- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1463-1464

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krafft ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Karl August (Gripsholm), likasom han alltid
lyckades bäst i framställandet af äldre personer
eller kraftigare män, för hvilket hans pensel
och uppfattning hufvudsakligen lämpade sig. K:s
alstringsförmåga var redan från början betydlig
och blef sedan nästan fabriksartad. Så berättar
man hur han sommartiden gjorde sina konstnärsresor
rundt i landet, försedd med dukar, å hvilka rockar,
kaftaner och klädningar till bröststycken redan
voro färdigmålade, så att han vid ankomsten till
herresätet eller prestgården endast behöfde välja
i förrådet och måla till ansigtet. Visst är att K:s
talang mer och mer gick under, i samma mån hans
porträttmåleri mångdubblades. Färgen blef tung
och grumlig, likheten blott ytlig, uppfattningen
af personerna grof och obehaglig. En följd af
denna öfveralstring är ock att bilder af hans
hand finnas spridda öfver hela landet, särskildt
i konsistorierna och andra landsortssamlingar. –
K. kallades 1808 till vice professor och 1819
till ordinarie professor för teckningen vid
konstakademien. Bredvid sin porträtterings- och
lärareverksamhet sysselsatte han sig emellanåt med
utarbetande af större historiemålningar af den art,
som då var modern i Frankrike. Från detta skede af
hans lif härstamma två stora bataljstycken, som
visades på akademiens utställning 1820: Leipzigs
intagande efter det stora slaget 1813
och Slaget vid
Bornhöft 1813;
vidare följde Stormningen af Halle 1806
(1821, Drottningholm) samt Konung Karl XIV Johans
kröningstafla
(fullbordad 1824 och inköpt af konungen;
nu i statens samlingar). Man berömde enskilda partier
i dessa målningar, men ansåg sammansättningen i
sin helhet förvirrad och oklar, särskildt hvad
bataljstyckena vidkommer. Sedermera egnade sig
K. hufvudsakligen åt religiösa framställningar,
hvilka dock vunno föga bifall, oaktadt en viss fläkt
af skola och en ej obetydlig iakttagelsegåfva
röja sig i en eller annan af dem. År 1847 ordnade
han en utställning af 17 större och mindre af honom
målade taflor. Der sågos bl. a. Kronprinsen Oskars och
Josefinas förmälningsakt
1823 (stor tafla, som ännu
lär finnas i enskild ego), Lazarus’ uppståndelse,
Gången till Golgata
(1841, såld 1881 till altartafla
åt landsorten), Kristi död samt en del intressanta
originalporträtt. – K:s flitiga pensel skall hafva
inbragt honom en ej obetydlig förmögenhet. Han
tog 1856 afsked från sin professorsbeställning och
afled i Stockholm d. 11 Dec. 1863. – Många af hans
porträtt och ett par af hans taflor hafva blifvit
graverade eller litografierade. K:s hustru, Sofia
Robsahm
(f. 1780, d. 1854), kopierade i sin ungdom
i olja. -rn.

Krafft, Adam, tysk bildhuggare. Se Kraft.

Krafft, Peter, österrikisk målare, f. i Hanau 1780,
d. i Wien 1856, studerade från 1799 i Wien och från
1802 i Paris, der han utbildade sig i Davids skola och
blef en trogen anhängare af dennes riktning i sådana
bilder som Sapfo och Hebe, Oidipus och Antigone samt
Belisarius. Återkommen till Wien 1806, gjorde han ett
kort besök i Rom och anställdes sedan såsom professor
vid akademien i Wien och

galleridirektör i Belvedere. Snart nog kom han
äfven ifrån den kalla klassiska tonen i sina
taflor och vände sig till mera innerligt sanna
framställningar, i det han först gick tillbaka
till1 krigiska genrescener från sin ungdomstid
och sedan lyfte sig till historiska bilder. Så
målade han Landtvärnssoldatens afsked (1813) och
Landtvärnssoldatens hemkomst (båda i Belvedere i
Wien), samt Slaget vid Aspern och Slaget vid Leipzig
(i Invalidhuset), i hvilka konstnären visar ett varmt
hjerta och lefvande fantasi, men der man ock anmärker
svaghet i karakteristik och färg. Hans flesta arbeten
tillhöra Österrikes historia, men han målade äfven
religiösa och mytologiska stycken samt scener ur
skaldeverk, såsom ur Tassos "Gerusalemme liberata" och
Göthes "Hermann und Dorothea". – K:s broder, Joseph
K
. (f. 1787, d. 1828), var en begåfvad porträttmålare.
C. R. N.

Krafft, Johan August, dansk målare, född i Altona
d. 26 April 1798, fick sin första utbildning vid
konstakademien i Köpenhamn samt studerade sedermera
i Dresden, Wien och Rom. Död i sistnämnda stad
d. 29 Dec. 1829. K. var en i hög grad talangfull
konstnär, men en bröstsjukdom nedsatte hans
arbetskraft. Hans rika framställningsförmåga
visade sig derför mest i lätta, snillrika utkast,
och endast få fullt utförda arbeten finnas af hans
hand. I Thorvaldsens museum finnes En karnevalsscen;
på Kristiansborg fanns En tiggare (ofullb.). Ph. W.

Krafla [krabla], en liten, numera utbrunnen, men
på sin tid mycket verksam vulkan i närheten af sjön
Myvatn på Island. Det var från K., som de utkastningar
af sand och aska började, hvilka, sedermera följda af
våldsamma lava-utbrott, under åren 1724–29 förödde en
stor del af Mývatns-trakten. C. R.

Kraft, fys., hvarje orsak till förändring i en kropps
tillstånd, särskildt i dess tillstånd af rörelse
eller hvila. Kraftens verkan består således uti att
framkalla rörelse från hvila eller att förändra
rörelse. Kraftens storlek bestämmes efter dess
verkan. Då nu kraften yttrar sig genom rörelse, blir
måttet på rörelsen äfven mått på kraften. Huruvida
rörelsen är likformig eller olikformig måste härvid
tagas i betraktande, äfven om hvarje rörelse i
sin början, d. v. s. under ett kort tidsmoment, är
olikformig, emedan det kräfves tid för kraften att
göra sig gällande. Vid likformig rörelse är kraften
proportionel mot hastigheten, om massorna äro lika,
annars mot produkten af massa och hastighet. Deraf
följer ock att, då krafterna äro lika, hastigheterna
förhålla sig omvändt som massorna. I fråga om krafter,
hvilka såsom tyngdkraften åstadkomma likformigt
accelererad eller likformigt retarderad rörelse,
gäller att för samma eller lika massor förhålla sig
krafterna såsom tillskottet eller förminskningen
i hastighet. Äro dessa senare lika, förhålla sig
krafterna såsom massorna. I allmänhet förhålla sig
krafterna som massornas och hastighetsförändringarnas
produkter. Kraftens verkan, eller förflyttningen af
en massa, representerar ett "mekaniskt arbete"
(se d. o.). Såsom enhet för kraft kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0736.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free