Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kosmopolit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dyrbar tid i Pest, utvecklade K. en häpnadsväckande
verksamhet. Han organiserade fyra arméer för att
tillbakaslå den österrikiska invasionen. Genom sin
passionerade, hänförande vältalighet förmådde han
massorna till de största uppoffringar för fosterlandet
samt predikade ett verkligt korståg mot Österrike
och dess bundsförvandt Ryssland. Den 14 April 1849
afsatte riksdagen i Debreczen den habsburg-lothringska
dynastien och förklarade Ungern för en sjelfständig
republik. K. valdes till den nya republikens
president. I början af Juni s. å. höll han sitt
högtidliga intåg i det från österrikarna återeröfrade
Pest. De ungerska vapnen voro segerrika, men deras
triumf skulle icke blifva långvarig. Ty sedan det
österrikiska kabinettet d. 19 April officielt anropat
Ryssland om hjelp, lät kejsar Nikolaus tre ryska
arméer inrycka i Ungern och Siebenbürgen. Omringade
och anfallna af ryssarna från norr och öster,
af österrikarna under Haynau från vester och af
kroaterna under Jellacic från söder, dukade de vida
underlägsne ungrarna under efter hjeltemodiga, men
förtviflade strider. K., som råkat i en förderflig
oenighet med sin egen krigsminister, general Görgei,
abdikerade efter nederlaget vid Temesvar d. 9 Aug. och
nedlade sin makt i Görgeis händer (d. 11 Aug.).
Sedan det sista hoppet för den ungerska republiken
försvunnit genom Görgeis kapitulation vid Vilagos,
gick K. d. 17 Aug. öfver gränsen för att söka Turkiets
skydd. Efter att hafva varit internerad först i
Viddin, derefter i Sjumla och slutligen i Kutahia
(i Mindre Asien) frigafs K. i Aug. 1851, till följd
af Englands och Förenta staternas bemedling, och
inskeppade sig till England. London och många andra
städer egnade honom ett entusiastiskt mottagande,
men redan i Nov. 1851 begaf han sig till Förenta
staterna för att der genom tal och föredrag verka
för ungrarna. Han återvände i Juni 1852 till
England, der han äfvenledes höll offentliga
föredrag, som vunno det största bifall. Nära
förbunden såväl med Mazzini och Ledru-Rollin
som med de ungerske generalerna Klapka och Türr,
fortfor han att göra verksam propaganda både för de
demokratiska idéerna i allmänhet och särskildt för
Ungerns oafhängighetssträfvanden. Vid utbrottet af
italienska befrielsekriget (1859) begaf sig K. till
norra Italien för att derifrån söka förmå ungrarna
till en ny resning mot det österrikiska väldet, men
återvände efter fredspreliminärerna i Villafranca till
London. Sedan lefde han dels i London, dels i norra
Italien, der han sedan 1870 haft sin stadigvarande
bostad. Då han 1867 och 1868 af Pest valdes till
medlem af den ungerska riksdagen, vägrade han
att mottaga detta mandat, och äfven då 1877 en
ungersk deputation högtidligen uppmanade honom att
återvända till sitt fosterland, gaf han ett nekande
svar. Fastän sålunda lefvande i en numera frivillig
landsflykt, utöfvar K. likväl betydligt inflytande
på det radikala partiet i Ungern. – En vald samling
af K:s tal utkom 1853 i London på engelska språket.
E. W.
Kosta, glasbruk och landtegendom i
Ekeberga socken, Kronobergs län, vid allmänna landsvägen mellan
Ekesjö och Karlskrona, 16 km. från Lessebo
station vid Karlskrona–Vexiö jernväg. Det
tillhör Kosta aktiebolag (stadfäst 1875), som inom
Ekeberga och grannsocknen Lenhofda eger K. och
Johanstorps glasbruk, qvarn och 3 sågar samt en
jordegendom af tills. 7 73/160 mtl, alltsammans
taxeradt till 426,200 kr. (1884). K. glasbruk
anlades 1741–43 af landshöfdingen i Kronobergs
län frih. And. Koskull och landshöfdingen i
Kalmar län frih. G. B. Stael v. Holstein samt
uppkallades efter begynnelsestafvelserna i deras
namn. Glastillverkningen, som 1743 i värde uppgick
till 8,536 dlr kmt, hade 1800 ett värde af 20,500
rdr b:ko och 1883, af fönster- och småglas, 296,992
kr. Sistnämnda år bedrefs den vid 3 glasugnar, hvar
och en om 6 deglar, jämte andra erforderliga ugnar
samt tvänne glassliperier, drifna af två ångmaskiner.
Ko-staren. Se Icteridae.
Kostbera, Nord. mytol., var gift med konung
Gjukes son, Högrie. Genom sin klokhet och
runkunnighet upptäckte hon, att svek låg under
den inbjudning, som Högne emottagit från
svågern Atle. Hon varnade sin make, men han
ville icke tro hennes ord. Se vidare Gjukungar.
Th. W.
Koster, färjställe på den danska ön Möen öfver
Ulvsundet till Kallehave på Själland.
Koster (Coster), Lourens Jansz, af holländarna
firad såsom boktryckarekonstens uppfinnare,
nämnes i denna egenskap första gången af läkaren
och historiografen Adrianus Junius (de Jonghe)
i dennes 1588 utgifna arbete "Batavia". Enligt
sägner, som Junius säger sig hafva förnummit af
ålderstigna personer, skulle K., som var borgare
i Haarlem, 1440 en gång kommit på det infallet att
utskära bokstäfver af bokträdets bark, hvarefter han
uppfunnit en tjock svärta, tryckt bilder med text samt
slutligen förfärdigat bly- och tenntyper. Men en af
hans edsvurne medhjelpare, vid namn Johann (enligt
Junius troligen ingen annan än J. Fust!), stal under
julnatten typer och verktyg samt rymde med rofvet
till Mainz, der han 1441–42 tryckte åtskilliga verk,
sålunda bringande äran af uppfinningen åt den tyska
staden. K. deremot, modfälld af dessa vidrigheter,
fullföljde icke vidare sin konst. Denna sägen,
skiftevis tillämpad på tvänne olika personer med
namnet K., hafva holländarna ansett för en "nationel
hederssak" att upprätthålla gentemot den historiska
kritik, som uppvisat dess haltlöshet. De hafva
firat Koster-jubiléer, inrättat ett Koster-museum
och (1856) rest en Koster-staty såsom en protest
mot Gutenbergs-statyerna. Holländaren A. van der
Linde, som i "De haarlem’sche Costerlegenders"
(1870) framlagt en mycket afgörande bevisning mot
rättmätigheten af dessa anspråk, måste till lön derför
gå i landsflykt.
Koster, Samuel, holländsk dramatiker. Se Coster.
Kosterbåt, skeppsb., en på klink byggd, i hög grad
sjöduglig segelbåt, allmänt använd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
