- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1431-1432

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kosmopolit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

cartesianska hvirfvelteorien, att endast grundtanken har
någon betydelse såsom ett historiskt moment. Vidare
finner man kosmografiska försök af flere utmärkte
män: Kepler, Huyghens, Wright, Lambert m. fl. Men det
är egentligen Kant, som behandlat det kosmologiska
problemet i dess helhet i ett arbete, hvilket, ehuru
visserligen innehållande åtskilliga punkter, som
senare befunnits oriktiga, dock bildar utgångspunkten
för nutida kosmologiska undersökningar. Kant antog,
att materien ursprungligen varit fördelad i diskreta
partiklar med relativt stora mellanrum, så att
medeltätheten var ytterst ringa. Till följd af
sammanstötningar mellan särskilda masspartiklar
bildades större kroppar; men den allmänna
attraktionen var enligt Kant den hufvudsakliga
orsaken till koncentrationsprocesserna. I detta
hänseende innebär Kants framställning ett misstag,
ty de tillfälliga sammanstötningarna utgöra en
tillräcklig orsak till koncentrationen. Inom
ett system af masspartiklar förlora dessa vid
sammanstötningar en del af sin hastighet, i det
rörelsen omsattes i värme, samt sjunka derunder
mot den gemensamma tyngdpunkten. Man inser äfven,
att till följd häraf materien i tyngdpunktens
granskap måste antaga en mycket hög temperatur,
som möjligen förvandlar den ursprungligen diskreta
materien i en glödande gasmassa. En sådan ansåg
Laplace (d. 1827) planetsystemet ursprungligen hafva
varit. Han visade huruledes en sådan, stadd i hastig
rotation, kan afsöndra ringar, hvilka i sin tur, då
de sönderbrista, gifva upphof åt planeter. Åtskilliga
invändningar kunna dock nu göras mot enskildheter
i Laplaces teori, ehuru densamma för sin tid intog
en mycket hög vetenskaplig ståndpunkt. Framförallt
är det tvifvelaktigt huruvida solsystemets materie
i större afstånd från tyngdpunkten varit upphettad
till den grad, att densamma antagit gasform. Under
förutsättning att så icke varit händelsen har den
franske akademikern Faye nyligen bearbetat det
kosmologiska problemet och dervid funnit förklaring
till vissa fenomen, som Laplace icke förklarade,
men hvilka på hans tid också knappast voro kända,
nämligen att de aflägsnare planeternas drabanter
röra sig i banor, som betydligt luta mot de plan, i
hvilka planeterna sjelfva röra sig kring solen. Under
de senaste åren hafva åtskilliga kosmologiska
afhandlingar blifvit offentliggjorda, bl. a. äfven af
svenska vetenskapsmän (se Kant-Laplaces hypotes). –
Om det s. k. kosmologiska beviset för Guds existens
se Gud. H. G.

Kosmopolit (af Grek. kosmos, verld, och polites,
borgare), "verldsborgare", menniska, som med sitt
intresse omfattar icke blott sitt fädernesland,
utan fastmer alla jordens folk, i det att hon ifrar
och verkar för större, mera allmänna kultursyften;
person, som vistas än i det ena, än i det andra
landet, eller som har lätt för att tillegna sig
skilda folks sedvänjor. –
Kosmopolitism, verldsborgareskap, verldsborgareanda,
en åsigt att hela menskligheten bör betraktas såsom
ett samfund af lika berättigade medborgare, utan
hänsyn till skiljaktigheter i ras, nationalitet och
religion; en på hela

mensklighetens väl riktad, ideel sträfvan; en under
verldsborgerlighetens täckmantel dold likgiltighet
för det egna fosterlandets intressen och för dess
kraf på medborgarnas offervillighet. Den äkta
kosmopolitismen är ingalunda oförenlig med en sund
patriotism; snarare utgör den en fyllnad till denna,
allt oafvisligare, ju längre kulturen fortskrider. Jfr
Patriotism.

Kosmorama (af Grek. kosmos, verld, och horan, se,
skåda), "verldsmålning", en optisk inrättning, som
visar perspektiviska afbildningar af de förnämsta
städer och utsigter på jorden. Det första kosmoramat
uppsattes i Paris 1808 af en abbé Gazzera. Jfr
Panorama.

Kosmos, Grek. (egentl. ordning, inrättning), verld,
verldsalltet, verldsordningen, inbegreppet af alla
himlakroppar. I denna betydelse förekommer ordet först
hos Pythagoras. Se vidare Kosmologi. Jfr Makrokosm
och Mikrokosm. – "Kosmos" är äfven namnet på ett
berömdt naturhistoriskt verk af Alex. v. Humboldt.

Kosmosofi. Se Kosmologi.

Kosmoteism (af Grek. kosmos, verld, och theos,
gud), den filosofiska åsigt, som fattar verlden och
Gud såsom identiska. Kosmoteism ar sålunda ett annat
namn för panteism.

Ko-sopp l. Kosvamp. Se Boletus.

Kosroes. Se Kosru.

Kosru, österländska herskare. 1. K. (Grek. Chosroes),
två konungar af sassanidernas dynasti i Persien. Se
Persien, historia. – 2. K., flere furstar af
ghasnavidernas dynasti, bland dem den siste af
dynastien, K. Malek, hvilken störtades 1186 af
ghuriden Sjehab-ed-din.

Kossak, Karl Ludwig Ernst, tysk literatör, f. 1814,
d. 1880, lefde i Berlin och gjorde sig först känd
genom kritiska bidrag till musiktidskrifter. Från
1847 uppsatte han efter hvartannat tidningarna
"Zeitungshalle", "Feuerspritze" och "Montagspost",
hvilken sistnämnda upphörde 1869. K. var den, som i
Tyskland införde bruket af följetong. Hans teckningar
af lifvet i Berlin och hans reseskildringar utmärka
sig genom fin iakttagelse och god humoristisk
framställning samt utgåfvos i bokform i flere
samlingar, bland hvilka må nämnas Berlin und
die berliner
(1851), Berliner federzeichnungen
(6 bd, 1859–65; ny uppl. 1875), Wanderbuch eines
literarischen handwerksburschen
(1856; 2:dra
uppl. 1858) och Reisehumoresken (1862). Efter
landskapsmålaren E. Hildebrandts dagböcker och
muntliga berättelser skref han Reise um die welt
(3 bd, 1867; 5:te uppl. 1875).

Kossmaly, Karl, tysk musiker, f. 1812, har varit
öfverkapellmästare i Wiesbaden, Mainz, Amsterdam
(1838), Bremen (1841), Detmold och Stettin (1846–49),
sedan musiklärare i sistnämnda stad samt gjort
sig känd såsom skriftställare genom Schlesisches
tonkünstlerlexikon
(1846–47), Über die anwendung
des programms
(1858), Über Richard Wagner (1874)
m. m. A. L.

Kossogol, bergssjö i Mongoliet, s. om Sajanska bergen
och nära gränsen mot sibiriska guvernementet Irkutsk,
ligger 1,621 m. öfver hafvet, är omkr. 270 km. lång
och 53 km. bred samt har aflopp genom Selengas
biflod Ekegol.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0720.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free