Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kopulativ, sammanbindande, förenande - Kopulera, förena, sammanfoga. Subst. Kopulation (se d. o.) - Kor. Se Chor - Korach (l. Korah), en levit, nära beslägtad med Mose - Koraes, Adamantios - Korag. Se Chorag. - Koragerna plägade som segerpris erhålla en gyllene trefot - Koral, koralbok. Se Choral - Korall-alger. Se Alger - Koraller (Polypi, Anthozoa), zool., en klass af kavitetsdjurens hufvudafdelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
du kommer och hjelper mig. De bilda tillsammans
en kopulativ satsbindning och förbindas genom
kopulativa konjunktioner. Äro flere än två satser
kopulativt förenade, utsättes i svenskan vanligen
och endast mellan de två sista; mellan de andra
står blott skiljetecken (vanligen komma). Likväl kan
och upprepas på alla ställena (polysyndeton), eller
det kan utelemnas öfverallt (asyndeton). Hafva
de kopulativa satserna någon eller några satsdelar
gemensamma, behöfva dessa icke upprepas; man får
derigenom en sammandragen kopulativ satsbildning
eller kopulativt förbundna satsdelar af samma slag,
t. ex. Jag och Fredrik komma (predikat gemensamt,
eller kopulativt förbundna subjekt); Jag sökte
honom kl 12 och kl. 3 (subjekt, predikat och objekt
gemensamma, eller kopulativt förbundna tidsadverbial).
Kopulera (Lat. copulare, sammanbinda), förena,
sammanfoga. Subst. Kopulation (se d. o.).
Kor. Se Chor.
Korach (l. Korah), en levit, nära beslägtad med
Mose, anstiftade i förening med tre män ifrån stammen
Ruben och 250 ansedda israeliter uppror mot Mose
och Aron (4 Moseb. 16: 1 ff.). Rubens stam kunde ej
lida, att den förklarades förstfödslorätten förlustig
(1 Moseb. 49: 4), och K. afundades presterna deras
högre rang. K. och männen af Rubens stam uppslukades
af jorden (jordras), och de öfrige förtärdes
af eld. En liknande saga finnes i 2 Kon. B. 1:10.
K:s söner deltogo icke i upproret. Af deras
efterkommande bildades efter Davids tid en sångchör
vid gudstjensten i templet (2 Krönikeb. 20: 19), och
från dem härstammade den store profeten Samuel. L. L.
Koraes [-ais], Adamantios, nygrekisk
hellenist och patriot, skapare af det nygrekiska
prosaliteraturspråket, född i Smyrna 1748, förestod
1772-78 för faderns räkning ett handelskontor i
Amsterdam, genomgick från 1782 en medicinsk kurs i
Montpellier samt egnade sig på åtskilliga orter uti
Italien och Grekland åt filologiska och teologiska
studier. Han tillbragte senare hälften af sitt lif i
Paris, hvarest han dog 1833. – K:s främsta uppgift,
hvilken han under många fejder lyckades lösa, blef
att rena och ombilda det tämligen råa nygrekiska
folkidiomet till ett skriftspråk. Hans tidigare
skrifter, i hvilka han undervisade grekerna om
frihetens begrepp och angaf det politiska program,
som sedan väsentligen följdes, voro Adelfike
didaskalia (1798), Mémoire sur l’etat actuel
de la civilisation de la Grèce (1803) samt den
med anmärkningar utrustade öfversättningen af
Beccarias "Dei delitti e delle pene" (1802; 2:dra
uppl. 1823). K. spred äfven friare åsigter inom
undervisningsväsendet, ingöt mera lif i grekiska
teologien, bekämpade det inhemska prestadömets
jesuitiska och ofosterländska böjelser samt omfattade
med sin verksamhet hela det klassiskantiqvariska
området jämte filosofi, historia och filologi. På det
sistnämnda fältet utgaf han forngrekiska prosaister,
bl. a. i "Hellenike bibliotheke" (16 bd, 1805–26)
jämte "Parerga" (9 bd, 1809–27), med företal
(prolegomena) på nygrekiska och anmärkningar på
forngrekiska. Dessa storartade företag understöddes af
rika grekiska mecenater, främst bröderna Zosimas. Af
hufvudsakligen filologiskt innehåll äro K:s Atakta
(3 bd, 1828-30), hvilka ega stort värde. Hans
sjelfbiografi, Bios Adamantiou Korae, utgafs
1833. På Chios, till hvars läroverk han testamenterade
sitt rika bibliotek, är hans marmorstaty (modellerad
af Canova) uppställd. I Frankrike är K. mest känd
under namnet Coray.
Korag. Se Chorag. – Koragerna plägade som segerpris
erhålla en gyllene trefot. Denna uppställdes af
segervinnaren efter antik sed offentligt, t. ex. på en
kolonn, öfver hvars kapitäl trefoten reste sig, eller
på en för ändamålet särskildt afsedd underbyggnad
eller på ett fotställ. Dessa kallades koragiska
monument. Ett bland de berömdaste är det, som år
334 f. Kr. restes af Lysikrates i Athen, och till
hvilket underbyggnaden ännu finnes i behåll. Den
utgöres af en på ett fyrkantigt postament stående,
af korintiska halfkolonner omgifven rundbyggnad
med kupolformigt tak, öfver hvilket höjde sig en
stor akantusblomma, som på sina utspringande
blomflikar uppbar segerpriset: trefoten. Frisen prydes
med en reliefframställning. Ett annat koragiskt
monument i Athen, uppkalladt efter Thrasyllos,
stödde sig mot klippväggen i form af en liten
pelarefasad, som uppbar en plattform för trefoten.
Upk.
Koral, koralbok. Se Choral.
Korallalger. Se Alger.
Koraller (Polypi, Anthozoa), zool., en klass af
kavitetsdjurens (Coelenteraternas) hufvudafdelning,
utmärka sig derigenom att sjelfva djuret (polypen),
nästan alltid fastväxt med den nedre, bredare delen
(foten), utgöres af en säck, hvars öfre, öppna,
smalare del är instjelpt i den nedre, vidare delen
och fritt nedhänger deri, men ej når bottnen. Den
genom denna instjelpning åstadkomna öfre kanten
kallas disk l. munskifva och har i sin midt munnen,
som nedåt fortsättes i magsäcken, hvilken nedåt är
fritt öppen mot kroppshålan. Från djurets yttre
vägg gå inåt vertikala skiljeväggar (mesenterer)
som äro fria mot kroppshålan, men förena magsäcken
med den yttre väggen. Genom dessa skiljeväggar delas
djurets kroppshåla i rum l. fack. Skiljeväggarna
kunna vara ganska många och uppkomma i sådant fall
småningom. Stundom äro blott de äldsta fullständiga,
d. v. s. nå ända fram till magsäcken, under det
att de yngre upphöra, innan de nå magsäckens vägg,
d. v. s. äro ofullständiga. Kring munnen sitta
indragbara, oftast ihåliga armar (tentakler),
till antal och läge fullkomligt motsvarande
kroppshålans fack. Dessa armar äro fullsatta med
s. k. nässelceller, hvar och en bildad af en
liten blåsa, i hvilken ligger en styf, i spiral
hoprullad tråd. Vid beröring öppna sig cellerna,
och tråden utslungas med utomordentlig kraft, så att
den tränger in i det föremål, med hvilket den kommer
i beröring. Munnen tjenar både till födans intagande
och till de oförtärda delarnas utkastande. Särskild
cirkulationsapparat finnes ej. Nervsystem är icke
kändt; möjligen finnas dock ögon hos actinierna. I
det yttre höljet äfvensom i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
