Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 1317-1318 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koordinatgeometri, i svenska arbeten oftast kallad analytisk geometri - Koordination. 1. Gramm. K. l. samordning är ett sådant förbindningssätt mellan satser, hvarigenom de förbundna satserna få samma grad - Koordination. 2. Log., förhållande mellan tvänne begrepp - Koordinat-system och Koordinat-transofrmation. Se Koordinater - Koordinera, samordna - Kopais, insjö eller rättare en delvis af vatten betäckt, delvis träsklik fördjupning, som intager största delen af en stor kitteldal i det inre af Beotien (Grekland)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

matematiken, som undersöker geometriska storheter med
tillhjelp af deras koordinater. Koordinatgeometrien
angifver dels sättet att bestämma sambandet mellan
koordinaterna för hvarje punkt på en linie eller
yta, d. v. s. liniens eller ytans eqvation, då en
bestämmande egenskap hos linien eller ytan är gifven,
dels metoder att medelst eqvationerna finna punkters,
liniers och ytors egenskaper både i och för sig
sjelfva och i förhållande till andra geometriska
storheter. Om t. ex. en cirkel är gifven med radien



r, och man vill bestämma dess eqvation, kan man
välja medelpunkten, O, till koordinatorigo och
två godtyckliga, mot hvarandra vinkelräta radier,
OA och OB, till koordinat-axlar. Tager man då på
periferien en godtycklig punkt, P, och drager från
denna en perpendikel, PC, mot OA, så äro OC = x och
PC = y koordinater för punkten P. Och då OP = r, så blir
x² + y² = r²,
hvilken eqvation just är cirkelns eqvation, enär
den gäller för hvarje punkt på cirkelns periferi. Ur
denna eqvation kunna cirkelns egenskaper härledas. –
Spår af koordinat-geometrien finnas redan under
medeltiden. Dess egentlige upptäckare är dock
Cartesius, hvilken först framställde den i sin
"Géométrie" (1637). Dock hade Fermat ungefär
samtidigt kommit på samma tanke som Cartesius,
ehuru han ej fick tillfälle att offentliggöra
sin uppfinning. G. E.

Koordination (af
Lat. pref. co, tillsammans, och ordinare, ordna).
1. Gramm. K. l. samordning är ett sådant
förbindningssätt mellan satser, hvarigenom de
förbundna satserna få samma grad, d. v. s. antingen
båda (alla) blifva hufvudsatser eller båda
(alla) bisatser till samma hufvudsats eller till
samma bisats, t. ex. Du rider och Fredrik åker
(hufvudsatser) eller Jag förmodar, att du rider och
Fredrik åker (bisatser af 1:sta graden). Med ett visst
logiskt samband, som man vill grammatiskt uttrycka,
följer vanligen också en viss form, koordination eller
subordination. I vissa fall kan man likväl fritt välja
mellan båda. Två sådana perioder som t. ex. Ehuru
jag var sjuk, försökte jag dock göra arbetet färdigt
(subordination) och Jag var sjuk, men försökte
dock göra arbetet färdigt (koordination) uttrycka
väsentligen samma innehåll. Koordinationen är af olika
slag alltefter det samband, i hvilket den ena satsens
innehåll ställes till den andras (jfr Konjunktion). –
2. Log., förhållande mellan tvänne begrepp, hvilka
båda ingå i ett tredjes omfång (båda äro arter af
ett tredje) utan subordination sins emellan (utan att
det ena är en art af det andra). Koordinerade begrepp
kunna vara a) disjunkt koordinerade, då deras omfång
fullständigt falla utom hvarandra – detta

förhållande brukar man förtydliga genom bilden af
tvänne cirklar, hvilka båda fullständigt omslutas
af en tredje cirkels periferi, utan att deras
egna periferier skära hvarandra, t. ex. begreppet
triangel och begreppet fyrsiding, hvilka båda ingå
i omfånget af begreppet figur (båda äro arter af
figurer), men deremot utesluta hvarandra (ingenting
finnes, som är både triangel och fyrsiding), och b)
disparat koordinerade, då deras omfång delvis falla
inom hvarandra, så att ett begrepp finnes, i hvars
innehåll båda ingå – detta förhållande brukar man
förtydliga genom bilden af tvänne cirklar, hvilkas
periferier skära hvarandra, så att de få en del
af sin yta gemensam, t. ex. begreppen triangel och
liksiding, hvilka båda ingå i omfånget af begreppet
plan figur, men tillika i innehållet af begreppet
liksidig triangel (det finnes figurer, som både
äro liksidiga och trianglar; men det finnes ock
figurer, som äro trianglar utan att vara liksidiga,
och sådana, som äro liksidiga utan att vara
trianglar). Koordination innebär väl alltjämt ett
relativt sammanhang emellan båda de koordinerade
begreppen (koordinationslederna), enär de hafva
något gemensamt (det begrepp, i hvars omfång de
ingå), men också blott ett relativt sådant, enär
de i andra afseenden utesluta hvarandra eller äro
(relative) motsatta. Det fullständiga sammanhanget
kan följaktligen ej ega denna form. L. H. Å.

Koordinat-system och Koordinat-transformation. Se
Koordinater.

Koordinera (af Lat. pref. co, tillsammans,
och ordinare, ordna), samordna. – Koordinerade
l. samordnade satser äro sådana sinsemellan
grammatiskt förbundna satser, som i förbindelsen hafva
samma rang eller grad af beroende. Så äro förbundna
hufvudsatser, som ju äro oberoende af andra satser,
sins emellan koordinerade; förbundna bisatser
till samma hufvudsats, som alltså äro beroende
af denna hufvudsats, sins emellan koordinerade;
förbundna bisatser till en sådan bisats (bisatser
af 2:dra graden) sins emellan koordinerade,
o. s. v. Koordinerade satser förbindas genom
koordinerande konjunktioner och bilda tillsammans en
satsbindning. (Jfr Koordination och Konjunktion.)

Kopais, insjö eller rättare en delvis af vatten
betäckt, delvis träsklik fördjupning, som intager
största delen af en stor kitteldal i det inre Beotien
(Grekland) och som uppkallats efter den vid dess
nordöstra sida belägna gamla staden Kopai (nu Topolia,
hvarför ock sjön nu bär namnet Topolias). Vattnet
har intet aflopp öfver jorden, utan banar sig väg
till hafvet (kanalen mellan Eubea och fastlandet)
genom ett tjugotal underjordiska naturliga kanaler
(katavotrer). Vattenståndet, som vexlar med
årstiderna, är högst under vintermånaderna. Då är
hela dalen betäckt af en sammanhängande vattenyta med
en utsträckning af omkr. 500 qvkm. I förra hälften
af Maj börjar vattnet småningom sjunka, så att
större sträckor kunna användas till bomulls-, hvete-
och risfält eller till betesmark. På vissa ställen
qvarstannar dock vatten hela sommaren. Sjön har i alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>