Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 1439-1440 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kosmopolit ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kriget" (1864), "Södra Ryssland i slutet af 16:de
årh." (1865), "Ofredstiden" (början af 1600-talet;
3 del., 1866), "Den sydryska folkdiktens
historiska betydelse" (1872), "Mazepa" (1882;
i tidskr. "Russkaja Misl"; öfvers. i sammandrag
i svensk "Hist. tidskr.", 1883). En del af dessa
afhandlingar jämte nya förenade K. under titeln
Istoritjeskija monografii i izsljedovanija (12
d., 1863 ff.). I denna samling ingå äfven de mest
betydande af K:s uppsatser i den sydryska tidskriften
"Osnova" (1861–62), i hvilken K. och Kulisj skrefvo
det mesta. Nya äro i samlingen bl. a. afhandlingarna
om "Kulikovska slaget", "Den litaviska folkpoesien",
"Novgorods, Pskovs och Vjatkas äldsta historia",
"Raskolnikerna". 1873 började K. utgifva Russkaja,
istorija v sjizneopisanijach (Rysslands historia i
biografier. Hans lefnadsteckningar öfver Alexander
Nevskij och Ivan den store äro öfvers. på
svenska, 1882). K. har dessutom för Arkeografiska
kommissionen redigerat 11 bd historiska "Handlingar
rörande södra och vestra Ryssland" (1863 o. f.) samt
"Gamla minnesmärken af rysk literatur" (1861–62).
Lll.

Kostroma. 1. Guvernement i Stor-Ryssland, omgifves
af guvern. Jaroslav, Vologda, Vjatka, Novgorod
och Vladimir. Areal 84,695 qvkm. Landet utgör en
vågformig slätt af delvis fruktbar natur samt rikt
vattnad af Volga och dess tillflöden, bland hvilka
märkas Kostroma med en längd af 256 km., Unsja
och Vetljuga. Af arealen äro 2/3 klädda med skog,
och den derpå grundade industrien, båtbyggeri,
tjärbränning, korg- och mattflätning, är ganska
ansenlig, hvaremot jordbruk och boskapsskötsel
stå mycket tillbaka. Innev, uppgå till 1,251,718
(1879), bland hvilka några hundra muhammedaner i
ö. En stor del af befolkningen träftas utom K. såsom,
vandrande handtverkare och flottkarlar på Volga. –
2. Hufvudstad i nämnda guvernement, nära Kostromas
utlopp i Volga, är säte för civilguvernören och
en biskop samt har 40 kyrkor och omkr. 30,000
innev. Liflig handel samt stora fabriker för linne
och läder. I närheten ligger det ipatjevska klostret,
der Michail Feodorovitj bodde före sin tronbestigning
(1613). S. A. L.

Kost-rot, radix Costi, farmak., är roten af
Aucklandia Costus Fale. (Aplotaxis auriculata DC.),
en flerårig ört af nat. fam. Synanthereae Juss.,
kl. Syngenesia L., hvilken växer i Himalajas
alpdalar, t. ex. i Kasjmir, på en höjd af omkr. 3,000
m. öfver hafvet. Örtståndet skall vara snarlikt
våra Lappa-arter ("kardborrar"). Den i handeln
förekommande torkade roten liknar i hög grad den
vanliga ålands-roten (radix Inulae), men skiljer sig
från denna genom stark lukt, som liknar violens. Det
är denna angenäma lukt, som från äldsta tider gjort
kostroten till en värderad drog i Ostindien. Roten
begagnas till rökverk, till skydd mot mal (särskildt
för de fina "kasjmir-sjalarna"), mindre såsom medicin,
men i synnerhet vid beredning af parfymer, för hvilket
sistnämnda ändamål kost-roten har en icke obetydlig
användning i Europa. O. T. S.

Kostym (Fr. costume, af samma urspr. som coutume,
se d. o.), drägt i allmänhet, särskildt teaterdrägt,
maskeraddrägt. – Kostymera, ikläda kostym.

Ko-svampen. Se Boletus.

Koswig, stad i hertigdömet Anhalt, kretsen Zerbst,
vid Elbe. 5,453 innev. (1880).

Kota l. ryggkota, vertebra, anat., hvart och ett
af de knöliga och taggiga ben, som hos vissa djur
träffas i en oafbruten serie i bålen och mot dess
ryggsida. Sådana kotors närvaro i nämnda anordning
utmärker en stor afdelning djur, hvilka derför
kallas ryggradsdjur eller "vertebrater". Fullständigt
utbildade kotor, t. ex. de, som tillhöra menniskans
bröstkorg, utmärka sig genom följande delar:
en tjockare,

Bröstkota, från sidan.

Bröstkota, bakifrån.

Bröstkota, nedifrån.

kullrig eller cylindrisk "kropp" (1), hvilken är
belägen framåt och sticker delvis in i kroppshålorna;
en mot kroppens bakre laterala kanter stödjande,
bakåt hvälfd "båge" (5), hvilken tillsammans
med kroppens baksida omsluter det hål (6), hvari
ryggmärgen finnes; vidare sju framstående benspetsar
("utskott", "processer"), näml. ett oparigt (4),
bakåt och der nedåt riktadt taggutskott, två pariga
(2, 2) ledutskott, ett uppåt och ett nedåt riktadt,
utmärkta af släta, broskklädda ytor, medelst hvilka
de leda mot dylika ofvan och nedan befintliga kotor,
samt ett lateralt utskott, riktadt på hvardera sidan,
tvärutskotten (3, 3), som i denna del af kotpelaren
lemna stöd för refbenen. Dessa leda dessutom mot
kotorna i bilaterala facetter, en ofvan och en nedan
på kotkropparnas kanter vid bågarnas utgång från dem
(synliga på fig. 1 mellan 1 och 2 samt nedtill gent
emot på fig. 3 straxt framom 5). – Man skiljer
mellan fria och sammanvuxna kotor, hvilka senare,
äfven till formen förändrade, hos menniskan träffas
endast i kors- och i svans- eller stjertbenen. Af de
fria kotorna äro de två öfversta l. främsta, atlas
och epistrophaeus, genom led vridbara mot hvarandra,
hvarför de kallas vridkotor; de öfrigas kroppar äro
genom brosk fästa sins emellan och vida mindre rörliga
samt kallas böjkotor. – De fria kotorna indelas
äfven, efter den trakt af bålen de tillhöra, i hals-,
bröst- och länd-kotor. Med undantag för vridkotorna,
hvilka äfven till formen afvika från hvarandra och
från alla öfriga, hafva hvarje regions kotor tydliga
likheter inbördes, men förete andra bestämda drag,
så olika de andra afdelningarnas, att de med lätthet
kunna urskiljas från dem. Hos de högre vertebraterna
är kot-antalet nästan konstant inom de tre nämnda
regionerna, så att ryggradens längd i bålen beror af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>