Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konvikt l. convictorium, kallas vid katolska universitet en anstalt, der de, som studera teologi, lefva tillsammans såsom helpensionärer - Konviktion, öfverbevisning; öfvertygelse - Konvoj. 1. Sjöv., en samling handels- eller transportfartyg - Konvoj. 2. Krigsv., alla slag af militära transporter - Konvojafgift. Se Konvoj 1 och Konvojkommissariatet - Konvojera, ledsaga, beskydda. Se vidare Konvoj - Konvojkassan. Se Konvojkommissariatet - Konvoj-kommissariatet (se Konvoj 1), förv., ett ämbetsverk - Konvokation, i England benämning på ett slags synod eller kyrkoparlament
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
der de, som studera teologi, lefva tillsammans
såsom helpensionärer efter vissa regler och under
uppsigt af akademiska lärare. – Konvikt är äfven
namn på "fribord", som vid vissa universitet,
i synnerhet i Tyskland, stå öppna för obemedlade
studerande kostnadsfritt eller mot en obetydlig
afgift (ursprungligen i särskilda anstalter).
J. P.
Konviktion (Lat. convictio, af convincere,
öfverbevisa, fastställa), öfverbevisning;
öfvertygelse.
Konvoj (Fr. convoi, af Lat. cum, tillsammans,
och via, väg). 1. Sjöv., en samling handels- eller
transportfartyg, som segla under skydd af
krigsfartyg. Hela konvojen står under en chefs,
vanligen den äldste örlogschefens, befäl, och
denne bär derför titel af konvoj-befälhafvare
eller konvoj-chef. Han mottager och granskar
skeppshandlingarna från hvarje fartyg inom
konvojen. Han får icke göra större fart med sitt
fartyg, än att den trögaste seglaren eller ångaren
hinner med. Konvoj kan nekas bristfälliga fartyg. Utom
de föreskrifter konvoj-chefen särskildt utdelar
bland konvojens fartyg rörande mötesplats (om man
skingras), igenkänningssignaler, seglationsordning
m. m. hafva fartygsbefälhafvarna äfven en allmän
föreskrift att rätta sig efter. Denna kallas
konvoj-reglemente och är daterad d. 10 Juni 1812 i
Örebro. Detta reglemente stadgar bl. a. huru fartyg
bör bete sig, om det befarar att tagas eller tages
af fienden, bestämmer straff för vissa förseelser,
till hvilka de konvojerade fartygens befälhafvare
kunna göra sig skyldiga, m. m. Såväl befäl som
manskap å kofferdifartyg under konvoj står för
öfrigt under krigsartiklarna. I gamla sjölagen
hette den afdelning, som handlade om konvojer,
Amiralskapsbalken (se Amiralskap). Under en
längre tid sände Sverige till sultanerna i Marokko
och barbaresk-staterna vissa årliga "presenter" i
penningar och varor för att friköpa svenska fartyg
från dessa lands sjöröfvare. För att erhålla
medel dertill äfvensom till bekostande af ett
örlogsfartyg, som skyddade Sveriges handel i dessa
trakter, stadgades 1723, att en viss afgift skulle
erläggas för alla in- och utgående varor. Denna
afgift kallades konvoj-afgift och förvaltades
af det 1724 inrättade Konvoj-kommissariatet
(se d. o.). – 2. Krigsv., alla slag af militära
transporter, vare sig att dessa innehålla lifsmedel,
ammunition, hästar, fångar eller annat. I krig och
allra mest i främmande land åtföljes hvarje konvoj
af en betäckningstrupp. Enär dennas styrka alltid är
liten, är konvojers framförande vanligen förenadt
med stora svårigheter. Anfallet på sådana är också
ett mycket omtyckt företag i det lilla kriget.
1. L. H. 2. C. O. N.
Konvojafgift. Se Konvoj 1 och Konvoj-kommissariatet.
Konvojera [äfven uttal, -våajera], ledsaga,
beskydda. Se vidare Konvoj.
Konvojkassan. Se Konvoj-kommissariatet.
Konvoj-kommissariatet (se Konvoj 1), förv., ett
ämbetsverk, som intill 1867 års slut hade
sig uppdragen förvaltningen af Handels- och
sjöfartsfonden (se d. o.), hvars benämning före
år 1835 var konvojkassan. – Sedan det handlande
borgerskapet i riket, för handelns skyddande mot
"barbareske kapare", 1723 åtagit sig en frivillig
afgift, s. k. extra licent, å alla i svenska hamnar
inkommande eller utgående varor till inrättande af en
konvojkassa, med förbehåll att få genom deputerade
jämte någon af amiralitetet disponera öfver dessa
medel, bildades 1724 Konvoj-kommissariatet, som
först hade sitt säte i Göteborg, men 1741 flyttades
till Stockholm. Efter det att under åren 1790–1797
i st. f. Konvoj-kommissariatet fungerat "Komiterade
för konvoj-ärendenas bestyrande", återupplifvades
Konvoj-kommissariatet 1797 (instr. d. 16 Febr.) samt
fortfor sedan att vara verksamt intill 1867
års slut. Konvoj-kommissariatet bestod år 1797
af 1 amiral såsom ordförande, 1 kansliråd och 2
ledamöter af grosshandelssocieteten samt derjämte 3
extra ledamöter. Ledamöternas antal blef sedermera
inskränkt, först till 4, sedermera till 2. Genom
k. br. d. 14 April 1837 förklarades att, med
besparing af det då ledigblifna ordförandearvodet,
presidenten i Kommersekollegium skulle tillika
vara ordförande i Konvojkommissariatet. Sedermera
erhöll dock detta ämbetsverk åter sjelfständig
ordförande. Efter föreningen med Norge öfvertogos
äfven åtgärderna för norska handelns skyddande mot
barbareskstaterna af Konvoj-kommissariatet, mot ett
årligt bidrag från nämnda land. Konvojkommissariatet
blef derigenom ett slags unionelt ämbetsverk, och
enligt k. br. d. 24 Maj 1815 skulle ett af statsråden
vid norska statsrådsafdelningen i Stockholm ega
säte och stämma i detsamma. – Genom k. br. d. 15
Nov. 1867 förordnades, att Konvoj-kommissariatets
verksamhet skulle med 1867 års slut upphöra samt
att Handels- och sjöfartsfondens kontanta medel
derefter skulle förvaltas af Statskontoret.
A. Th. S.
Konvokation (Eng. convocation, egentl. sammankallande,
af Lat. convocare, sammankalla), i England benämning
på ett slags synod eller kyrkoparlament, som på grund
af kunglig skrifvelse kallas att sammanträda samtidigt
med britiska parlamentet samt äfven prorogeras
eller upplöses samtidigt med detta. De tvänne
ärkestiften Canterbury och York företrädas hvartdera
af sin särskilda konvokation. En sådan församling
är delad på ett öfver- och ett underhus samt
utgöres af ärkebiskopen, biskoparna, domprostarna,
ärkediakonerna och deputerade (Eng. proctors), de
sistnämnde valda dels en af hvarje domkapitel, dels
två af hvarje biskopsstifts församlings-presterskap
(clergy). Omval af dessa deputerade sker för hvarje
nytt parlament. Konvokationerna sammankallas, såsom
det heter, "för att afhandla ämnen, som röra kronan
och engelska kyrkans säkerhet och värn samt rikets
lugn, allmänna bästa och skydd". Ursprunget till dessa
konvokationer har endast dunkelt kunnat skönjas i
den tidigare medeltiden, och icke häller finnes någon
historisk visshet om tiden för deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
