- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1465-1466

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krafft ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väljas tyngdkraftens verkan på en viss massa eller
någon del deraf. Man har sålunda äfven tagit till
enhet den kraft, som åt massan 1 gram ger vid
fritt fall ett hastighetstillskott af 1 centimeter
på 1 sekund. Denna kraft är endast en ringa del af
tyngdkraften och lämpar sig derför till uppmätning af
sådana krafter som de magnetiska, hvilka annars komme
att uttryckas genom små bråk, om de nämligen jämfördes
med hela tyngdkraften. Beträffande särskilda slag af
krafter se Elasticitet, Elektricitet, Gravitation och
Magnetism. Jtr Hästkraft och Lefvande kraft. L. A. F.

Kraft (Krafft), Adam, tysk bildhuggare af
Nürnbergskolan, föddes omkr. 1450 i Nürnberg och dog 1507
(på hospitalet i Schwabach?). Förteckningen på hans
kända verk börjar först 1490 och fortgår oafbruten
ända till hans död. Det första fullt säkra arbete af
honom äro de 1490–92 i sten utförda stora relieferna
till den s. k. Schreyerska grafvården, sträckande
sig längs ena ytterväggen till Sebalduskyrkans
kor. Dessa reliefer framställa Kristus bärande korset,
korsfästelsen, grafläggningen och uppståndelsen i
figurrika kompositioner, de största, som finnas
af mästaren, storartadt anordnade samt gripande
i uppfattning och utförande. Straxt derefter högg
han de 7 s. k. Stationerna på den till Johannes’
kyrkogård ledande vägen, också på ett lefvande sätt
anordnade, fyllda af innerlig känsla och gripande i
sin verkan, men alls icke ideala, utan framställande
korta, sammanträngda figurer, tagna direkt ur
lifvet. Till samma krets hör en passionsbild i
Sebalduskyrkan (1496). Men af helt annat slag är en
relief öfver stadens våghus (1497), framställande
i humoristiskt genreartad uppfattning vågmästaren i
full sysselsättning, handtlangaren och den betalande
köpmannen. År 1500 fullbordade K. det höga, berömda
tabernaklet i Lorenzkirche, stiftadt 1493 af Hans
Imhof (som dock ej fick se det färdigt, ty han dog
1499, före dess fullbordande), utfördt i blomstrande
sengotisk form, fyldt med reliefer ur bibeln och
helgonbilder samt buret af 3 knäböjande, kroppsstora
figurer, mästerligt karakteriserande mannens åldrar
och tydligt vittnande om porträttlikhet. Samtidigt
utförde han 1498 i Frauenkirche en härlig Jungfru
Maria med Kristusbarnet,
omgifna af änglar, som
breda ut madonnans mantelveck öfver kristenheten,
representerad af små knäböjande figurer. Från 1500
härstammar äfven Marias kröning i Frauenkirche,
i ädelhet och behag beslägtad med den föregående;
och samma ämne behandlades 1501 för en grafvård
i AEgidienkirche med samma skönhetssinne, under
det att 3 passionsscener i Sebalduskirche (1501)
utmärka sig för oskönhet och hårdhet. Från hans sista
lefnadsår äro Bebådelsen (Maria och ängeln Gabriel,
anbragta å ett hörnhus nära S. Sebaldus) samt ett
af hans vidlyftigaste verk, Kristi grafläggning,
i ett kapell på Johannes’ kyrkogård (1507), med 14
kroppsstora figurer, ordnade i en djup och bred nisch
kring Kristi ädelt formade lik. I Josef af Arimatia
har konstnären afbildat sina egna drag. – K. var en
af den senare

medeltidens ypperste konstnärer i Tyskland, enkel
och måttfull i uttrycket, rörande och gripande genom
sanningen i sin känsla, fattig på ämnen, men så mycket
uppfinningsrikare i sin förmåga att variera dem,
så mycket djupare och innerligare i sitt sätt att
genomtränga och uppfatta dem; och dermed förlänar han,
såsom Lübke säger, åt sina ur lifvet gripna figurers
enkla, borgerliga väsende en fläkt af själfull
skönhet, som gör, att man t. o. m. glömmer deras
brist på ideal skönhet. C. R. N.

Kraft. 1. Anton K., böhmisk violoncellist, f. 1752,
hade anställningar hos furstarna Esterhazy (1778–90),
Grassalkovitj (1790–95) och Lobkowitz (1795–1820)
samt skref en mängd kompositioner för violoncell
och baryton (Esterhazys älsklingsinstrument). Död
i Wien 1820. – 2. Nikolaus K., den föregåendes
son och lärjunge, f. 1778, var äfven framstående
virtuos och tonsättare för violoncell, gjorde
konsertresor med fadern samt blef medlem af
den berömda Schuppanzighs-qvartetten och 1796
kammarmusikus hos furst Lobkowitz. Han öfvergick 1809
till hofoperan och 1814 till Stuttgart. Död 1853.
A. L.

Kraft, Jens Edvard, norsk statistiker och
literaturhistoriker, f. i Kristianssand 1784,
blef student i Köpenhamn 1800 samt studerade
först teologi och derefter juridik, men egnade
samtidigt liflig uppmärksamhet åt literaturhistoria,
statistik och historia. 1808 tog han juridisk
ämbetsexamen och fick anställning som translator
vid "prise-retten" i Kristianssand. 1817 blef han
fullmäktig i indre-departementet, 1822 byråchef i
finansdepartementet och 1828 expeditionssekreterare
i revisionsdepartementet. 1832 utnämndes han
till "sorenskriver" (häradshöfding) i Mandals
sorenskriveri. Han dog d. 21 Juli 1853. Skrifter:
Almindeligt literaturlexikon for Danmark,
Norge og Island
(1818–19; tills. med K. Nyerup),
Topografisk-statistisk beskrivelse över
kongeriget Norge
(6 bd, 1820–35; ny uppl. af
bd 1–4, 1838–40), Historisk-topografisk håndbog
over kongeriget Norge
(1845–48) och Norsk
forfatterlexikon 1814–1856
(fortsatt och utgifvet
af K. K. A. Lange, 1856–63). Tillsammans med
J. K. Berg utgaf K. de sju första årgångarna
af den förtjenstfulla topografisk-historiska
tidskriften "Budstikken" (1817–26).
O. A. Ö.

Kraft, Frederik Karl Julius, dansk målare, född
d. 8 Okt. 1823, studerade vid konstakademien i
Köpenhamn och egnade sig åt landskapsmåleriet,
för hvilket han visade stora anlag. Som akademiens
stipendiat reste han 1851 till Italien. Han dog redan
d. 25 Okt. 1854. En af hans taflor, Färgelunden
ved Jägerspriis,
målad före hans resa, tillhörde
Kristiansborgs samlingar och vittnar om hvilka stora
förhoppningar begrofvos med honom. Hans sista större
arbete är en bild från Italien, Parti vid Como-sjön
(tillh. grefve Moltke). Ph. W.

Kraftkyrka. Se Krypta.

Kraftlinier l. magnetiska kraftlinier kallade Faraday
de linier i närheten af en magnets pol, längs hvilka
en elementär magnet kan föras så, att dess riktning
förblir tangent till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0737.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free