas till Krokeks
pastorat.
Konvalescens (af Lat. convalescere, tillfriskna),
tillfrisknande, tillfriskningstid. – Konvalescent,
stadd i tillfrisknande.
Konvalje. Se Convallaria.
Konvallamarin och konvallarin, kem. farmak., två
med tillhjelp af dels vatten, dels sprit ur örtståndet
och blommorna af liljekonvaljen (flores Lilii
convallium) framställda glykosider. Konvallamarinet
verkar hämmande af hjertats verksamhet, ungefär på
samma sätt som Digitalis (se d. o.). Blommorna af
liljekonvalje har hos allmogen i vissa trakter af
Sverige haft rykte om sig att vara verksamma mot
fallandesot. Visserligen kunna dessa välluktande
blommor ingalunda bota den nämnda sjukdomen,
men de äro icke häller att anse såsom något
oskyldigt medel, just på grund af sin halt af
hjertgiftet konvallamarin. Konvallarinet verkar
afförande, men är icke af någon betydelse. Båda
dessa ämnen kunna genom kemisk behandling (kokning
med utspädda syror eller ock med kalilut) delas
i socker (glykos) och hartsartade kroppar.
O. T. S.
Konvenabel. Se Konvenera.
Konvenans. Se Konvenera.
Konvenera (Lat. convenire, sammanträffa, passa ihop,
vara passande; öfverenskomma), passa, lämpa sig,
komma till pass, vara beqvämlig för. – Konvenabel,
passande, lämplig; höfvisk. – Konvenans [-na’ngs],
gängse bruk, skick och sed, god ton, inbegreppet af
de föreskrifter sällskapslifvet och allmänna meningen
fastställt för hvad man får säga och göra offentligt;
hänsyn till dylika föreskrifter. Jfr. Konventionel. –
Konvenansparti, förståndsgiftermål, äktenskap, vid
hvars ingående bevekelsegrunden icke är ömsesidig
kärlek, utan hänsyn till öfverensstämmelsen mellan
de två kontrahenternas stånd och förmögenhetsvilkor.
Konvent (Lat. conventus, af convenire, sammankomma),
sammanträde, församling, förening, samfund;
prestmöte; munk- eller nunnesamfund, kloster. –
Med Konventet (l. rättare Nationalkonventet,
Fr. Convention nationale) betecknas särskildt
den folkrepresentation i Frankrike under den stora
revolutionen, som sammanträdde d. 21 Sept. 1792 och
upplöstes d. 26 Okt. 1795. Se Frankrike sp. 223–25.
Konventikel (Lat. conventiculum, dimin. af conventus,
sammankomst), religiös uppbyggelsesammankomst af
okyrklig art. Dylika sammankomster framkallades
af pietisinen. Dennas upphofsman, Philipp
Jakob Spener, förordade bl. a. för att höja det
religiösa lifvet sammankomster af mera privat natur
(collegia pietatis), afsedda för bön och bibelordets
betraktande, hvarvid en icke-prestman kunde vara
ledare. Speners mening var ingalunda att dermed
åstadkomma någon söndring från den lagliga kyrkan
eller uppväcka missaktning för dess presterskap,
gudstjenster och ordningar. Men efter Speners död
(1705) visade sig emellertid alltmer och mer, att
detta verkligen blef fallet. Redan under Speners
lifstid framkallades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
