Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kooperation, samverkan, samarbete; inom nationalekonomien särskildt vissa artera af ekonomisk samföretag eller affärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fasta lön, äfven en viss andel i vinsten – med
eller utan andel i risken. Jfr härom Böhmert:
"Die gewinnbetheiligung".)
I synnerhet i det britiska riket har kooperationen
redan gjort högst anmärkningsvärda framsteg. Sedan
en i synnerhet i andra och tredje årtiondet af detta
århundrade uppkommen kooperativrörelse i det närmaste
åter dött bort, inleddes en ny period i kooperationens
historia af 28 fattiga väfvare i Rochdale (de bekanta
"equitable pioneers"), som i Dec. 1844 med ett
kapital af 28 pd st. öppnade en liten kooperativ
handelsbod. I Dec. 1883 räknade denna förening öfver
11,000 medlemmar, med nära 6 mill. kronor kapital. Den
har egna qvarnar. bagerier, slagterier etc.; den
har befordrat sina medlemmars andliga utveckling
genom storartade uppoffringar för bibliotek,
läsesalar, undervisningskurser m. m. F. n. (1884)
finnas i Storbritannien öfver 1,200 kooperativa
handelsaktiebolag, som, efter Rochdale-pionierernas
mönster, sälja sina varor (i regeln endast mot kontant
betalning) till ungefår vanliga detaljpris, men,
sedan en bestämd ränta (vanligen 5 proc.) beräknats
på medlemmarnas i affären nedlagda kapital,
och sedan alla öfriga affärskostnader blifvit
betäckta, fördela den öfverskjutande vinsten till
kunderna i förhållande till deras inköp af varor i
föreningsbodarna. Äfven i Frankrike finnes en mängd
sådana kooperativa handelsaktiebolag; jämväl Tyskland,
Österrike, Italien, Schweiz m. fl. land hafva
att uppvisa flere exempel på sådana framgångsrika
"konsumtionsföreningar". I Sverige hafva hittills
endast några få sådana föreningar funnits.
Såsom typer för en annan grupp af kooperativa
handelsaktiebolag kunna anföras de stora föreningar,
som i London bildats af militära och civila
tjenstemän, nämligen "The army and navy cooperative
society" och "The civil service cooperative
society". Den förra föreningens omsättning uppgick
1882 till nära 40 mill. kronor, den senares till nära
30 mill. I dessa föreningars storartade butiker säljas
varorna till så lågt pris som möjligt (med beräkning
af endast en måttlig ränta på aktiekapitalet och
någon afsättning till reservfond).
Orsaken till den framgång, som klokt och redbart
skötta kooperativa handelsaffärer i regeln kunna
påräkna, är tydligtvis att söka deri att de i
väsentlig mån äro befriade från den risk, som enskilda
handelsföretag löpa genom osäkerheten om fasta
kunder. En svårighet, som deremot vidlåder smärre
kooperativa handelsbolag af arbetare, nämligen att
deras ledare oftast sakna speciella handelskunskaper
och derför bl. a. lätt kunna göra missgrepp i
fråga om varuinköp o. dyl., har i Storbritannien
blifvit väsentligen undanröjd genom de kooperativa
grosshandelsföreningarna ("cooperative wholesale
societies") i Manchester och Glasgow. Den förra (som
bildades 1863) räknar f. n. såsom delegare öfver
600 kooperativa föreningar (endast sådana få hafva
aktier i grosshandelsföreningarna) med tillsammans
omkr. 450,000 medlemmar. Dess eget kapital uppgick
1883 till öfver 11 mill. kr. och årsomsättningen till
öfver
80 mill. Den har uppköpare i de flesta verldsdelar,
flere egna ångfartyg och en mängd filialer.
Grosshandelsföreningen i Manchester har en
bankafdelning, som torde utgöra den hittills enda
rent kooperativa bank, som finnes till. Vinsten
fördelas mellan bankens alla kunder, såväl insättare
som låntagare, i förhållande till de räntebelopp, som
under räkenskapsperioden kommit på deras debet eller
kredit. De s. k. folkbankerna (se d. o.) äro icke i
egentlig mening kooperativa föreningar, utan skilja
sig från andra bankföretag hufvudsakligen deruti att
de (åtminstone nominelt) hafva sina delegare och söka
sina kunder företrädesvis bland smärre industriidkare
(i vidsträckt bemärkelse). Liksom de egentliga
bankerna hafva de i allmänhet till hufvuduppgift
att gifva delegarna god dividend. "Kooperativa" äro
deremot de s. k. Raiffeisenska låneföreningarna i
vestra Tyskland. (Se Raiffeisen.)
För flere slags produktionsföreningars uppkomst
och utveckling hafva de ofvannämnda kooperativa
grosshandelsföreningarna redan visat sig kunna blifva
af mycket stor betydelse både såsom förträffliga fasta
afnämare af produktionsföreningars alster och såsom
pålitliga och sakkunniga kommissionärer för uppköp
af råvaror. Derigenom minskas ganska väsentligt en
del af de svårigheter, som hittills oftast hindrat
produktionsföreningars framgång. Emellertid qvarstår
alltid den svårigheten att ledningen i sådana
föreningar i allmänhet måste anförtros åt personer,
som i intellektuelt afseende stå föga öfver de
medverkande arbetarna. Sådana föreningar förutsätta
derför alltid en jämförelsevis hög utveckling
hos de medverkande (äfven i sedligt afseende,
om nödig disciplin skall kunna upprätthållas);
och de lämpa sig åtminstone ännu icke för alla
yrken – minst för den större fabriksindustrien. De
egentliga produktionsföreningarnas antal är också
ingenstädes på långt när, sannolikt utom i Frankrike,
så stort som de kooperativa handelsbolagens, såvida
man icke medräknar de ganska talrika kooperativa
föreningar, som fiskerinäringen i flere land har att
uppvisa. Flere sådana kooperativa "båtlag" eller
"vadlag" finnas sedan gammalt äfven vid Sveriges
hafskuster. Vanligen äro alla eller åtminstone de
flesta deltagarna på samma gång arbetare och egare
af en lott i båtlagets kapital (båtar, fiskredskap
o. dyl.). Utbytet fördelas in natura i två lika delar
– mellan kapitalet och arbetet –, och af hvardera
hälften få samtliga deltagare hvar sin lika andel. –
Af andra kooperativa föreningar har Sverige väl endast
sådana, som stå på gränsen till små öppna bolag eller
aktiebolag af handtverkare.
Kooperativt jordbruk har hittills försökts mera
sällan. Med afgjord framgång arbetade t. ex. en
kooperativ jordbruksförening såsom arrendator af
egendomen Ralahine på Irland (1831), men föreningen
upplöstes redan under tredje året af sin tillvaro
(på grund af egendomens försäljning). För närvarande
pågå i England åtminstone ett par försök i liknande
riktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
