Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krafft ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ihågkommas såsom en bland de förste, som sträfvade
att göra den ramistiska filosofien gällande i
stället för den gamla aristoteliska skolastiken. I
sådant syfte skref han Aristotelica et Ramea (1585)
samt Ramea schola et defensio Petri Rami (1587)
och öfversatte Platons "Parmenides". Som tidsbild
har hans skildring af det akademiska lifvet i
Montpellier, Laurea monspeliensis (1585), ännu sitt
intresse. – 2. Niels K., dansk historieskrifvare,
den föregåendes broder, född i Ribe 1568, blef fransk
juris doktor 1588 och professor i historia i Köpenhamn
1589. Genom lyckligt utförda diplomatiska värf
(i Skotland) vann han hofvets gunst och utnämndes
1594 till kunglig historiograf i st. f. den ännu
fullkomligt arbetsföre Anders Sörensen Vedel,
som derjämte tvangs att till K. utlemna alla sina
samlingar till Danmarks historia. K:s verksamhet som
historieskrifvare afbröts af nya diplomatiska uppdrag
(han besökte i statsangelägenheter England, Polen och
Tyskland); och då han hade utsigt att ändtligen få
komma i ro, som föreståndare för Sorö akademi, afled
han plötsligt, 1602. Ryktbarast bland K:s före hans
död utkomna skrifter är De republica lacedaemoniorum
(1593). Af sitt stora historiska verk, hvilket skulle
hafva fullbordats på sex år och författats på latin
(Vedel skulle hafva skrifvit Danmarks historia på
danska), efterlemnade han i handskrift endast Annales
Christiani III för åren 1533–50. Ehuru otillbörligt
lofprisande, har detta arbete, som först utgafs af
Gram (1737) och öfversattes på danska af Sandvig
(1776–79), likväl ännu betydelse såsom källskrift
och källsamling. C. R.
Krag, Hans Peter Schnitler, norsk prest och
historiker, född i Meldalens socken (Söndre
Trondhjems amt) d. 16 Sept. 1794, blef student
1814, tog 1819 teologisk ämbetsexamen och innehade
derefter presterliga befattningar i åtskilliga delar
af landet. Död d. 18 Juli 1855 såsom kyrkoherde i
Eidsvold. Skrifter: Sagn samlede i Gudbrandsdalen
om slaget ved Kringen 26 August 1612 (1838),
Begrundet formening om at dronninger bör krones
i Norge (1846), Underretning om Frederikshalds by
og krigshistorie (1848; flere uppl.) och Begrundet
formening om Carl den tolvtes dödssted som et indläg
i sagen om hans dödsmåde (i Langes "Tidsskrift
for videnskab og literatur", bd IV, 1850).
O. A. Ö.
Kragbjörnen (Kuma), Ursus torquatus, zool., hör
till familjen björndjur (Ursidae) inom rofdjurens
ordning och däggdjurens klass. Kroppsformen är
smärt, nosen spetsig, gående i nästan rät linie med
pannan, öronen runda och jämförelsevis stora, benen
af medellängd och fötterna korta. Fällen är glatt,
utom en lurfvig man på halsen, svart, med ett hvitt
tvärband öfver bröstet, en brun fläck öfver hvartdera
ögat och brun nos; stundom är underläppen hvit,
hvarjämte ett hvitt streck går från bröstbandet
åt buken till. Arten förekommer i Japan, Kina,
Nepal äfvensom i det asiatiska fastlandets flesta
bergstrakter och på de syd-asiatiska öarna. Dock är
det ej med visshet ådagalagdt, att de på alla dessa
ställen förekommande
kragbjörnarna tillhöra samma art. Kragbjörnen
vistas hälst i skogstrakter och är en förträfflig
klättrare, lefver af bär, frukter och säd (han
plundrar gerna majsfälten) samt angriper, endast då
han drifves af svår hunger, småboskap. Köttet anses
af japaner m. fl. mera välsmakande än landbjörnens.
C. R. S.
Kragdufvan, Caloenas nicobarica, zool., hör till
familjen dufvor (Columbidae) och ordningen duffoglar
inom fogelklassen. Näbben bär vid roten en mjuk,
klotformig knöl. Halsens fjädrar äro förlängda och
nedhängande, vingarna långa, breda och räckande utom
den svagt rundade stjerten, benen starka, höga och
försedda med korta tår. Hufvudet, halsen, vingarna
och undre kroppsdelarna äro svartgröna, de sistnämnda
med kornblå kanter, de längsta halsfjädrarna, ryggen,
öfvergumpen och vingtäckfjädrarna gräsgröna, med
metallglans, de korta fjädrarna i kragen guldgula och
stjertpennorna hvita. Längden utgör 36 cm. Kragdufvan
förekommer från Nikobarerna ända till nordöstra Nya
Guinea och Filippinerna, i synnerhet på små, obebodda
öar. Hon vistas nästan uteslutande på marken, der hon
äfven lägger sina ägg. Hon lefver af frukter och frön,
springer med mycken skicklighet, kan också flyga
långa sträckor och fortplantar sig i fångenskapen.
C. R. S.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
