Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kragerö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kragerö, stad i Bratsbergs amt (Norge), vackert
belägen vid Kragerö-fjorden, mellan skogklädda
fjäll. 4,850 innev. (1875). Betydlig handel och
sjöfart. 171 fartyg, om 57,043 registertons, med
1,670 mans besättning (1881). K., som förut var
en lastageplats, fick 1739 sina stadsprivilegier.
O. A. Ö.
Kragerön, en 18,2 qvkm. stor ö i Smålenenes amt
(Norge) vid Glommens utlopp i Skagerack. Staden
Frederiksstad är till en betydlig del byggd på K. –
Den 3 Aug. 1814 besattes K. af 5,500 man svenska
landstigningstrupper, medan en derstädes förlagd norsk
styrka på 1,200 man drog sig tillbaka utan allvarligt
motstånd. Följande dag tvang ett under natten å K:s
norra udde uppkastadt svenskt batteri, i förening
med elden från svenska kanonslupar, Frederiksstads
fästning att gifva sig.
O. A. Ö.
Kragfogeln, fläckiga, Chlamydodera maculata,
zool., hör till familjen Ptilorhynchidae inom
tättingarnas ordning och foglarnas klass. Till
färgen är han mörkbrun, med en brungul fläck i
spetsen på hvarje fjäder, undertill gråhvit. I
nacken finnes ett slags krage af förlängda, rosenröda
fjädrar. Fogelns längd utgör 28 cm. Arten är hemma i
det inre af Australien och förekommer talrikt i den
låga busk-skogen vid slätternas kanter. Han bygger
löfhyddor af omkr. 1 m. längd. Utvändigt bestå
de af risqvistar, hvilka äro vackert belagda med
långa grässtrån. För att utsira dessa hyddor släpa
kragfoglarna dit en mängd musslor, skallar och ben af
mindre djur o. d. Qvistarna qvarhållas i sitt läge
af småstenar, som ordnas så, att mellan dem bildas
en gång, hvaremot prydnaderna ligga i hög framför
hvardera ingången. Sannolikt användas dessa hyddor,
hvilka synas vara ett slags förlustelseställen för
båda könen, som under lek smyga fram genom och omkring
hyddorna, flere år å rad. Prydnaderna sammanföras ofta
från ganska aflägsna ställen och väljas med mycken
omsorg; endast hvitblekta eller lifligt färgade
saker användas. Denna egendomliga vana att bygga
löfhyddor delar ofvanstående art med öfriga former af
samma slägte äfvensom med andra medlemmar af familjen.
C. R. S.
Kragfossen, ett 16 m. högt vattenfall, som bildas
af Mosse-elfven, invid staden Moss, Smålenenes amt
(Norge).
O. A. Ö.
Krag-Juel-Vind-Frijs, K. E. Se Friis 7.
Kragparadisfogeln (praktfulla l. svarta
paradisfogeln), Lophorhina superba, zool., hör
till paradisfoglarnas underfamilj (Paradiseini),
kråkfoglarnas familj, tättingarnas ordning och
foglarnas klass. Han har två breda, sköldartade,
pilformiga fjäderkragar, af hvilka den ena är fäst
på halsens öfre sida och består af breda fjädrar (de
yttre af dessa räcka en half tum bortom vingarna),
hvaremot den andra sitter på bröstets öfre del och
utgöres af smalare, styfva fjädrar; båda kragarna
kunna resas upp. Färgen är sammetssvart, med svagt
purpurbrun anstrykning, den öfre kragen glänsande
bronsfärgad, den nedre präktigt metallgrön, med
fjäderspetsarna skimrande i koppar och guld. Hjessans,
nackens och bakhalsens fjädrar äro
stålblå, i spetsen prydda med ett purpurfärgadt
band, ving- och stjertpennorna stålblå samt undre
kroppsdelarna purpursvarta, skimrande. Honan har
öfre kroppssidan mörkbrun, den undre försedd med
gulhvitbruna vågor, samt hufvudet och nacken
svartbruna. – Denna praktfulla fogel lefver i
Nya Guineas bergstrakter; dess lefnadssätt,
fortplantning o. s. v. äro icke kända.
C. R. S.
Krag-sengångaren, Bradypus torquatus, zool., hör
till familjen trögdjur (Bradypoda) och ordningen
tandlösa (Bruta) inom däggdjurens klass. Denna art
är försedd med en svart, långhårig, tvåflikig krage,
som betäcker skuldrorna. Djuret är hemma i Brasiliens
östra delar.
C. R. S.
Kragsten (T. kragstein, tragstein), byggnadsk., en
från en väggyta framspringande sten, afsedd att tjena
antingen som stöd eller som prydnad. Jfr Konsol. –
Kragstenskonstruktion. Se Bro, sp. 1144.
Kragtrappen, Otis, zool., hör till trapparnas familj
(Otididae), vadarnas ordning och foglarnas klass. –
Afrikanska kragtrappen, O. houbara, har hufvudtofsen
och halsen ofvan hvita, pannan och hufvudets sidor
försedda med rödbruna fläckar, halsens sidor med
en rad af långa, svarta jämte några hvita fjädrar,
kroppen ofvan ockragul, med gröfre, svartspräckliga
teckningar och tydligare tvärband, strupen hvit,
undre kroppsdelarna hvita, med svarta fläckar
och tvärstreck, en hvit flädertofs på bröstet,
vingpennorna svartaktiga, med hvita spetsar, stjerten
ofvan ockragul, med breda, askgrå tvärband och hvit
spets, samt näbben enfärgad, mörk. Fogelns längd är
omkr. 60 cm. Honan är mindre samt saknar hufvudtofsen
och halsens förlängda sidofjädrar. Denna art tillhör
norra Afrika äfvensom Europas sydligaste delar. Han
vistas på sandiga, steniga och med glesa buskar
bevuxna slätter, ofta äfven långt in i öcknen. Hans
kött är förträffligt, hvarför han också är utsatt för
ifrig förföljelse. Sina fiender söker han, liksom
öfriga arter inom trappslägtet, undkomma genom
att löpa mycket snabbt undan och, om så behöfves,
derefter flyga upp. – Asiatiska kragtrappen,
O. macqueenii, har hjesstofsen och de till en krage
förlängda fjädrarna på halsens sidor svarta och hvita,
öfre kroppsdelarna rostgula, fint svartspräckliga,
frambröstet med förlängda, askgrå fjädrar, undre
kroppsdelarna hvita, handpennorna vid roten hvita,
utåt svartbruna, stjerten ofvan rostbrun, mot spetsen
fint svartspräcklig och försedd med tre svartbruna
tvärband, näbben svart, vid basen gul. Fogelns
längd utgör 62 cm. eller deröfver. Denna art tillhör
sandstepperna i vestra Asien ända upp i södra Sibirien
och Vestra Indiska halföns nordliga delar. Åtskilliga
gånger har han förirrat sig till Europa; så har han
i Sverige en gång blifvit skjuten på Öland. Till sitt
lefnadssätt öfverensstämmer han med öfriga arter inom
trappslägtet.
C. R. S.
Kragujevats. 1. Krets i konungariket
Serbien. Areal 2,447 qvkm. 117,698 innev. (1882). –
2. Hufvudstad i nämnda krets, med omkr.
10,000 innev. Statskanongjuteri och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
