Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kornell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emellanåt en liten bit ost eller rå frukt. Denna
diet kan ju tillfredsställa en läckergom, i
synnerhet som t. o. m. fet lax, ål och gåslefverpastej
äro icke blott tillåtna, utan rent af
förordade. Ett stillasittande, overksamt lif bör
naturligtvis undvikas. – Jfr J. Vogel:
"Korpulens, dess orsaker, förekommande och botande
etc. På grund af Bantingssystemet" (öfvers.,
1880) och W. Ebstein: "Om korpulens och dess
behandling enligt fysiologiska lagar" (öfvers.,
1883).
F. B.
Korpulent (se Korpulens), fet och frodig,
alltför fyllig.
Korpuskel (Lat. corpusculum, dimin. af
corpus, kropp, substans), liten kropp, smådel.
Jfr Atom, Corpusculum och Molekyl.
Korrealförbindelse (af Lat. con, med, och
reus, skyldig), gemensam ansvarsskyldighet, en
för alla och alla för en, för någon penningförbindelse,
kassaförvaltning el. dyl.
Korrekt (af Lat. corrigere, förbättra), riktig,
regelmässig, felfri. Jfr Idiomatiskt.
Korrektion (af Lat. corrigere, förbättra),
rättelse, förbättring; tukt, bestraffning. – Korrektionist,
tukthusfånge; hjon vid arbetsinrättning. –
Korrektionshus, tukthus; förbättringsanstalt;
arbetsinrättning. Jfr Försvarslös.
Korrektiv (af Lat. corrigere,, örbättra), som
tjenar till förbättring eller beriktigande;
förbättringsmedel, rättelsemedel.
Korrektur (af Lat. corrigere, ändra,
förbättra), afdrag af en uppsatt tryckform för
anmärkande i detsamma af de fel, som möjligen
uppkommit vid sättningen eller härleda sig från
manuskriptet. Rättelserna göras i högra
marginalen vid sidan om ett vertikalt streck, och
vid anmärkande af de vanligaste korrekturfelen
begagnar man vissa öfverenskomna tecken
(korrekturtecken). Skall något
borttagas, öfverstrykes detta och i marginalen
sättes tecknet [d] (deleatur, bör borttagas).
Fel, som består deri att samma ord sättas
två gånger, kallas bröllop. Ett fel, som
består deri att flere ord äro öfverhoppade, kallas
lik. Har en "utslutning" stigit upp, så att
färgvalsen nått den och aftryck deraf skett i
korrekturet, uppstår en s. k. spis, som i marginalen
anmärkes genom tecknet #. Står en
bokstaf upp och ned, begagnas tecknet [v] (vertatur,
bör vändas om). Om bokstätver, ord eller
rader stå för nära hvarandra, anmärkes detta
med tecknet ^; stå de för långt ifrån
hvarandra, anmärkes det med v o. s. v.
Korrelat (af Lat. con, tillsammans, och referre,
hänföra), begrepp, som stå i vexelförhållande till
hvarandra, t. ex. höger och venster; sådana ord i
olika satser, som hänvisa på hvarandra och derigenom
förbinda de satser, i hvilka de stå. Så äro relativt
pronomen och det ord i hufvudsatsen, på hvilket
det syftar, sins emellan korrelat. Grundformen för
korrelation är ett determinativ i hufvudsatsen och
ett deremot svarande relativ i bisatsen, t. ex. den
boken, som jag läser; det huset, der jag bor; ehuru
han är sjuk, arbetar han dock; ju varmare en kropp
är, dess större rum intager den; han var
redan så långt borta, att han ej hördes. Till följd af
senare utveckling i språkbruket kan determinativet
ofta utelemnas eller flyttas in i bisatsen och
ersätter ej sällan relativet, t. ex. jag blef
ledsen, för det (= emedan) han kom, i st. f. jag blef
ledsen för det att han kom. Äfven hufvudsatser kunna
förbindas genom korrelat, t. ex. han är visserligen
sjuk, men arbetar dock.
Korrespondens [äfven uttal, -dangs],
Fr. correspondance, brefvexling; sammanhang,
öfverensstämmelse. – E. Swedenborgs lära om
möjligheten för menniskorna att ställa sig i
förbindelse med andeverlden kallas korrespondenslära.
– Korrespondent, brefskrifvare.
Korrespondera (Fr. corresponder), brefvexla, skrifva
bref; öfverensstämma med. – Korresponderande höjder,
astron., en himmelskropps lika stora höjder öfver
horisonten å ömse sidor om meridianen. Då en stjerna
kulminerar (har sin största höjd) i meridianen, bör
dennas riktning (eller riktningen mot söder) kunna
bestämmas genom att man iakttager det ögonblick, då
stjernan från att höja sig begynner sänka sig. Detta
sätt att fixera meridianen blir likväl föga noggrant,
ty höjdförändringen sker i meridianens närhet ytterst
långsamt. Derför iakttager man i stället några timmar
före och efter kulminationen korresponderande höjder
för stjernan, då, till följd deraf att meridianen
fullkomligt symmetriskt delar stjernans dagbåge,
ifrågavarande riktning ligger midt emellan de
båda riktningar, i hvilka stjernan befann sig
vid dessa båda tillfällen. Om någon himmelskropp
(t. ex. solen) med föränderlig deklination härvid
observeras, modifieras dock detta resonnemang
något. Detta sätt att angifva det ögonblick, då
en stjerna passerar meridianen, nyttjas äfven med
fördel till att göra tidsbestämningar (i synnerhet
med reflektionsinstrument), hvarvid man dels vinner
fördelen af en enklare räkning än vid tidsbestämning
med enkel höjdobservation, dels äfven erhåller en
större noggranhet, i det att bl. a. instrumentets
fel oskadliggöras. E. J.
Korridor (-dår; Ital. corridore, egentl. gång, der
man springer fram och åter, af Lat. currere, löpa),
inbygd gång mellan tvänne rader af rum eller utanför
en räcka rum (teaterloger), hvilka alla hafva dörrar
ut till gången. – Korridor-system. Se Kasern.
Korrigenda. Se Corrigenda.
Korrigentia, korrigerande medel, remedia corrigentia
(se Korrigera), med., kallas sedan äldre tider
de välsmakande eller välluktande ämnen eller
beredningar, hvilka sättas till illasmakande eller
illaluktande läkemedel för att förbättra eller
om möjligt dölja dylika läkemedels elaka smak och
lukt. För detta ändamål användas ofta åtskilliga
slag af syrup (t. ex. af hallon, vinbär, ingefära
o. s. v.) eller aromatiska vatten (pepparmyntvatten,
pomeransblomvatten m. fl.) eller pulver af socker,
antingen enbart eller försatt med någon flyktig olja
af behaglig lukt och smak (såsom pepparmyntolja
och cedroolja). Somliga ämnens vidriga smak,
t. ex. salmiaks, döljes bäst af lakrits;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
