Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konversera, samtala, utbyta tankar - Konverstion, omvändning, förändring - Konverter. Se Bessemer och Jern, sp. 1134 - Konvertera, omvända, förvandla - Konvertera. 1. Log. Se Konversion - Konvertera. 2. Finansv., ändra räntefoten på skuld-obligationer - Konvertiter, egentl. de, somöfvergå från en religion till en annan - Konvex, egentl. från alla sidor hvalflikt sammanlöpande, upphöjdt rundad - Konvikt l. convictorium, kallas vid katolska universitet en anstalt, der de, som studera teologi, lefva tillsammans såsom helpensionärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
godkända konversationstonen söker sina förebilder
alltsedan 17:de årh., då de tongifvande kretsarna i
Paris odlade konversationen rent af såsom en konst. –
Konversationslexikon, ett arbete, innehållande
uppsatser, som äro ordnade i bokstafsföljd, och
afsedt att meddela kortfattade upplysningar öfver de
vigtigaste namn, föremål och begrepp, som förekomma
i det bildade samtalet (konversationen) eller vid
läsning. Titeln förekom första gången i Hübners
"Staats-, Zeitungs- und Conversations-lexikon" (1742)
och blef efter den framgång, som vederfors Brockhaus’
"Conversations-lexikon" (påbörjadt 1796), i Tyskland
och Skandinavien vanlig benämning på encyklopediska
verk. Jfr Encyklopedi. – Konversationsopera,
den moderna komiska operan med samtal inmängda
mellan sångstyckena, sådan den förnämligast
utbildats af Auber. – Konversationsstycke,
a) Genremålning, som åter-gifver någon scen
ur de bildade klassernas sällskapslif, hvarvid
personerna framställas samtalande (konverserande). En
motsats dertill är folklifsbilden, som skildrar
nöjen och sysselsättningar inom ett lägre
samhällslager. Benämningen användes fordom mera
än nu. b) En teaterpjes som rör sig inom de högre
samhällsklassernas sällskapslif och framförallt
utmärker sig för en fin, uddig dialog.
Konversion (Lat. conversio), ömvändning, förändring;
förbättring, omvändelse. – Konversionsförhållande,
log., förhållandet mellan tvänne omdömen, hvilkas
qvalitet är lika, och af hvilka det ena har det
andras predikat till subjekt och dess subjekt till
predikat. (Allmän förin: S är P – P är S) Enär ett
verkligt förhållande mellan omdömen säges ega rum,
endast såvidt man från det enas sanning eller falskhet
kan sluta till det andras sanning eller falskhet, så
måste detta jämväl fordras, för att ett förhållande
af ifrågavarande slag verkligen skall sägas vara för
handen. Konseqvensen är här den att, om det förra
omdömet är sant, jämväl det andra är sant. Att uppsöka
ett omdöme, som står i konversionsförhållande till
ett annat, kallas att konvertera detta. Konversionen
kan vara 1) ren (conversio pura), då qvantiteten
bibehålies, eller 2) förändrad (c. per accidens),
då detta icke är händelsen. Med bibehållande af
ofvannämnda fordran på konseqvens kunna universelt
negativa och partikulärt affirmativa omdömen rent
konverteras, t. ex. "ingen menniska undgår att dö"
– "ingen, som undgår att dö, är menniska"; "några
varelser med svart hudfärg äro menniskor" – "några
menniskor hafva svart hudfärg". Förändrad konversion
är (enligt lagarna för subalternationsförhållandet;
se d. o.) tillåten i det förra fallet: t. ex. "ingen
menniska undgår att dö" – "några bland dem, som ej
undgå att dö, äro menniskor", men ej i det senare
(deraf att några varelser med svart hudfärg äro
menniskor följer ej, att alla menniskor hafva svart
hudfärg). – Universelt affirmativa omdömen kunna (i
allmänhet) endast förändradt konverteras, t. ex. "alla
menniskor äro dödliga" – "några dödliga varelser äro
menniskor" (orätt vore att af det
förra omdömet sluta, att alla dödliga varelser
vore menniskor). – Partikulärt negativa omdömen
kunna ej konverteras (deraf att några trianglar ej
äro liksidiga följer hvarken att alla eller ens
att några liksidiga figurer ej äro trianglar). –
K. l. konvertering, finansv. Se Konvertera 2.
L. H. Å.
Konverter (Eng., af Lat. convertere, omvända). Se
Bessemer och Jern, sp. 1134.
Konvertera (Lat. convertere), omvända,
förvandla, gifva en annan form. – 1. Log. Se
Konversion. – 2. Finansv., ändra räntefoten
på skuld-obligationer. En sådan konvertering
företages emellanåt af en stat eller en kommun i
goda tider, när penninglån kunna fås på billigare
vilkor. Obligationerna uppsägas då och ersättas med
andra, som lyda å lägre räntefot.
Konvertiter (af Lat. convertere, omvända), egentl.
de, som öfvergå ("omvändas") från en religion till en
annan, är i synnerhet den af katolska kyrkan använda
benämningen på sådana personer, som öfvergå till
hennes bekännelse. Framförallt är den katolska kyrkan
angelägen om att få konvertiter från de protestantiska
kyrkorna. Af sådana konversioner på senare tider
må framhållas de i Tyskland, hvilka nyromantiken i
början af 1800-talet af estetiska orsaker föranledde
(grefve Stolbergs, Friedrich Schlegels, Adam Müllers,
Ida Hahn-Hahns m. fl:s), och de, som af religiösa
orsaker föranleddes ungefär samtidigt i England af
den s. k. puseyismen. Den ed, med hvilken en person
binder sig vid den katolska kyrkan, kallas
konvertit-ed. – Anmärkas må äfven, att under munkväsendets
första århundraden öfvergången till munkståndet
brukade kallas conversio och de vuxna personer, som
upptogos i klostret, conversi, i motsats till nutriti,
d. v. s. sådana munkar, som der voro uppfostrade
sedan barndomen. Sedan 11:te årh. kallades de munkar
och nunnor, som förrättade de lägre klostersysslorna,
"conversi" och "conversae". J. P.
Konvex (Lat. convexus), egentl. från alla sidor
hvalflikt sammanlöpande, upphöjdt rundad, utåt hvälfd,
frånböjd. Motsats: Konkav. – En plan kroklinie (eller
en buktig yta) säges vara i en viss punkt konvex
åt den sidan, der tangenten (eller tangentplanet) i
denna punkt är belägen; åt motsatta sidan säges den
vara konkav (inåtböjd, motböjd). En båge eller del
af en buktig yta säges vara konvex eller konkav åt
ett visst håll, alltefter som den i alla punkter är
konvex eller konkav åt detta håll. Vid öfvergången
från konvexitet till konkavitet säges inflexion
ega rum. Då eqvationen för kroklinien eller ytan
är gifven, bestämmes medelst differentialräkning
huruvida konvexitet, konkavitet eller inflexion i en
gifven punkt är för handen. – Någon gång säger man,
att ett hörn på en polyeder är konvext, om det är
utskjutande, såsom t. ex. hörnen på en vanlig kub. –
Konvexitet, egenskapen att vara konvex. – Konvex-glas,
konvex lins. Se Lins. G. E.
Konvikt (Lat. convictus, sammanlefnad, gemensam
måltid) l. convictorium (Med. Lat., egentl. "matsal"),
kallas vid katolska universitet en anstalt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
