Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korint ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skarpa knifvar, tillskärnings- och
rundskärningsknifven, hvilka han efter hvart snitt
slipar mot en på knäet fäst läderskifva. Korkstyckena
skäras i tärningar, af hvilka hvar och en skall bilda
en propp ("kork"). Rundskärningen försiggår efter
ögonmått; arbetaren lägger knifven mot ett stöd
och vrider mot eggen tärningen, som dervid skalas
likt ett äpple, hvarefter ändytorna jämnas med
ett snitt hvardera. Svårigheten vid konstruerandet
af korkmaskiner ligger deri att deras knifseggar
oupphörligt måste slipas. I utlandet har man,
ehuru utan fördel, användt Moreaus borrningsmaskin,
å hvilken en roterande stålpipa med sågtänder utskär
cylindriska korkar, som derefter slipas. Svensken
Em. Boöthius har uttänkt ett antal sinnrika maskiner,
som fört den svenska korktillverkningen betydligt
framåt. Barkskifvan skäres å remsmaskinen i remsor
l. "strimlor", hvilkas bredd öfverensstämmer med
de blifvande korkarnas längd, och ur dessa remsor
utskäras korkarna färdiga å borrmaskinen. Två
friktionsskifvor (den ena klädd med kork) försätta i
rotation den s. k. tuben l. pipan, som är försedd med
jämn egg och efter hvarje utskärning rör sig vidare
fram mot en piston, inuti hvilken finnas två brynen
af smergel. Koniska proppar utskäras på en särskild
sprundmaskin. Korkarna räknas å räknemaskin, sorteras
för hand efter qvalitet (högst 5 finhetsgrader på
hvarje storlek), räknas å nyo, stämplas på ändytorna
medelst en stämpelmaskin (som medhinner 70,000
st. dagligen) och levereras färdiga i säckar. En
borrmaskin tillverkar 15 à 25 tusen korkar dagligen,
en korkskärare högst 2,200 större korkar eller 3,000
st. mindre. I Sverige utgör dagliga förbrukningen
omkr. 500,000 st. kork.
Korkfender. Se Frihult.
Kork-korall. Se Alcyonium.
Korksnideri. Se Felloplastik.
Korkväfnad. Se Cellväfnad och Kork.
Korkyra (Lat. Corcyra). Se Korfu.
Kormak Agmundsson, isländsk skald i midten af 10:de
årh., är i synnerhet namnkunnig såsom författare
af en serie kärleksvisor, tillegnade Steingerd
Thorkelsdotter på Gnupsdal. Han stupade i Harald
Gråfälls följe (omkr. 965). K:s lefnad är skildrad
och hans visor äro samlade i "Kormaks saga".
C. R.
Kormoranen. Se Skarfslägtet.
Korn. 1. Fornsv. bjugg, D. byg, Isl. bygg,
Lat. Hordeum, landtbr., ett till nat. fam. Gramineae
hörande sädesslag, som har blommorna sittande i ax med
i sex rader ställda enblommiga småax. Alltefter som
dessa äro allesammans tvåkönade eller delvis innehålla
endast ståndare, skiljer man mellan sexradigt korn,
hos hvilket samtliga de sex radernas ax äro tvåkönade
samt således ega förmåga att utveckla frukt, och
tvåradigt korn (H. distichum) som har endast tvänne
raders ax tvåkönade, under det att de fyra öfriga
radernas ax (hvilka sakna agnborst) innehålla endast
han-blommor, som efter blomningen afvissna. Af det
sexradiga kornet finnas tvänne olika slag, stjernkorn
l. sexslinnekorn (H.
hexastichum), med alla sex axraderna utspärrade, och vanligt
sexradigt korn (H. vulgare), med tvänne axrader
tryckta intill axspindeln och de fyra öfriga
raderna utspärrade. Som dessa senare företrädesvis
märkas, har man äfven, ehuru orätt, kallat detta
kornslag fyrrådigt. Det tvåradiga kornet har större
sädeskorn än det sexradiga. Det benämnes derför äfven
grofkorn och är dessutom kändt under åtskilliga
provinsnamn: gumrik,gumring och flättring. Det i
Sverige allmänt odlade chevalier-kornet är en från
Frankrike införd form af det tvåradiga kornet. I vigt
öfverträffar det tvåradiga kornet det sexradiga,
hvilket i vissa orter kallas småkorn. Minst väger
stjernkornet. Detta kornslag har af ålder varit odladt
längst uppe i Lappland och är derför kändt äfven under
benämningen lappkorn. Försök med att odla detsamma i
de mellersta och södra landskapen af Sverige hafva
lyckats ganska väl och lemnat mycket tidig skörd;
men den låga vigten har icke uppmuntrat till att
fortsätta med detta kornslags odling. Af alla de ofvan
nämnda kornslagen förekomma skal-lösa sorter, som
vanligen kallas himmelskorn (rättel. Himalajakorn;
de lära hafva från trakten af Himalaja införts till
Europa). – Kornet är troligen det äldsta i norden
odlade sädesslaget. Såsom dess hemland betraktar man
södra delen af Kaukasus ned emot Kaspiska hafvet,
Palestina och Indien, hvarest det ock af ålder varit
odladt. Det har en vidsträcktare utbredning än något
af de öfriga sädesslagen. Det odlas jämte majs och
ris i de varma landen, och det går mot norden längre
än något annat sade. I Alten i Norge, under 70:de
breddgraden, der det nordligaste åkerbruket på jorden
finnes, är kornet det enda sädesslag, som kan odlas;
så är händelsen äfven vid Karesuando, der, vid 68° 30’
n. br., Sveriges nordligaste åkerbruk förekommer. I de
varma landen odlas kornet såsom höstsäd. Redan i södra
Tyskland är det såsom sådant osäkert, och i norden
lämpar det sig endast såsom vårsäd. Odlingen af detta
sädesslag har i senare tider blifvit mera lönande än
förr, i det att godt maltkorn numera är en af de många
bryggerierna eftersökt vara. Kornet är nogräknadt
på jord och fordrar för sin fulla utbildning en väl
brukad, mullblandad lättlera eller lermylla. Äfven
på god sandmylla (s. k. "mulljord" l. "svartmylla")
går kornet väl till, likasom i allmänhet på all på
mylla rik och i god växtkraft varande jord. På en
hektar utsås omkr. 3,5 hl. Medelafkastningen uppgår
till 23–26 hl. säd och 2,000 kg. halm på hektaren. De
olika kornslagens vigt är mycket olika. Minst väger,
såsom ofvan nämnts, stjernkornet, hvilket vanligen ej
når högre vigt än 50–62 kg. pr hl., mest det tvåradiga
kornet, särskildt det skal-lösa slaget deraf, hvars
vigt uppgår till 72–77 kg. pr hl. I Sverige skördades
1882 omkr. 6 mill. hl. korn (15,75 proc. af hela
spanmålsskörden). S. å. utfördes 595,210 hl. samt
infördes 148,650 hl. korn och malt. – 2. Krigsv. Se
Visirpunkter. – 3. En vigt = 0,0425 gr.; 100 korn
= 1 ort. – 4. Remediet l. felgränsen för dukatens
ratta vigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
