Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kornell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sidoskeppen omkring hufvudkoret, ofta på yttre sidan följd
af en s. k. kapellkrans. Se fig. i art. Kapell samt
Kapellkrans. Upk.
Koromorfosis. Se Koremorfosis.
Koron (Koroni), stad och fästning på
grekiska halfön Morea, nomarkien Messenien, vid
Koron-viken. Omkr. 2,000 innev. K. är forntidens Asine
l. Rion. Det var en bland de städer, i hvilka det
grekiska befrielsekriget mot turkarna började, 1821.
Koroneia (Lat. Coronea), forngrekisk stad i landskapet
Beotien, beläget på en kulle vid sydvestra sidan
af Kopaïsdalen. I närheten låg ett åt Athene Itonia
helgadt tempel, vid hvilket de beotiska städerna
firade sin förbundsfest (pamboiotia). Historisk
ryktbarhet vann K. genom två i dess granskap utkämpade
fältslag, det första år 447 f. Kr., genom hvilket
beoterna frigjorde sig från Athens öfvervälde, det
andra 394 f. Kr., i hvilket Agesilaos och spartanerna
under det s. k. korintiska kriget (se Korint)
tillkämpade sig en blodig och dyrköpt seger öfver
athenare, thebaner och deras bundsförvandter. Endast
få ruiner af K. finnas i behåll.
A. M. A.
Koroni. Se Koron.
Koron-viken l. Messeniska viken, den vestligaste af
de stora vikar, som Medelhafvet bildar på södra sidan
af Peloponnesos, mellan Kap Matapan och Kap Gallo.
Kororofa, negerrike i sydvestra Sudan, s. om floden
Binue och v. om Adamaua, hör till de s. k. Bánsa bokoi
(se Hausa) och består af flere nästan oberoende
landskap, med Vukari till hufvudstad. Det har ännu
icke besökts af någon europé.
Korosko, by i nedre Nubien, vid Nilens högra strand,
station för alla från Nedre Egypten till Sudan gående
fartyg, hvilka der aflasta sin för Sudan bestämda
last, som på kameler föres vidare genom Nubiska öcknen
till Abu Hammed längre upp vid Nilen.
Korotja, stad i ryska guvernem. Kursk, vid Korotja,
en biflod till Donets. Omkr. 6,500 innev. Tillverkning
af ljus och läder samt handel med trädgårdsalster,
boskap och spanmål.
Korotojak [karat-], stad i ryska guvernem. Voronesj,
vid Don. Omkr. 9,000 innev.
Korpbenen, ossa coracoidea, zool., äro två bakre
nyckelben, som förekomma hos kloakdjuren, men
blifvit långt mera utvecklade hos foglarna. Hos dem
sträcka sig dessa ben, hvilka hos alla däggdjur –
med undantag af kloakdjuren – företrädas endast
af skulderbladets korpnäbbutskott (processus
coracoideus), från skulderbladens främre ände till
framsidan af bröstbenet, mot hvilket de leda i
hvar sin grop. Korpbenen hos foglarna äro alltid
starka, utgöra skuldrans hufvudsakliga stöd, äro
aldrig omedelbart förenade med bröstbenet och nå
en starkare utveckling, ju kraftigare flygförmågan
är. Hos strutsfoglarna, som icke kunna flyga, hafva
dessa ben sammansmält med skulderbladen. Korpben
förekomma likaledes hos kräldjur och amfibier
samt kunna påvisas äfven hos fiskarna.
C. R. S.
Korpen, Corvus corax, zool., hör till kråkfoglarnas
familj och tättingarnas ordning inom foglarnas
klass. Till färgen är han svart, glänsande i grönt
och purpur; någon gång är han hvit eller gulaktigt
hvit. Längden kan stiga till 66 cm. Korpen förekommer
sparsamt i hela Sverige, såväl inuti landet som vid
kusterna. För öfrigt bebor han Europa, största delen
af Asien, norra Afrika och Nord-Amerika. Sommartiden
håller han sig hälst i skogarna, hvaremot han
om vintern uppträder mera på slätterna och vid
kusterna. Han är mycket slug och försigtig samt
ständigt fiende till roffoglar, hvilka han modigt
angriper. Han flyger högt och uthållande samt sväfvar
ofta omkring kretsformigt högt uppe i luften. Utom
sitt vanliga, sträfva skrik har han ett välljudande,
klingande läte, som han dock sällan låter höra,
äfvensom en ganska svag, gnolande sång. Korparna
lefva vanligen parvis, äfven om vintern, och slå
sig icke tillsammans med andra kråkfoglar. Korpens
föda utgöres af korn, frukter och andra växtämnen,
insekter, maskar o. d., smärre däggdjur och foglar,
ägg, döda djur o. s. v. Han vågar sig äfven på lam och
fullvuxna får, på hvilka han först hugger ut ögonen,
och som han derefter dödar, då de störtat utför
klippor eller på annat sätt illa skadat sig. I det
hela taget gör han således mera skada än gagn. Sitt
bo bygger han i höga träd eller på branta klippor;
det är hopsatt af grenar och finare qvistar samt
inuti klädt med ler, mossa, basttågor, hår, ull
m. m. Unga korpar kunna lätt tämjas och låta dressera
sig till hvarjehanda. Korpen kan läras att tydligt
utsäga ord, skälla, skratta o. s. v. Det påstås,
att han uppnår en mycket hög ålder, ända till hundra
år och derutöfver; säkert är, att individer
anträffats, som varit fullt 70 år gamla. Liksom
öfriga arter inom kråkslägtet är korpen tjufaktig
samt bortför och gömmer i synnerhet glänsande föremål.
C. R. S.
Korpgamarna, Cathartes, zool., höra till familjen
gamfoglar (se d. o.), dagroffoglarnas grupp
och roffoglarnas ordning inom fogelklassen. Dit
räknas kalkonvråken, C. aura, och gallinazon,
C. atratus, som äro hemma i Amerika.
C. R. S.
Korpilombolo, kapellförsamling i Norrbottens län,
bildar ett eget tingslag. Arealen 151,300 har. 1,479
innev. (1883). K. hör till Öfver-Torneå pastorat,
Hernösands stift, Vesterbottens fjerde kontrakt.
Korpo. 1. Ö-socken af Virmo härad och domsaga,
Åbo och Björneborgs län, Finland. Areal, jämte
Houtskärs forna kapell, 257 qvkm.; befolkningen
svensk, 2,354 pers. (1882). Kalkbränning idkas
såsom näring. K. är ett imperielt pastorat af 3:dje
kl., Åbo ärkestift, Domprosteriet –- På Korpo ström,
farvattnet s. om K., angrepos d. 20 Maj 1743 tjugoen
ryska galérer af svenska skärgårdsflottan under vice
amiral Abraham Falkengren. Stridens utgång blef sådan,
att Falkengren måste draga sig tillbaka till Åland. –
2. Friherreskap, som d. 30 Aug. 1649 förlänades åt den
d. 12 Aug. 1608 till friherre utnämnde Nils Bielkes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
