Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kortikal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underlägsen såväl moder-rasen som många andra raser af
lika kroppsstorlek. Stamfadern till den förbättrade
korthornsrasen hette Hubback och egdes på 1770-talet
af bröderna Colling i grefskapet Durham. Tjuren hade
stark benägenhet för fettbildning, och denna, så
att säga, fettsot har sedermera hos afkomman blifvit
utvecklad till högre grad än hos någon annan ras. Då
djuren såväl på grund häraf som till följd af sin
snabbvuxenhet blefvo mycket eftersökta och betalades
med oerhörda pris, upplades ett stamregister –
s. k. Herdbook – öfver alla inom England födda djur
af den förbättrade korthorns-rasen, hvilket sedermera
blifvit fortsatt. Äfven inom andra land för man
stamregister öfver afkomma efter dit införda
djur af ifrågavarande ras. – Djur, som tillhöra
den förbättrade korthorns-rasen, hafva korta och
framåt samt inåt eller nedåt riktade horn, pannan
konkav, halsen medelmåttigt lång och tjock, men utan
dröglapp (hudfåll nedtill), bröstet djupt och bredt,
buken cylinderformig, bäckenet bredt och rakt, benen
korta och fina, huden tjock, mjuk och löst fäst vid
underliggande delar, till färgen gulhvit, brun-
och hvitfläckig eller stickelhårig. Benbyggnaden
är mycket fin, och köttet, som finnes till stor
mängd å de kroppsdelar, från hvilka detta har
det största värdet, såsom från korset och låren,
är rikligt insprängdt med fett, hvarjämte fett,
under form af större eller mindre svulster, finnes
afsatt på höft- och bärbenknölarna, eller på sådana
kroppsdelar, hvarest vid gödningen af andra raser
fett endast till ringa mängd förekommer. Till följd
af sin storlek kunna djur af denna ras underhållas
endast der kreaturen under sommaren födas på odlade
beten eller stallfodras och der afsättning till
högt pris kan beredas för fett- och näringsrikt
kött. Genom den för handen varande fettsoten
blifva djur af denna ras tidigt ofruktsamma. –
I Sverige finnas endast några stammar af den
äldre korthorns- l. yorkshire-rasen, men deremot
en stor mängd af den förbättrade korthorns-rasen.
C. A. L.
Kortikal (af Lat. cortex, bark), anat., hörande till
barken, särskildt cortex cerebri l. hjernbarken.
Kor-tjenst. Se Chortjenst.
Kortlänkad ketting. Se Ankarketting.
Kor-ton l. orgelton. Se Chorton.
Kortrijk [-rejk]. Se Courtray.
Kort sigt, handelst. Se Vexel.
Kortskrifningskonst. Se Stenografi.
Kortsplits. Se Splits.
Kortstämplingsafgift, förv., är i Sverige en skatt
för bruk af spelkort och förskrifver sig från
Karl XII:s tid. Bland andra åtgärder i ändamål
att skaffa penningar till norska kriget utfärdade
han d. 22 Okt. 1717 från Lund en förordning, enligt
hvilken i hvarje stad ett kontor skulle inrättas för
stämpling af kort emot en afgift af 16 öre kmt för
hvarje kortlek. Magistraten disponerade hvar 10:de
penning för omkostnader; resten levererades till
kronans kassor. Denna skatt har med några korta
afbrott sedermera fortfarit och utgår från och med
1872 med 75 öre för hvarje kortlek. Inkomsten
redovisas såsom bevillning efter 3:dje art. Den
uppgick i medeltal för 1872–1881 till 103,418
kr. pr år och 1882 till nära 114,000 kr. Bestyret
med tillhandahållandet af konvolut, försedda med
vattenstämpel, samt med kontrollen öfver uppbörd och
redovisning öfverflyttades 1873 från Riksgäldskontoret
till Statskontoret. Kommersekollegium tillsätter
stämplingsförrattare i städer, der kortfabriker
finnas. Kort af utländsk tillverkning stämplas
vid tullkammaren i den stad, der de äro
införtullade. Böter från 100 till 500 kr. drabba
den, som säljer eller håller till salu ostämplade
kortlekar, och 10 kr. den, som beträdes med att nyttja
sådana. Kbg.
Kortum (riktigare än Kortüm), Karl Arnold, tysk
humoristisk författare, f. 1745, lefde från 1770
till sin död, 1824, såsom praktiserande läkare
i staden Bochum (Westfalen). Begagnande sig af
originella småstadstyper, som i Bochum utgjorde
hans omgifning, utgaf han 1784 anonymt 1:sta delen
af sin på djerf knittelvers skrifna och med de
kostligaste träsnitt försedda komiska hjeltedikt Die
Jobsiade eller, såsom dess ursprungliga titel lydde:
Leben, meinungen und thaten von Hieronimus Jobs, dem
candidaten, und wie er sich weiland viel ruhm erwarb,
auch endlich als nachtwächter in Sulzburg starb
. . ." Två delar följde senare, och till den 1824
utgifna 4:de upplagan omarbetade K. 1:sta delen. "Die
Jobsiade", den enda verkligt populära komisk-episka
hjeltedikt inom den nyare tyska literaturen, har
gifvit ämnen åt målaren J. P. Hasenclevers pensel. Den
har utkommit i en mängd upplagor, senast (1882–83)
i J. Kürschners "Deutsche national-literatur".
Kortum, Johann Friedrich Christoph, tysk
historieskrifvare, f. i Mecklenburg-Strelitz 1788,
deltog 1813–14 i befrielsekriget mot Napoleon,
innehade derefter åtskilliga lärarebeställningar
i Schweiz och dog 1858 såsom professor i historia
vid universitetet i Heidelberg. Hans största arbeten
äro Geschichte des mittelalters (1836–37), Römische
geschichte (1843) och Geschichte Griechenlands von der
urzeit bis zum untergang des achäischen bundes (1854)
samt det i förening med K. A. v. Reichlin-Meldegg
författade och efter K:s död af denne utgifna verket
Geschichte Europas im übergang vom mittelalter zur
neuzeit (1860–61).
Kortvinge, Staphylinus L., zool., ett skalbaggeslägte,
som igenkännes genom långsträckt, jämnsmal kropp,
stort, fritt utstående hufvud med tydlig hals och de
raka antennerna fästa i pannans framkant. Täckvingarna
äro af mellankroppens längd, på sidorna afrundade,
punkterade. Framhöfterna äro stora, koniska; tibierna
taggiga. Bakkroppen är plattad, mycket böjlig och
rörlig. Slägtet är typen för gruppen Staphylinidae,
som omfattar en mängd arter fördelade på flere
slägten. Arterna af slägtet Staphylinus äro tämligen
stora eller medelmåttiga, hvaremot många till öfriga
slägten hörande kortvingar äro mycket små. De lefva
i gödselhögar, bland afskräden, i ruttnande svampar,
under multnande bark o. s. v. O. T. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
